Svepskäl för att slippa ta ansvar för Rosengård

Svensk debatt är lika förutsägbar som en Hollywoodfilm. Dagen efter rapporten om faror med utvecklingen på Rosengård diskuterades inte dessa problem, utan frågan om rapporten är korrekt framtagen. Därmed får de ansvariga en ursäkt för att göra ingenting alls. Så vill de förstås ha det.

Rapporten skrevs av två personer på Försvarshögskolan och hade som syfte att sondera risken för framväxt av terroristisk mentalitet i Rosengård. Jag har skrivit om den här. Hela rapporten finns som PDF här. De fann att en sådan risk finns och verkar kunna växa, beroende på Rosengårds utsatta läge – segregationen, trångboddheten, med mera.

Kritiken mot rapporten som exploderade fram med en gång hävdar inte ens att rapporten om Rosengård är missvisande eller drar felaktiga slutsatser. I stället tar kritikerna fasta på formalia.
Rapporten hänvisar inte till vetenskapliga källor, har inte intervjuat tillräckligt många boende i området, spekulerar utan att ha vetenskaplig täckning för det, osv.

Och så kom ett ramaskri för att rapportens författare har kastat enkätmaterialet de använde sig av. Därmed kan ingen annan granska samma material för att se om rapportens slutsatser är rimliga.

Det må vara klantigt av rapportförfattarna att kasta sitt material – det kan å andra sidan också ha varit nödvändigt för att skydda de intervjuades anonymitet, och kanske inget konstigt alls som ett säkerhetstänk inom försvaret.
Det är dessutom alldeles uppenbart i rapporten och hur den har presenterats att den inte är någon akademisk avhandling, utan en sondering genom intervjuer (enligt vad de kallar Delphimetoden) av 30 människor som i sin yrkesroll eller vardag på olika sätt är verksamma i Rosengård.

Men kritiken av rapporten leder tyvärr till att ansvariga politiker och myndigheter tar chansen att svära sig fria från ansvar och fortsätter låtsas att allt är Ok. De skyndar sig att hävda att rapportens bild av situationen är överdrivet negativ. Sedan känner de sig fria att somna om.

Så oansvarigt hanterar de ansvariga Rosengårds problem. De letar inte efter lösningar, utan efter anledningar at slippa ta itu på allvar med problemet.

Sydsvenskan skriver om rapporten här, här, här, här och här.
Läs även andra bloggares åsikter om Rosengård