lördag 24 januari 2009

Lite väl blåögt om lag mot fildelning


På Sydsvenskans ledarsida har Mats Skogkär uttryckt sitt stöd för Polismetodutredningens förslag om minskat integritetsskydd på internet, som jag skrev om här. Skulle han vara lika benägen att exempelvis minska pressens meddelarskydd?

Det är så tydligt att hans likgiltighet för internetanvändarnas integritet har mest att göra med gammelmedias ogina attityd mot internet som en scen där alla kan få komma till tals. Han ställer helt upp på utredarens ursäkt att det inte bara skulle vara för att komma åt fildelare, utan också för att motverka trakasserier, olaga hot, ofredande och förtal på internet.
Skogkär skriver:
”Förhoppningsvis får rättsväsendet nu de verktyg som behövs för att stävja de värsta avarterna.”

Men de värsta avarterna måste vara sådana som betingar hårdare straff än böter, och därmed redan med rådande lagar kan spåras upp. Utökade befogenheter kan knappast ha med dem att göra, utan siktar förstås på fildelningen, där skivindustrin och andra branscher trycker på.
Det övriga är blott svepskäl.

Och kostnaden för allmänheten är hög: åklagare ska själva få besluta om spårning, och gränsen vid möjlighet till bötesstraff betyder vilka struntsaker som helst.
När det stiftas lagar är det alltid väldigt viktigt att begrunda hur de skulle kunna komma att missbrukas. Medborgarna behöver skydd mot maktmissbruk. Därför ska myndigheters rättigheter till intrång i privatlivet begränsas hårt – även om det leder till att vissa skurkar går fria.

Mats Skogkär borde läsa de kunniga och sakliga artiklar om fildelning som skrivs av Alexander Kuprijanko på hans egen tidning. Till exempel artikeln om just det nya lagförslaget.
Texten från TT i samma ämne är dock lika blåögd som Skogkärs ledare.

2 kommentarer:

  1. Det känns som att en positionering håller på att ske inför de kommande slagen om yttrandefriheten. Tidningarna kommer tvingas offra en del av imagen som det fria ordets bevakare - som de ju lever på - om det blir uppenbart att de vackra fraserna bara gäller det som trycks på papper, alltså det "fria" ord som de själva kontrollerar. Å andra sidan hotar den totala friheten på internet deras makt, både ekonomiskt och politiskt.
    Jag ser fram emot att avnjuta hur tidningarnas inre batalj avlöper. Jag misstänker att vi kommer att få se ett och annat obalanserat utbrott, som det Hanne Kjöller redan har gjort sig skyldig till.
    Självklart finns det ett val förutom pest och kolera. Men kommer redaktörerna att ha intelligens och mognad nog att upptäcka det? Kanske. Det vill nog ödmjukhet till i så fall, och det är knappast mediamakthavarnas bästa gren. Prove me wrong, please...

    SvaraRadera
  2. Mattias, något sådant bevis får du inte från mig. Jag tror att du har rätt, om man ser det tillspetsat. De med makt (såsom gammelmedias redaktörer) brådskar inte att ge den ifrån sig.

    Det blir nästa generation av media och journalister som står för den verkligt kreativa anpassningen till internet. De som växer fram just på internet och därmed kan dess resurser och egenskaper.

    Jag tror att det är från bloggosfären de nya redaktörerna kommer. Du vet ju hur det heter i konflikt: "If you can't lick them, join them." Om gammelmedia ska kunna anpassa sig måste de dra till sig folk som verkligen förstår vad de behöver anpassa sig till - och dessa finns bland annat bland bloggarna.

    När tidningarna anlitar och involverar bloggare och andra rutinerade internetanvändare kan de klara den nödvändiga metamorfosen - men knappast med redaktörer som barrikaderar sig i sitt forntida monopol och bara kämpar för att behålla det.

    SvaraRadera