fredag 23 januari 2009

Vad är sanning?


Nu lämnar vi Liza Marklunds begreppsförvirring och återvänder ända till Pontius Pilatus, som när Jesus sa sig ha kommit till världen för att vittna för sanningen, svarade: “Sanning – vad är sanning?” Det finns ofta skäl att ställa den frågan. Så gör också den kristna tidningen Dagen, när de får “sanningen om Jesus” från telefontjänsten 118 800.

118 800 är en telefontjänst som påstår sig ha svar på allt. En pastor ringde och frågade “Vem är Jesus?” Han fick följande svar:
"Det är han som i den påhittade religionen kristendomen ska vara frälsaren. Sagan säger att han levde för 2000 år sedan och gick på vatten och hade sig."

Det var företagets VD som själv skrivit just detta svar och därmed ansåg sig uttrycka en vetenskaplig sanning som alla vet. Men det går förstås att resa mängder av invändningar mot hans svar, som är så enfaldigt att det inte ens kan kallas infantilt.

Vad då “påhittad religion”? Självklart är religioner i sig inte fakta, utan konstruktioner runt något slags gudstro med mera. Man skulle kunna tala om påhittad gud eller påhittat paradis, men knappast påhittad religion. Dessutom, påståendet förutsätter att det finns något sådant som religioner som inte är påhittade. Vilka skulle de vara?

Vidare dryftar de lärde om huruvida Jesus har funnits eller ej, men “saga” förutsätter att alla återberättare är överens om att det är blott saga, påhitt, som inte ska tas för verkligt. Men vi vet att många miljoner människor genom nästan 2000 år har uppfattat Jesus som en verklig gestalt, och det är långt ifrån omöjligt att han har existerat som person.
En saga är han därför inte. Dock kan man kanske säga att det har skapats många sagor om honom, eller snarare legender.

Dagens sanning
Den kristna tidningen Dagen skriver roat om den dumma teletjänsten, men inte utan ett stänk av det fördömande alla kristna måste känna inför sådan blasfemi, som fordom omedelbart ledde till dödsstraff. Dagen har förstås sin egen sanning, om än framförd med viss svensk måtta.

Jag har intrycket att Dagen är en av vinnarna i mediaövergången från papperstidningars herravälde till internets anarki. Ovannämnda artikel är det just nu 37 bloggar som länkar till, vilket är en mycket hög siffra. Dagen hamnar ofta högt när det gäller antalet länkade bloggar till dess artiklar – ofta långt före mycket som skrivs i de stora drakarna Aftonbladet och DN.

Före internet var Dagen en ganska marginell tidning med låg upplaga (idag 19.000 ex), som grundades av Pingströrelsen 1945. Den gjorde ytterst lite väsen av sig utanför de egna leden av framför allt pingstvänner och några andra frireligiösa samfund.
Religionsfrågan var inte heller särskilt mycket på tapeten, ungefär från samma tid – andra världskrigets slut.

Men det har ändrats med internet. Nu är religion något som framkallar heta känslor åt alla håll, vilket ideligen visar sig i bloggosfären. Det har också inneburit att Dagen, som med sin hemsida kan nås av alla som inte skulle komma på tanken att prenumerera, numera ofta befinner sig i händelsernas mitt.
Dess hemsida genererar säkert betydligt fler läsare än den tryckta tidningen någonsin haft.

Dagen har seglat fram som en av de viktiga portalerna för debatten på internet, i frågor som berör religiösa perspektiv. Det hade varit svårt att förutsäga.
Det är dess specialisering som är främsta förklaring till framgången. Dagen skriver utifrån ett frireligiöst kristet perspektiv, och det deklarerar de tydligt. Därmed är Dagen ett tacksamt mål för surfare, just när kristna synpunkter söks.

De stora drakarna, som skriver om allt i en påstådd saklighet och därför är mycket svårtolkade i sin rapportering, har sämre framtidsutsikter på internet. De gör som hunden i Aisopos fabel: de gapar efter mycket och mister därför hela stycket.

