Inom pressen finns en mer eller mindre dold fientlighet mot de nya kanalerna på internet, samt mot de rörelser som verkar för fri information och fritt flöde där. Det torde i botten handla om att just pressen och andra gamla media är de som hotas mest av denna nyordning.
Andreas Ekström verkar göra sig till talesman för dessa medias intressen när han far ut i vildsinta anklagelser mot piratpartiet. Bland annat säger han att piratpartiet är gränslöst populistiska, har en vulgärestetik, är folklighetselitister och tillämpar “Hån och förakt som metod för att möta motstånd.”
Han anger inga belägg för sina påståenden, så han bevisar bara att det är han själv som tillämpar det där hånet och föraktet.
Det är en väldigt rabiat text han har skrivit. Den är proppad med infama anklagelser som han inte bryr sig ett dugg om att med något enda exempel verifiera.
Det blir därför särdeles komiskt när hans poäng med krönikan är att det är dags att “lugnt och sansat, med vanliga journalistiska verktyg” granska piratpartiet. Uppenbarligen är han själv alldeles oförmögen till det.
Han får förstås svar på kritiken. De många kommentarerna ger så gott som samtliga honom på pälsen just för att han yttrar sig så osakligt och inte ger minsta exempel. Själv tycker han att han inte behöver det i en krönika. Då gör man det lite väl lätt för sig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar