fredag 16 januari 2009

De som är lärda vet inte


Nu är det fritt fram för elitskolor på gymnasienivå. Skolverket prövar noga ansökningar från skolor som vill vara med, och som måste erbjuda spetskompetens med mera. Lika nödvändigt som uppkäftigt – men ingen lätt sak att garantera. Elit är lika undflyende som geni.

Dessa elitklasser ska erbjudas elever med särskilt goda förutsättningar, och de blir specialiserade på vissa ämnesfält – matematik, naturorienterade ämnen, samhälle eller humaniora. Tidigare har sådan gallring på gymnasienivå bara varit möjlig inom konst- och idrottsutbildning.

Det finns en oro för att det skapar orättvisor när vissa elever får en mer avancerad undervisning än andra, men betydligt värre vore en skola där alla måste bli lika dumma. Elever får olika studieresultat oavsett skolans utformning – och det beror mest på intresse och därmed motivation. vad kan man göra åt det? Vi är olika och måste få leva olika liv – däri ligger ingen orättvisa.

Orättvisorna finns på annat håll – till exempel att vissa yrken respekteras så mycket mer och betalas så ofantligt mycket mer än andra.
En tänkbar ytterligare orättvisa med elitskolor är att de automatiskt ger eleverna större framtidsmöjligheter än elever på andra skolor, oavsett hur det egentligen är ställt med den individuella kompetensen. Så kan lätt ske, dels genom att elitskolorna förutsätts pluppa ur sig enbart elit, och dels genom att dess elever i sin fortsatta karriär har ett tilltagande camaraderie där de gynnar varandra – så som redan sker inom överklassen.

Vi måste ha klart för oss att elitskolor inte är någon garanti för utveckling av elit. De är inte ens en garanti för framstående spetskunskap. Så enkelt fungerar det inte här i världen. Skolor på sådana teman tänker ofrånkomligt traditionellt och konservativt, men vår värld är stadd i hastig och oförutsägbar förändring. Därmed kan elitskolor snart visa sig bli rena museerna, med ringa eller ingen relevans för samhällslivet utanför dem.

Även om de inom sig är föredömligt upplysta och sprängfyllda av värdefulla kunskaper ger det ingen garanti för att deras elever blir detsamma. Det beror dels på hur intaget sker – och där spricker så gott som varje metod på grund av sin ensidighet och stelbenthet – och dels på hur den pedagogiska processen fungerar i realiteten.
Dessutom har de att kämpa mot det enkla faktum som formulerades i Tao te ching för långt över 2000 år sedan:
De som vet är inte lärda, de som är lärda vet inte.

Kunskap är ingen som helst garanti för klokhet, medan dumhet och kunskap är en mycket farlig kombination. Övertro på kunskap befordrar dumhet. Ingen lovande matematik.

Ändå tycker jag att svensk skola gör klokt i att experimentera också i dessa riktningar – för mångfaldens skull, och för att komma bort ifrån Jantelagens krav på allas följsamhet efter den på alla sätt minsta gemensamma nämnaren.

Men sådana experiment bör startas långt före gymnasienivå om de ska ha en chans att göra skillnad. Barn stimuleras nu för tiden intellektuellt i rasande takt, och från allt lägre ålder. När det är dags för dem att söka till gymnasiet har deras hjärnor redan hunnit såväl inspireras till stordåd som tröttnat av brist på värdiga utmaningar.
Redan från förskolan måste vi erbjuda barnen de svindlande perspektiven så fort de efterfrågar dem. Det finns ingen gräns för hur kloka de hinner bli – innan puberteten sätter käppar i hjulen och kroppen mullrar så att tankarna inte längre gör sig hörda.

Tidningarna skriver flitigt och entusiastiskt om elitskolorna: DN här, här, här och här. Svenska Dagbladet här och här. Aftonbladet här och här. Sydsvenskan här, här och här.

18 kommentarer:

  1. Som vanligt ett klokt och tankeväckande inlägg. Även om jag tycker att det finns anledning att tydligare ta avstånd från ordet elit och det tänkande som det leder till. Jag talar inte utifrån rättvise(läs jantelags-)perspektiv utan jag tänker på det utvalda ungdomarna själva och det du själv säger om en mer djupgående kunskap, en som kanske inte ser mycket ut för världen men vinner i längden. Hur det nu än är: någon bättre lärdom en ödmjukhet kan inget barn få med sig ut i livet. Ordet "elit" lär verkligen inte bidra till att lärdomen odlas i tao-te-chings anda.
    Annars tror jag att Sverige står förhållandevis väl rustat att möta en föränderlig framtid. Kreativitet har hög status i Sverige, och likaså barndom. Svenskarna är ett leklystet folk. Att ha barnasinnet i behåll och vara kreativ - det är verkliga resurser när man behöver vara anpasslig.

    SvaraRadera
  2. "Ändå tycker jag att svensk skola gör klokt i att experimentera också i dessa riktningar – för mångfaldens skull, och för att komma bort ifrån Jantelagens krav på allas följsamhet efter den på alla sätt minsta gemensamma
    nämnaren."

    Helt sjukt tycker jag, börjar likna de samhällsideal som var grogrund under 40-talet. De svaga och de med inlärningssvårigheter kommer att bli utstötta ur samhället på ett tidigt stadium. Detta handar inte om "för mångfaldens skull". Det ligger helt i linje med hela samhällsutvecklingen just nu, Fra,Ipred,Lissabonsföredraget,vi är på god väg mot ett elitsamhälle. Samhällsklimaten blir allt kallare och nu handlar det inte längre om jämlikhet, broderskap och frihet!!

    SvaraRadera
  3. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  4. Åh, jag var tvungen att editera lite grann.

    Vettiga synpunkter igen. Min egen är att betygsorienterade elitskolor driver fram en viss intellektuell typ vars värde är odiskutabelt men begränsat, allstå plugghästen och petimätern, just det slags forskare som idogt bygger upp framför allt naturvetenskapen i de långa mellanrummen mellan paradigmskiftena. De är receptiva, inte kreativa, solida, oförmögna till lateralt tänkande och i regel rena dumskallar utanför sitt eget smala kompetensområde. Vi behöver en mångfald också inom elitskolan, så bör betygskvalifikation kompletteras med breda intelligenstest som WAISIII för att fånga in de kreativa begåvningarna. Beaktas ska även att elevseparation ytterligare förstärker den obönhörliga tendensen till ökande klyftor i samhället, inte minst genom att normalbegåvade elever mister den viktiga stimulans Klassens Ljus alltid givit, med följd att den här reformen mycket väl kan få en försämrad g-e-n-o-m-s-n-t-t-l-i-g elevprestation som resultat och på så sätt kan vara ägnad att förvärra den skolans kris som vår måttligt begåvade folkpartiledare iofs med rätta oroar sig för.

    Jag har också en synpunkt på pedagogiken. Gammaldags katederundervisning, med sin bindning till raltid, är alldeles hopplöst ineffektiv. Vad som krävs är en ordentlig applikation av datorteknologin med utvecklande av pedagogiska spelprogram. Att sådana inte redan finns bevisar f ö att marknaden numer inte alls fungerar optimalt, varför läget kräver en ordentlig samhällsomdaning vägledd av kamrat Stalins tänkande jämte Kekkonens, Heideggers och påvens. Jan Guillous är det däremot inte så noga med.

    Stenudd har förresten andliga intressen. Jag rekommenderar varmt ett studium av den rikaste traditionen av dem alla, kristendomens. I synnerhet den tidiga, intellektuellt oerhört vitala kristendomen ser jag personligen som en intellektuell guldålder med sina trinitariska och kristologiska kontroverser som introducerade helt nya och verkligt revolutionerande idémönster; här fick homo sapiens lära sig att hålla både två och tre tankar i huvudet samtidigt, vilket var ett enastående framsteg. Kristendomen förmådde i sin gryning motbilisera sin tids skarpaste hjärnor, något som ger tydligt avtryck redan i bibeln, där Paulus och Johannes framstår som veritabla intellektuella ktraftpaket. Elitskola om någon!

    För övrigt anser jag det gammaldags knöliga Astrolog bästa frivaran alla kategorier samt att astrologiska nyckelpunkter må utökas med Halleys komet.

    Förresten. För Tarot duger bara Rider Deck. Mitt eget livskort är Den Hängde.

    Jo, en sak till. Egen artikel som borde intressera Stenudd & likasinnade:

    http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/16/betraktelse-over-friheten

    Här försöker jag, något chockterapeutiskt, ge den stagnerade kristna idébildningen ett nytt momentum.

    Mvh,
    Peter Ingestad Lund 510325 12:15 dagtid. (Det är ingen dålig natalkarta!)

    SvaraRadera
  5. Jag försökte läsa din artikel på Newsmill Peter, men måste säga att jag fann den svårgenomtränglig, och ärligt talat inte särskilt intressant. Men så är jag inte kristen heller.
    Men du... Ta och spegla dig i rubriken på Stefans inlägg. Ju mindre lärt dess visare... Less is more, vet du.
    Det försöker jag själv alltid hålla i minnet. Lyckas SÅDÄR med den saken, eller vad säger ni, bloggkamrater?

    SvaraRadera
  6. Mattias, man gör så gott man kan :)
    Jag tycker du har helt rätt i att stämpeln elit är besvärligast att hantera för dem som får den. Man kan tala om t.ex. temautbildning i stället, eftersom det är vad det är i praktiken - varje skola specialiserar sig på ett visst ämnesfält.

    Det finns förstås risker med dessa skolor, i synnerhet om de börjar få en större omfattning. Å andra sidan fungerar det inte perfekt nu heller. Alla lösningar har plus och minus - därför är det bäst att ha flera lösningar. Mångfald och variation.

    Kraxpelax, vi är helt överens om att "elitskolor" sannerligen inte är någon garanti för en intellektuell elit - snarare en risk för det motsatta. Man blir snabbt rätt dum om man tror att man är klok. Dessutom verkar dessa elitskolor genomsyras av en trång syn på kompetens, som handlar mer om att lagra information än att bearbeta den, för att tala dataspråk.

