Krönikan börjar lovande med en kort dikt av Geijer, som spelade roll i den svenska samhällsutvecklingen på 1800-talet, men landar därefter inte i mer än den nyårsdikt av Bruno K Öijer som tidningen fått på beställning. Även om Bruno är en fenomenal ordvrängare tvivlar jag på att hans dikt ska spela en motsvarande roll i svenskt samhälle.
Vad som än händer 2009, och det vet vi väldigt lite om, så hoppas jag att det blir ett år med mycket och livgivande kultur.
Jaha. Och vem skulle inte hoppas på det?
Svensk kultur har en uppförsbacke framför sig när inte ens den stora morgontidningens kulturchef mäktar det minsta av vision inför det kommande året, eller åtminstone någon intressant konklusion om det gångna.
Jag tycker inte att det är en morgontidnings uppgift att vara så mycket annat än reflekterande, reagerande och recenserande. Har nog aldrig vänt mig till kultursidor för visioner och brandtal. Hennes krönika är dock menlös. Men inte så mycket annat att förvänta sig. Själv hade jag dock fattat mig kort i samma position: "Hej, vi hade ett OK år, nästa år kan bli bättre, det är upp till er, ge oss något att bita, blända oss, vi står redo att rapportera om det. Puss och Kram och gott nytt år. "
SvaraRaderaOla, en så koncis rapport vore nog att föredraga i Maria Schottenius fall. Annars tycker jag att en kultursida med självaktning ska ha skribenter med förmåga att göra några kloka observationer om det gångna och spekulationer om det kommande.
SvaraRaderaPS: Du har härliga tavlor på din blogg :)
Jag lade märke till att Maria Schottenius artikel på DN.se inte har Twingly-länk till bloggar som kommenterar den. Svagt och fegt!
SvaraRadera