onsdag 15 april 2009

Finanssektorn klarar inte av alla pengar


Nu har undergångsstämningen nått vår finansminister Anders Borg. Plötsligt pratar han om den värsta krisen sedan 1930-talets depression och öser fram nya stödmiljarder. Men är det inte dags att – som på 1930-talet – granska det ekonomiska systemet på allvar?

Anders Borg presenterar sin ekonomiska vårproposition, som finns i sin helhet här. Den skrapar fram sådär 11 nya miljarder till diverse stöd mot arbetslösheten och den skakiga ekonomin.
Borg motiverar det med dramatiska ordval om en kris av sällan förr skådad omfattning. Här är hans egna ord om saken på DN debatt.

Socialdemokraterna säger att det inte är nog med pengar och delvis felplacerade – men det är små skillnader i sammanhanget. Varken de eller regeringen har minsta lust att ifrågasätta det ekonomiska system som under de senaste decennierna skapat ganska många och allt djupare sådana kriser.

Skenande finanssektor
Sjukdomshärden är uppenbar: den skenande finanssektorn med sitt kortsiktiga och ansvarslösa spelande på börsen och världsmarknaderna. Väldiga belopp kastas in i denna virvel, som bara kan leda åt fanders, förr eller senare.
Och varje gång det sker går staten in med skattepengar för att plåstra ihop eländet – vilket ger ännu mer pengar till finanssektorn att leka med.

De ekonomiska kriserna är inte allmänhetens fel alls. De jobbar och betalar sina skatter. Där sker inget särskilt. Varje gång är det i stället börser, banker och andra delar av finanssektorn som ställer till det med att obekymrat låta allt gå in absurdum.

Denna gång är det bolåneinstituten i USA som har låtit saker gå överstyr – men också svenska banker och fonder som plöjt ner en massa pengar i satsningar på länder i f.d. Sovjetunionen – för att stora vinster hägrade.
Mindre än tio år tidigare var det börsens fullständigt orealistiska spekulation i IT-branschen som skapade krisen, och tio år innan dess var det de hysteriska spekulationerna i fastigheter som sprack.

Varje gång är det finanssektorn som tar sig friheter de inte behärskar och därmed får hela välfärdsekonomin i sådan gungning att staten måste använda folkets skattepengar för att rädda dem ur knipan.
Samma finanssektor som dessutom har mage att betala sina inkompetenta och fullständigt ansvarslösa chefer fantasilöner och bonusar som räcker till himlen.

Mer pengar till staten
Det är dags för en allvarlig och djupgående revision av hela finansekonomin och börsen. Vi kan inte låta detta hända vart tionde år, varje gång krypande närmare den totala ekonomiska kollapsen. Vi måste kräva ansvar av finanssektorns styrande, och vi måste bakbinda dem så att de inte kan ställa till sådana vansinnigheter.

Finanssektorn har under de senaste decennierna fått alltmer ökade friheter, och det har flera gånger visat sig vara katastrofalt. Alltså är det dags att kraftigt begränsa dessa friheter. De klarar inte av dem.

Och det är dags att balansera den hysteriska spekulationsekonomin i den privata sektorn med ökade offentliga medel – t.ex. med skatter som också tar av de rika och av de vinstdrivande företagen (när de då och då går med vinst). En rik stat kan skapa den trygga grund som gör att konjunkturer och börssprattel inte får så förfärliga återverkningar på samhället.

Det är lätt gjort. Vi kan bygga ut skola och sjukvård så att det verkligen fungerar, och lägga resurser på landets infrastruktur så att den inte förfaller. Vi kan betala anställda i stat, landsting och kommun anständiga löner, så att de med sin konsumtion bidrar till att hålla balans på nationalekonomin. Vi kan ge studenter en rejäl studielön så att vi verkligen får universitet öppna för alla oavsett föräldrarnas rikedom. Vi kan ge dessa universitet och högskolor rejäla resurser till forskning i alla ämnen, så att vi inte är beroende av vad för framtid FoU på diverse kallhamrade storbolag vill ha. Och så vidare.

Dags att satsa på det allmänna, som verkar för allas bästa i stället för att bara gynna ett fåtal förbi all behärskning – och som är åtkomligt med den demokratiska apparaten. Då kan vi rösta om hur vi vill att framtiden ska se ut, i stället för att bara hålla tummarna och skylla på marknaden.

Aftonbladet skriver här och här, DN här, här, här, här och här, Svenska Dagbladet här, här, här, här och här om Anders Borgs vårproposition.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , .

12 kommentarer:

  1. Du har för stor tilltro till det offentliga. Like it or not, men marknadsekonomi (inkl kapitalister) kommer vi alltid att behöva. Förvisso bättre reglerat än nu, men likväl är detta det enda system som förmår bringa välstånd och framåtskridande, för detta finns det överväldigande bevis. Allt annat är utopier. Tyvärr. Sorry. Ledsen. MVH PN

    SvaraRadera
  2. instämmer med anonym, visa oss alternativen...just det dom finns inte.

    SvaraRadera
  3. Finns en väldig övertro till marknadsekonomi men alla de här krascherna visar att inte heller den fungerar och precis som alla andra system så verkar den endast ge välstånd åt de få.

    Personligen så är jag gräsligt trött på det här lotteri som kallas aktier. Folk investerar inte längre utan leker bara med pengar. De bygger inget för nästa generation utan endast för nästa kvartal.

