torsdag 2 april 2009

Genast sattes IPRED på prov - men på gamla uppgifter


Första dagen för den råbarkade IPRED-lagen passade fem ljudboksförlag på att anmäla en IP-adress till domstolen, fast det var på uppgifter samlade innan lagen trädde i kraft. Om de får som de vill har rättvisan gått och lagt sig – annars gör de fiasko.

Ljudboksförlagen är påhejade av Förläggarföreningen och en klase med idel rika och kända författare. Bland dem finns t.ex. Jan Guillou, Leif GW Persson och Henning Mankell – inte precis några stackars upphovsmän kämpande vid fattigdomens brant.
Nej, snarare stinna kapitalister som aldrig kan få i sig all den kaviar de redan har råd med.

Att uppgifterna som används för anmälan har hämtats innan lagen trädde i kraft bekymrar inte ljudboksförlagen ett dugg. De nöjde sig med att konstatera att IP-adressen i fråga var aktiv även på onsdagen, sedan sprang de till domstol.

Men kan verkligen domstolen godkänna att identiteten bakom IP-adressen röjs, när begäran stödjer sig på trafik innan lagen började gälla? Det är som att döma någon för ett brott begånget innan det blev olagligt.

Det kan alltså hända att domstolen avvisar ljudboksförlagens ärende. Jag hoppas det, för då finns det hopp om att domstolen tar rättvisan på större allvar än riksdagen gjorde när den klubbade igenom lagen.

Om det inte sker, utan domstolen glatt ändå dömer till ljudboksförlagens fördel, då vet vi att domstolen verkligen är blott ett alibi, en teater för att dölja att de medborgerliga rättigheterna har skrotats för att de rika ska bli ännu rikare – och de fattiga klämmas på de få slantar de har.

Jan Guillou har hur som helst visat sitt rätta ansikte. Kommunism var bara Ok när han själv inte hade några pengar att förlora på den. Rättvisa var bara något han ropade om innan han själv kunde sko sig på samhällets orättvisor.
Jag undrar om hans egna romanhjältar Hamilton och Arn skulle ha stått ut med att göra det så lätt för sig.

DN skriver här och här, Svenska Dagbladet här och här, Aftonbladet här, här, här, här och här om IPRED:s första dag.
Läs även andra bloggares åsikter om , .

12 kommentarer:

  1. Plötsligt står vi inför ett mer omfattande kontrollsamhälle än vad som någonsinhar existerat tidigare. Första slaget står nu! Ge dem ett år eller två och vi sitter i en snara som får Kina att framstå som ett under av upplysthet.
    Vad hörde jag? Kan det inte gå så? Styrs vi av andra kriterier, är vi vaccinerade?
    Vi får väl se!
    Ut och bullra, mangrant, förklara för icke-piratgenerationen vad som står på spel. Upphovsrättsfrågan är viktig, men en nullitet jämfört med vad det ytterst handlar om.

    SvaraRadera
  2. Jag lever själv på att ta fram upphovsrättsskyddat material, ska jag kanske tillägga. Så inte för det...

    SvaraRadera
  3. Däremot vänder jag mig emot ditt argument om de många pengarna och kaviarn. Det är bara dumt att göra en klassfråga av det här. Därför att man då skapar en onödig politisering som gör att själva poängen hamnar i skymundan: uppshovsrätten är viktig, men inte så viktig att den motiverar ett åsidosättande av rättsstatens grundläggande principer.
    Hur mycket kaviar Guillou och Manckell har råd med är i sammanhanget inte någon relevant fråga. Tvärtom är det att ge dem försteg i debatten: vem är du eller jag att neka dem rätten att få betalt för sitt arbete? Du riskerar att framstå som en avundsjuk mindre framgångsrik (i mätbara om än ej i subjektiva termer) kollega, blott.

    SvaraRadera
  4. Mattias, kaviarn tog jag med för att Antipiratbyrån och dess sympatisörer ideligen tjatar om att fattiga musiker på grund av fildelning förlorar en chans till försörjning - medan det i själva verket är de allra rikaste som drabbas.

    Musiker som inte är på topplistorna har i stället genom internet och fildelning en chans att hitta både en publik och en försörjning, som de aldrig kunde nå förr när skivbolagen styrde enväldigt.
    Det är samma sak med författarna kontra bokförlagen.

    Antipiratbyrån har med pressens hjälp tjatat in att internet och fildelning är en fara för upphovsmännen, när det i själva verket är en gigantisk tillgång för alla utom de idag allra mest framgångsrika.

    Därav mina val av argument.

    Sedan vidhåller jag att klassamhället spökar också i den här frågan. Bara tanken att lättvindigt köra över allmänhetens rättigheter för att försvara ett gynnat fåtals profit stinker klassamhälle.

    SvaraRadera
  5. Hej

    Har en fråga till er alla. Jag var inne på filmfix hemsida där det står att, alt där är 100 lagligt. Nu min fråga är det ändå olagligt att ladda ner därifrån???
    Sen har jag hört att man får i viss mån ladda ner vissa saker.

    Tack för allt kommentar

    SvaraRadera
  6. @Anonym: Om siten har rättigheterna till att sälja verken så är det lagligt...

    Om man goolgar lite så ser man dock att det verkar som om filmfix bara är en front till vanliga icke-legala fildelningstjänster - så troligen är det inte en laglig tjänst...

    /K

    SvaraRadera
  7. Det ligger mycket i vad du säger Stefan. Men likväl får man se upp - på det politiska slagfältet riskerar du att förlora den här bataljen. Men i fråga om rättssäkerheten och den personliga integriteten finns inget att diskutera - där står IPREDs tillskyndare helt nakna.
    Bättre att slåss där. Det är dessutom på det fältet som frågan är störst - om vi förlorar den blir vår personliga integritet mer kringskuren än vad jag tror att vi ens kan föreställa oss. IPRED är givetvis bara början, men redan det en början som ger Jan Guillou och Liza Marklund myndighet att sitta och spana på det mesta vad folk har för sig på nätet.

    SvaraRadera
  8. På det politiska slagfältet har politikerna som nu är vid makten redan förlorat kriget, fast de verkar ha vunnit bataljen. De har förklarat hela den kommande väljarkåren kriminell. Tala om Pyrrhosseger!

    SvaraRadera
  9. Du om någon måste känna till Sun Tzus grundprincip att man ska ta striden där man har störst chans att vinna den.
    Vi pratar om rättssamhällets grundprinciper Stefan. Det är överordnat det politiska.

    SvaraRadera
  10. Mattias, jag hoppas att du inte menar att jag skulle se det tvärtom.

    SvaraRadera
  11. Nej då... Jag menar bara att liksom i krig och inom juridiken så är det viktigt att stå på sig där man är som starkast. Om upphovsrätten står i konflikt med yttrandefriheten så är det den förra som måste ge vika. Alla gånger.
    Men visst finns det mycket att säga om upphovsrätten, den är inte allom given.

    SvaraRadera
  12. Mattias, på den punkten är vi helt överens.
    En författare får aldrig tro att hans eller hennes egen royalty är viktigare än yttrande- och åsiktsfriheten.

    SvaraRadera