För några veckor sedan skickade jag två frågor till Folkhälsomyndigheten och regeringen om deras agerande mot spridningen av covid-19. Bara regeringen svarade - men inte på frågorna.
Frågorna gällde alkoholstoppet kl., 20, som infördes på julafton 2020 och fortfarande gäller. Här är de:
1 Kommer initiativet till regeln från Folkhälsomyndigheten eller
regeringen?
2 Vilka är de vetenskapliga beläggen för att åtgärden har en märkbar
effekt på smittspridningen?
Från Folkhälsomyndigheten har jag, trots påminnelse, ännu inte fått något svar, men regeringen svarade efter två veckor via Gabriel Estenberg, departementssekreterare på Socialdepartementet. Min mail var egentligen sänd till statsminister Stefan Löfven, men eftersom det gällde Socialdepartementets ansvarsområde gick den vidare till dem, vilket är helt rimligt.
Estenbergs svar är imponerande utförligt - men svarar inte på någon av mina frågor. Här är hans svar i sin helhet:
Hej Stefan,
Tack för ditt brev till statminister Stefan Löfven. Då frågorna du ställer relaterar till Socialdepartementets ansvarsområden får du svar från oss. Jag är tjänsteman i Regeringskansliet och hjälper socialministern att svara på brev.
Det övergripande målet med regeringens arbete under covid-19-pandemin är att minska takten på smittspridningen samt att sätta in rätt åtgärder vid rätt tillfälle för att få så stor effekt som möjligt i syfte att värna människors liv, hälsa och jobb. De åtgärder som regeringen vidtar för att minska takten på smittspridningen behöver sedan balanseras mot vilka effekter det får på samhället och folkhälsan i stort. Vilka åtgärder som vidtas är något som hela tiden omprövas i takt med att lägesbilden ändras.
I förra veckan lämnade regeringen besked om att gällande restriktioner med anledning av covid-19 pandemin behöver ligga fast. Smittspridningen är fortsatt kvar på en hög nivå och Sverige befinner sig fortfarande i en extraordinär situation. Det är inte möjligt att med säkerhet förutse hur pandemin kommer att utvecklas eller hur länge den kommer att pågå och de virusmutationer som sprids innebär en ökad risk.
Serveringsställen är särskilt riskfyllda ur smittskyddssynpunkt då för varandra okända personer samlas och tillbringar en längre tid i varandras fysiska närhet på en begränsad yta vilket ökar risken för att viruset som orsakar covid-19 förs vidare till olika delar av samhället och skapar en ny smittspridningskedja. Regeringen har därför bedömt att det tillfälliga förbudet mot servering av alkohol vid vissa tidpunkter fortsatt ska gälla. Avseende beslutet om förlängning har regeringen inhämtat en förnyad bedömning från Folkhälsomyndigheten som säger att nuvarande restriktioner bör ligga fast i ytterligare minst 3–4 veckor.
Det är svårt att säga vilken effekt som enskilda åtgärder har på smittspridningen men den sammantagna effekten av åtgärderna kan förväntas bidra till minskad smittspridning på såväl regional som nationell nivå.
Med vänlig hälsning,
Gabriel Estenberg, Departementssekreterare Socialdepartementet
Mina frågor var förvisso inte oskuldsfulla. Sverige har en myndighet med expertis för vetenskaplig bedömning av lämpliga åtgärder mot pandemin. Den ska, som alla myndigheter, utifrån sin egen sakkunskap formulera rekommendationer, som sedan de politiskt ansvariga har att genomföra eller avfärda. Men den sprängande frågan är om beslut fattas på myndighetens initiativ. Om så inte är fallet finns ingen gartanti för att det sker på vetenskaplig grund och kan därför bli missriktat eller rentav motverka syftet.
Regeringen är inte experterna, utan har myndigheter som Folkhälsomyndigheten för att försäkra att besluten blir relevanta och verkningssamma. Annars är de föga mer än gissningar och chansningar.
Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten har mer än en gång betonat att restaurangerna inte är en smittohärd, för de sköter sina åtaganden föredömligt. Myndigheten säger också på sin hemsida att de allvarligaste smitthärdarna är hemmen och arbetsplatserna. Det kan nog också antas att dit hör åldringsvårdens brister, som har lett till väldigt många dödsfall.
Men just restaurangerna har drabbats av restriktioner som är fullständigt förödande för deras verksamhet och överlevnad. Då krävs onekligen solida vetenskapliga stöd för åtgärden, men något sådant har jag inte sett till. Därav min andra fråga.
Om inte beslutet gentemot restaurangerna har stöd av tydliga vetenskapliga rön är det på alla sätt oförsvarligt.
Jag erkänner villigt att jag misstänker att så är fallet, och Estenbergs svar styrker mig i den uppfattningen. Han refererar inte till några vetenskapliga rön. På det sättet får man inte utdela dödsstöten åt en hel bransch.
Men det finns fler faktorer i detta som bekymrar mig allvarligt.
Estenbergs svar består av diverse lösa påståenden som avslöjar en underskattning av allmänheten. Tror han verkligen att vi går på detta svammel och inte förstår att mina frågor fortfar att vara obesvarade? I så fall har de höga herrarna fördomar om Sveriges befolkning som gör dem synnerligen olämpliga att regera den.
Oviljan att rakt och uppriktigt besvara frågor av detta slag visar också på en ohederlighet som strider mot deras demokratiska uppdrag. Det klagas nu för tiden på alla möjliga konspirationsteorier som frodas på Internet och menar att makthavarna har hemliga agendor. De är förstås oftast rena fantasifoster. Men när makthavare envisas med att hemlighålla de verkliga bevekelsegrunderna för sina beslut och maskerar sitt handlande med falska floskler - då bekräftar de vad konspirationsteoretikerna misstänker. Det gör allvarlig skada på vår demokratiska ordning, och det är enbart makthavarnas fel.
Min uppfattning är att regeringen (såsom hela riksdagen) numera agerar utifrån partipolitisk strategi - inte ifrån vad som är optimalt för folkhälsan och pandemihanteringen. De fattar beslut som ska ge sken av hur mycket på allvar de tar och hanterar problemet, oavsett om det är konstruktivt eller destruktivt för detta problem. De är med andra ord ögontjänare. Och deras reaktioner på mina två frågor stärker detta mitt intryck.