Internet handlar inte om megalomani, fast dess omfattning kan fresta därtill, utan om specialisering. I stället för att försöka fånga alla, bör media på internet våga vara så profilerade att de lockar till sig vissa målgrupper och vinner auktoritet inom vissa klart avgränsade fält.
Annars drunknar de i det väldiga överflöd av information som de aldrig kan mäta sig med.

18 kommentarer:

  1. Hej och tack för överraskande balanserade och intelligenta tankar i en bloggvärld som är långt därifrån.

    SvaraRadera
  2. Energierna vandrar alltid runt. På sin tid var Dagen en bigott och inskränkt historia. Vem vet om inte den håller på att utvecklas till något frisinnat? Kanske kommer där den kristna befrielse att ske som vi efterlyser när det gäller synen på homosexualitet, till exempel. Kanske förmår de ta den kristna synsättet till en annan nivå?
    Att kämpa EMOT brukar hjälpa föga. Bättre att kämpa med. Titta på Obamas storsinthet mot Bush, och hur den har besvarats med samma mynt. Själv är jag inte kristen, men jag inser att kristendomen, liksom varje annan lära, kan bli en bas för ett verkligt kärleksbudskap. Måtte så ske.
    Mina farföräldrar var pingstvänner, och även om den farmor jag kände var den sötaste gumma man kan tänka sig, så framstår ismen i fråga inte som någon kärleksfull religion. Men jag läste Enquists "Lewis resa" - en mycket läsvärd bok! - och imponerades där av Lewi Pethri sista tal i början av 70-talet. "Gud verkar inte genom kyrkor" sa han. "Gud verkar genom individer." Stort av en av grundarna av världens fjärde (?) största religiösa samfund att säga så.

    SvaraRadera
  3. Erik, tack för de vänliga orden. Tack också för ditt roliga och riktiga initiativ att testa 118 800 med frågan om Jesus.

    Förfärligt inbilskt av teleföretaget och dess VD att behandla kunskap så nonchalant.
    De säger att de kan svara på allt. Det kan vem som helst, om man inte tar uppgiften på större allvar än så.

    SvaraRadera
  4. Mattias, jag hyser också alltjämt hopp om att kristenheten ska återkomma till det radikala kärleksbudskap som Jesus predikade.
    Jag har inte hittat klokare ord i världslitteraturen än de han yttrade i evangelierna.

    Jag har inte läst Enquists bok om Lewi Pethrus. Jag har lite svårt för Enquists pretentiösa och självuppfyllda stil. Jag har också lite svårt att föreställa mig att han har något intressant att tillföra om en personlig gudssyn.
    Jag kan ha fel :)

    SvaraRadera
  5. Mm, det kan ha med personkemi att göra. Jag har nog en viss fäbless för arroganta, självupptagna typer, som du redan vet efter Paulanka-episoden...
    Han har hur som helst väldigt rolig när han i sista kapitlet jämför vad bokens tre huvudpersoner sa på sin dödsbädd. Sven Lidman, som stod för det extatiska i den tidiga pingstväckelsen, sa "Fiasko, fiasko". Lewi Pethrus sa "Detta går inte att förklara!". Och Enquists mor, som representerar den typiska pingströrelsegräsroten, sa "Akta böxerna pöjk!" eller något i den stilen (jag har inte boken här så att jag kan kontrollera). Han spillde choklad på desamma, nämligen.
    Roligt och kärleksfullt.

    SvaraRadera
  6. Tack för en utmärkt, tankeväckande blogg! Jag läser den ofta, även om jag inte har kommenterat något förut.

