söndag 4 januari 2009

Pris till nepotismen


Sydsvenskan delar varje år ut ett kulturpris med skånsk anknytning. Denna gång går det till ett gift par: Staffan Valdemar Holm och Bente Lykke Møller. Ett oblygt pris till nepotismen.

Teaterregissören Staffan Valdemar Holm hittade sin Bente redan på teaterskolan i Köpenhamn på 1980-talet och har sedan dess så gott som alltid använt henne som scenograf till sina föreställingar. Han gjorde det som chef på Malmö Dramatiska Teater, och han fortsatte med det som chef för Dramaten i Stockholm.
Säkert trivs de ihop och allt det där, men nepotism är det lik förbannat. Det är en väldig massa scenografer han därmed inte har jobbat med, eller ens prövat.

Kulturen är proppad med nepotism. Det vore intressant med en socialantropologisk kartläggning av mönstret av släkt och nära vänner inom samtliga kulturinstitutioner. Man skyller på konstnärlig kvalitet, vilket är så vagt att det är svårt att motbevisa, men i realiteten fördelas de kulturella gracerna inom en snäv krets av människor med mycket mer gemensamt än en konstnärlig anda.

Det är tråkigt att Sydsvenskan deltar i hyllandet av denna ordning genom att ge sitt pris till detta gifta par. Dessutom är det en rejäl slant de får i pris: 70.000 kronor. De är knappast de mest behövande inom konsten.

Det har också blivit en visa: Generösa konstnärliga priser går till de redan hundrafalt uppmärksammade och rikligt avlönade. Vad är poängen med ännu ett pris till dem som hyllats till leda?
En tidningsredaktion bör väl hellre titta på nyheter – också inom konsten?

3 kommentarer:

  1. PS: Egentligen är jag väldigt tveksam till att tidningar delar ut kulturpriser över huvud taget. Redaktionerna behöver vara fullständigt obundna gentemot artister för att kunna recensera dem. Det blir mer komplicerat när de delar ut priser och i samband med detta "fraterniserar" med artisterna.

    SvaraRadera
  2. Nepotism - trams! SVH och BLM etablerade sig som ett konstnärspar från början. De enagerades också som ett konstnärspar på Malmö Dramatiska Teater hösten 1992. SVH skulle vara teaterns konstnärlige ledare och vd i enlighet med den princip vi beslutat om. (Den innebar att varje konstart - musikteater, talteater, dansteater och symfoniorkster - skulle ledas av en kontnärligt verksam person och som skulle ha hela det konstnärliga och administrativa ansvaret. Som back-up skapades Malmö Musik och Teater AB som skulle handha gemensamma ärenden. Detta leddes mycket förtjänsfullt av vd Bengt Hall.)
    Som ansvarig var jag mycket angelägen om att undvika den missriktade kritik som SS framför, varför det redan i samband med anställningen klargjordes att SVH i sina uppsättningar skulle engagera BLM som scenogaf.
    Arrangemanget var således medvetet och kom också att fungera mycket bra. Båda konstnärerna är av yppersta klass och dessutom i detta arbete varandras förutsättningar.
    /Johan Bengt-Påhlsson, kulturkommunalråd Malmö 1991-91

    SvaraRadera
  3. Hej Johan!
    Long time no see. Tack för kommentaren, som är mycket upplysande. Jag förstår dock inte riktigt anställningsvillkoret om att Holm skulle engagera Møller på sina uppsättningar. Det kan du ju bara ha tagit med på hans uttryckliga önskemål, annars vore det ett märkligt ingrepp i den konstnärliga integriteten.
    Därför fortsätter jag att vara betänksam mot den ordningen. Det hade kanske varit rimligare (men ändå tveksamt) om de inte vore gifta.

    Utanför kultursektorn skulle det knappast accepteras. Vem får jobbet som chef om han eller hon kräver att den äkta hälften också ska få jobb där, och med en viktig del av verksamheten inte kan tänka sig att jobba med någon annan?

    SvaraRadera