    I blekinge planterade man för typ ett par hundra år sedan ekar för att kunna i framtiden använda dem till master för krigsskepp. Nu visade det sig att de inte längre behövs men skulle ett företag ens kunna komma på tanken att ta ett beslut som ens är i närheten av så långsiktigt?
    Det är inte konstigt att vi har så pass utbredd naturförstörelse nuförtiden när man helar tiden bara tänker på kronan man kan tjäna idag.

    SvaraRadera
  4. Jag menar förstås inte att vi helt och hållet ska överge marknadsekonomin - det var jag mycket tydlig med i mitt inlägg.
    Men den behöver balanseras med ordentliga resurser hos staten.

    De senaste decennierna har staten utarmats till förmån för marknaden, i enlighet med Milton Friedman, Reaganomics osv. Det är dags att återgå till Keynes idéer, där staten ska ha resurser så att den kan dämpa marknadens osäkerhet.

    Det är vad Obama håller på med nu i USA. Och USA håller knappast på att överge kapitalismen.

    SvaraRadera
  5. Jonni Dagsberg15 april, 2009 14:27

    Pågår det en finanskris? =)

    Frågan är om det någonsin blir en ordentlig hållbar förändring som förhindrar den där totala ekonomiska kollapsen du nämnde Stefan.

    Och väl där så kanske de bara börjar om det hela från början. :P

    Jag fortsätter göra mitt bästa med att hålla mig utanför deras lek. Som du själv brukar säga, de bästa sakerna i livet är ju gratis.

    SvaraRadera
  6. Jag håller med dig marknadsekonomin är bra på att skapa välstånd men värdelös på att fördela välståndet. Jag såg i ett inslag på webben från NBC att 5% av Usa:s befolkning kontrollerade 80% av dess tillgångar, jag vet inte hur det är här. Men man undrar ju hur mycket kontrollen över marknaden kan vara koncentrerad innan marknadsekonomins stora fördelar försvinner. Det blir ju behovet hos väldigt få individer på marknaden som styr vad som produceras.

    SvaraRadera
  7. Jag tror som Herr Anonym att det finns stora snubbelstenar också på den väg du skissar på. Offentliga strukturer har en obehaglig tendens att slamma igen ganska fort. Titta på landstingen bara - ingen kan påstå att de är särdeles effektiva. Ifråga om universiteten så är de mästare på att producera strunt. Ta hela genusupplägget som genomsyrar snart allt akademiskt tänkande. Lika fjärran verkligheten som någonsin finansvalparnas drömmar.
    Den lagoma balansen mellan privat och offentligt, var finns den? Ja tänk den som det visste.

    SvaraRadera
  8. Stefan Stenudd: Vad menar du med "ordentliga resurser"? Det offentligas andel av ekonomin i Sverige ligger strax kring 50%-strecket. Om inte befintliga resurser idag är att karakterisera som "ordentliga" vet jag inte vad som är det?

    SvaraRadera
  9. Det var ju en intressant iakttagelse: "De senaste decennierna har staten utarmats till förmån för marknaden..."
    Ja, om vi håller oss i Sverige så har detta, slående nog, i så fall skett UTAN medhjälp av de mest marknadsorienterade politiska partierna...
    Det har det socialistiska blocket, som ju innehaft regeringsmakten i varje fall 90% av tiden, lyckats åstadkomma helt på egen hand.

    SvaraRadera
  10. Är inte grundorsaken till problematiken denna eviga expansion av krediter i det finansiella systemet? Både Keynes eller Friedmans idéer är ju bara olika sätt att hantera den problematik som uppkommer. Om vi begränsar bankernas privilegium att skapa krediter på detta okontrollerade sätt och istället låter bankerna bete sig som vilken aktör som helst på den fria marknaden så kommer de tvingas att ta sitt ansvar. Jag kan inte se att det är varken politikernas eller bankmännens fel, det är bankernas privilegium att skapa pengar som är roten till problemen. Kanske en världsvaluta är lösningen, då borde vi åtminstone få en jämnare expansion eftersom alla påverkas lika mycket när krediterna expanderas och möjligheten för enskilda länder att expandera (som USA gjorde och orsakade bolånekrisen) skulle försvinna. Visst, då har vi koncentrerat makten till en världsbank, men vi skulle kunna behålla den expansiva penningpolitik vi har haft sen 30-tals-krisen men ändå slippa de största svängningarna. Fast i slutänden ser jag ändå guldmyntfot som det enda vettiga alternativet. Ge makten över pengarna tillbaka till folket.

    SvaraRadera
  11. Hur kan man säga att de kriser vi har indikerar att marknadsekonomi inte fungerar när vi inte har en fri marknad? Genom att dels reglera och säga att endast statens godkända valuta (SEK, USD osv) är godkända betalningsmedel, men samtidigt avreglera och ge banker tillåtelse att skapa nya pengar från ingenting (i form av krediter) har man skapat ett system som tillåter sig manipuleras. Och detta är ju en kredit-kris i grund och botten. Historiens gång har redan visat att en stabil fysisk vara som guld och silver är den bästa typen av pengar, som dessutom inte går att fuska med eftersom den i stort sett bara finns i en viss mängd.

    SvaraRadera
  12. Olle Eriksson, du säger väldigt tänkvärda saker. Och jag tror att du har rätt i din sammanfattning av det största problemet med nuvarande ekonomi: bankerna tillåts att så att säga skapa nya pengar från ingenting genom den så gott som oreglerade kreditmarknaden.

    Är det inte också så att börsen i viss mån skapar nya pengar ur ingenting, genom fiktiva värden på bolag som tillåts stiga till himlen?

    Finanssektorn behöver regleras - och dess fluktuationer behöver dämpas genom statliga investeringar.

    SvaraRadera