    Du har visserligen en poäng i att det är lättare att synas och få läsare på internet om man specialiserar sig. Men det finns definitivt ett behov av mer allmän rapportering också, som drakarna tillhandahåller. Läser man (som t ex jag gör) internet till frukosten istället för att prenumerera på en morgontidning så vill man läsa lite lagom ytligt om allt möjligt, för att få en överblick över nyhetsflödet. Är det något som är extra intressant och man vill läsa mer, då kanske man går vidare till specialsidor, men det är i allmänrapporteringen man börjar. Framtidsutsikterna för den typen av nätjournalistik bör därför vara god.

    Därmed förstås inte sagt att det inte finns ett gigantiskt utrymme för förbättring hos drakarna. Det borde finnas en stor nisch för nätsidor som strävar efter balanserad, objektiv och källkritisk rapportering, just på grund av det väldiga överflödet av information - och i synnerhet vinklad sådan - där den genomsnittlige läsaren annars lätt går vilse. Men det är inte mycket just nu som tyder på att drakarna försöker fylla den nischen. Det kanske helt enkelt är för jobbigt?

    SvaraRadera
  7. Börjesson, jag får allt tänka om, för det du säger ringer sant. Visst behöver vi ett slags "portaler" in till nyheter och fördjupning, och det kan de nuvarande tidningarnas hemsidor eventuellt utvecklas till - annars torde de ersättas av nya.

    Det blir kanske lite som Metro, nyheter i notisform - men med länkar vidare till fördjupande och specialiserade webbsidor/bloggar.

    Förmodligen har de nuvarande drakarna svårt för en sådan omställning, eftersom de fortfarande hänger fast vid sin forna storhet och dominans. De vill inte anta den blygsammare skepnaden av något slags passage.

    Den svåra journalistiska konsten i att göra en duglig sådan passage är nog att inte säga mer än det man har täckning för. Det är inte precis en framstående styrka hos nuvarande journalister...

    Alltså måste framtidens nyhetsmedia anpassa sig till det faktum att inget av dem kommer att kunna vara såväl start som slutstation för sina läsare.

    PS: Du har själv en synnerligen välskriven blogg.

    SvaraRadera
  8. Men svaret från teletjänsten tyder nästan på en viss nervositet: att ha både "den påhittade religionen", "sagan", "...och hade sig" är nästan lite overkill, om uttrycket tillåts. Som om någon försöker övertyga sig själv...

    SvaraRadera
  9. Overkill! Vilket bra ord, det är nytt åtminstone i min vokabulär. Inget är så avslöjande som våra "overkills", jämför kommentarerna till inlägget om idrott.
    Overkill... thank you, Malin!

    SvaraRadera
  10. Jo då, uttrycket finns - kanske bara på engelska, det vet jag inte. Inte precis synonymt med lustmord, men något åt det hållet. Motörhead har gjort en låt som heter Overkill. Men jag medger att det var ovanligt fyndigt av mig i samband med Jesus och ateisternas förhållande till honom, hihi...

    SvaraRadera
  11. Ja, Jesus utsattes för "overkill" såväl på korset, som t.ex. hos den där teletjänsten. Det har också kommit diverse böcker som med ganska stapplande logik har försökt bevisa att Jesus aldrig har funnits.
    En besynnerlig ambition, och sådär 2000 år fel. Onekligen finns Jesus i vår tradition och i vår tankevärld - mer än de flesta människor någonsin har funnits, fast de bevisligen har funnits :)

    Overkill ska väl närmast översättas till "överloppsgärning" - men det är inte lika kul.

    SvaraRadera
  12. Nja, 'överloppsgärning' tycker jag då inte var någon bra översättning. 'Overkill' är ju en term som främst blivit känd i kapp-/nedrustningssammanhang: att ha så många kärnvapen att man kan förinta jorden många gånger om. Fast visst passar den rätt bra här också.

    Det klassiska engelska sättet att beskriva telefonsvaret är väl annars att citera Hamlet: "The lady doth protest too much[, methinks]".