    Du har också definitivt rätt i att forna tiders tänkare är föredömen också för vår tid. Det gäller den kristna kyrkans pionjärer och i än högre grad de gamla grekerna. Bättre stimulans för förnuftet är svårfunnen.

    SvaraRadera
  7. Dina tankar kring det här är intressanta att läsa. Men är inte "elit" ett prefix som tidningsvärlden har satt på det hela? Skolverket talar om spetsutbildningar. Kanske inte spelar någon roll egentligen eftersom det har ungefär samma innebörd. Temautbildning eller specialinriktning kanske passar bättre.

    SvaraRadera
  8. Jakob, du har alldeles rätt - elit är ordet som media tar till för att göra frågeställningen hetare. De är i och för sig inte ute och cyklar.

    Och ord blir verklighet - oavsett vad man kallar dessa utbildningar kommer de att betraktas som ett slags elitstudier, på gott och ont.

    SvaraRadera
  9. Förresten, "spets" är egentligen etter värre - det förutsätter ju att allt annat är underlägset, bakomliggande.

    SvaraRadera
  10. Ja, ords styrka ska man inte underskatta. Deras kraftfulla självuppfyllande förmåga. Där borde vi börja. Stella Scott framhöll detta i en kommentar till ett inlägg jag gjorde på hennes blogg (What the bleep) - namn som Cancerfonden, Hungerprojektet: sämre kan det inte bli om man verkligen vill att arbetet ska resultera i något positivt. (Men vill man det, innerst inne, när man sätter såna namn?)
    Även om det är dålig svenska tycker jag att vi ska bloggbäva för att det inrättas VISSKOLOR. Då kan de både bli fina trubadurer och kloka på köpet... om man tillåter sig att slarva lite med grammatiken.
    Med Johanna Sjödin slänger jag käft om ordet FEMINISM som också innehåller sin egen begränsning, genom att den tar fasta på särart och inte på de höga ideal som den väl egentligen bygger på - tanken om allas likhet bortom kön.
    Verkligheten skapas av hur vi benämner den. När vi lär oss det - och det tror jag att vi så sakteliga håller på att göra - ja då är halva slaget vunnet. Tammefan!
    Inte så kort denhär gången heller... Men digert!

    SvaraRadera
  11. FORSKARSKOLA skulle kunna vara något. Betonar framförallt lusten att ta reda på saker. Kreativitet och kunskapsunderbyggnad underförstås. Då måste självklart undervisningen bedrivas därefter, men det vore väl också det bästa?

    SvaraRadera
  12. Forskarskola är ett utmärkt alternativ - det understryker att det handlar om specialiserade studier i avsikt att fortsätta inom universitet eller högskola med samma ämnesinriktning.
    Dessutom antyder det inte något slags överlägsenhet - blott ett specialintresse.

    SvaraRadera
  13. Mmm... Och framgångsrik forskning bygger på den ödmjuka inställningen att vi inget vet förrän vi har undersökt saken. Och till och med då är kunskapen bara preliminär.
    Det finns förresten en tankeväckande korrespondens mellan våra bloggar idag; jag har lagt upp en rolig liten krabat som inte är det minsta lärd men vet.

    SvaraRadera
  14. Elitskolor är toppen men det borde erbjudas ännu tidigare för de stackare som sitter ostimulerade i klassrummen. Det krävs dock bättre kompetens hos skolväsendet för att kunna tillgodose det behovet. Elitskolorna är dock ett bra steg på vägen, sen spelar det ju mindre roll vad de kallas så länge de får jobbet gjort. Personligen ser jag inte det som ett krav att det ska komma ut "elit"-elever utan snarare som en möjlighet för dessa elever att utvecklas så snabbt som de önskar.

    SvaraRadera
  15. Calle, jag håller med dig om att man gott kan börja mycket tidigare. Jag föreslog förskolan i mitt inlägg ovan.

    Svensk skola är av tradition helt anpassad till puckeln på Gausskurvan, de normalbegåvade. Elever på båda sidan om puckeln är lika försummade och mår lika dåligt.
    Det är ett förfärligt slöseri på vad man brukar kalla mänskligt kapital.

    SvaraRadera
  16. Jag tycker att det är bra att du tar en bredare syn på vad kunskap är. För att ta exempelvis spetsutbildning inom matte och naturvetenskap så antar jag att man drömmer om att få fram framtidens superingenjörer.

    Men vem är egentligen bäst på att ta fram produkter som efterfrågas ?
    Den som förstår hur människor i allmänhet tänker eller den som kan lösa kluriga matteproblem ?

    SvaraRadera
  17. Eller den som har leklusten i behåll och kan komma på det oväntade?

    SvaraRadera
  18. Åke, du har rätt. Jag kommer att tänka på 1900-talets kök och köksutrustningar som alltid formgavs av män fast de så gott som enbart användes av kvinnor. De var ofta gräsligt opraktiska.

    SvaraRadera