    Bra inlägg, men vad är det för kristna du känner egentligen? "det fördömande alla kristna måste känna inför sådan blasfemi"? Jag tycker bara det var skrattretande korkat! I den mån jag alls känner något 'fördömande' så är det inte som kristen, utan som akademiker: över det totala vetenskapsförakt han visar upp! Och var i hela fridens namn har du fått det ifrån att det "omedelbart /skulle lett/ till dödsstraff"?

    Vidare — när jag nu ändå är igång ;-) — så skulle jag vilja påpeka att vetenskapligt sett så är påståendet att "de lärde /dryftar/ om huruvida Jesus har funnits eller ej" på gränsen till likvärdigt med påståendet 'de lärde /dryftar/ om huruvida förintelsen har ägt rum eller ej'. Visst, det finns några få 'forskare' som bestämt sig för att han inte funnits och därför kommer fram till just det, men du får nog leta länge om du skall hitta seriösa forskare som delar uppfattningen. Den som vill stryka Jesus ur historieböckerna bör lämpligen också stryka i stort sett varje annan antik person. Deras levnad är nämligen långt mindre bevisad än hans...

    Förresten kom jag just på ett klassiskt Shakespeare-citat till som passar in: "There are more things in heaven and earth, Horatio, than are dreamt of in your philosophy".

    SvaraRadera
  13. Anonym, jag tackar för dina kloka synpunkter.

    "Överloppsgärning" är nog en hyfsad översättning av "overkill" i civila sammanhang. Shakespeares sköna ironi är förstås ännu bättre, som alltid.

    Beträffande blasfemi skrev jag att det fordom ledde till dödsstraff. När kyrkans dogmer härskade över samhället var det dödsstraff på blasfemi/hädelse. Att förneka det (och andra grymheter som kristenheten gjort sig skyldig till) går också att jämföra med förnekandet av förintelsen.

    Frågan om Jesus har funnits eller ej är inte så lätt att avfärda som du ger sken av. Han finns inte omnämnd i samtida källor (utanför kristenheten), i motsats till exempelvis Johannes Döparen, som är betydligt mer dokumenterad. Därför verkar det troligt att Jesus i alla fall inte gjorde så mycket väsen av sig under sin levnad som evangelierna gör gällande.

    Vad jag menade i mitt inlägg är att frågan om hans fysiska existens väger lätt gentemot det faktum att han under nästan 2000 år har varit så levande och inflytelserik för så många människor.

    Själv är jag böjd att tro att Jesus har existerat - på grund av den tydliga och specifika personlighet han har i evangelierna, och det radikalt egenartade tänkande han ger uttryck för. I historien är det en skarp indikation på en person som har existerat, eller en gestalt uppdiktad av en enda författare.
    Eftersom vi här har minst fyra författare, inte särskilt långt efter den tid då Jesus ska ha lämnat jordelivet, är förstnämnda alternativ troligast. I synnerhet som evangelierna inte har den struktur som brukar vara följden av muntlig tradering.

    SvaraRadera
  14. Jag är kristen (katolik) och har hört en massa predikningar i mitt liv. I regel lite långsamma och vad gäller aktualitet....några kapitel efter dagstidningarna....om man uttrycker det milt.

    Jag vet inte hur jag ska säga det här, och min adress är inte specifikt pastor Holke, utan allmänt om folk som skriver söndagspredikan:

    Lite bättre kan ni allt. Jag kan tänka mig hur han planerade att predika skulle börja:

    "vem är Jesus egentligen? ja, det finns nog många svar på den frågan....den har stötts och blötts i många år....Vad tror ni?....själv tog jag helt enkelt upp telefonen igår och kontaktade 118 800, en sms-tjänst, som sägs "svara på alla frågor" som det så vackert heter i reklamen [leende ut över församlingen]...[paus].. och vad stod där? Jo, där stod:"......
    ...."
    Och ja, det kan man ju tänka sig stämmer en del på Jesus....Eller vad säger ni [leende ut över församlingen]"

    Etc. Hoppas det var lite mer avancerat än så som Holke hade planerat, och med lite färre långsamma plattityder, lite mindre lättköpt och förutsägbart än mitt ovan nämnda exempel.

    För i sådana fall var det en bra väckarklocka att få ett oväntat svar. Ska en sms-tjänst fixa ens predikan?

    (Kanske har jag hört lite för många predikningar....)

    SvaraRadera
  15. Z, jag är mest förvånad över att religiösa frågor har blivit så betydelsefulla i politiken. Så var det sannerligen inte för ett par decennier sedan.
    Också i bloggosfären diskuteras religion hett och flitigt. Det hade nog inte internets pionjärer gissat.

    SvaraRadera
  16. Stefan
    Jo, jag har ett svar på detta: Det är samma effekt som när man skriver dagbok (papper, eller på nätet):
    Hur tänker jag när jag har det lugnt och inte förställer mig? kanske tänker jag då på Gud? (ur min synvinkel sett)
    Det där existentiella smyger sig på...Vad är sanning?...omedelbart när man satt sig vid tangentbordet och börjar skriva ett inlägg.

    Även modebloggförfattarna verkar ha erfarit detta.

    /Cecilia

    SvaraRadera
  17. Cecilia, det är sant att varje människa har en existensiell monolog i sitt inre, förmodligen så gott som från födelsen och genom hela livet. Den kommer inte alltid upp till ytan, och många talar sällan om den, men den är alltid där.

    Vad jag syftade på var snarare de organiserade religionernas och kyrkornas överraskande uppdykande på den politiska dagordningen. Det är inte lika fascinerande. Snarare känns det lite som social regression.

    På YouTube finns en intensiv debatt mellan fundamentalister och ateister, men den går att förstå utifrån fundamentalismens renässans i USA - särskilt under Bushs beskydd.
    Att Sverige på sistone ger hög prioritet åt religiösa värderingar är svårare att förstå, i synnerhet som det handlar mer om form och ritualer än om det andliga innehållet.

    SvaraRadera
  18. Stefan,
    Hej!

    Du skriver: ” Mattias, jag hyser också alltjämt hopp om att kristenheten ska återkomma till det radikala kärleksbudskap som Jesus predikade.
    Jag har inte hittat klokare ord i världslitteraturen än de han yttrade i evangelierna.”

    Först och främst:
    [Att skilja åt] Den historiska personen som det står skrivet om i originalversionen som blev redigerat till ”Matteuseusevangeliet” hette Ribi [det var hans titel] Yehoshua. Hans namn redigerades av hellenister till ”Jesus”.

    Ribi Yehoshuas – Messias - ursprungliga undervisning var i enlighet med direktiven i ”Moseböckerna” och den förvrängdes sedan av hellenister [not 1]. Den förvrängda undervisningen finns nu att läsa i ”Matteusevangeliet”. Ribi Yehoshuas – Messias - efterföljare hette Netzarim [försvenskat till ”nasaréer”] och de gjorde sitt bästa att praktisera direktiven i ”Moseböckerna” icke-selektivt; och för att följa Messias idag krävs det att man gör sitt bästa att praktisera direktiven i ”Moseböckerna”. [not 2]

    Ribi Yehoshuas ord är felrepresenterade. Han stod inte för pacifism. Han stod inte för att man ska förlåta en mördare som inte visar någon ånger. Se denna länk för vad han menade med att vända andra kinden till

    Hans undervisning var helt i enlighet med ”Moseböckerna” och klokare ord än orden i Moseböckerna finns inte i världslitteraturen!

    Det går att bevisa existensen av en Ordnad och Intelligent Skapare - med formell logik baserat på vetenskapliga premisser [ingen pseudovetenskap] - samt att Skaparens Instruktioner finns i ”Moseböckerna” och att Dennes syfte med mänskligheten är att de ska praktisera de Instruktionerna. [Klicka på påståendet för belägg.] Således, så finns det, som sagt, inga klokare ord än orden i Moseböckerna.

    Anders Branderud

    SvaraRadera