Vilka pengar?

Åklagarsidan har gjort sina slutpläderingar i rättegången mot The Pirate Bay. Det var mycket påståenden men lite substans. Inte ens när det gäller pengarna, det som målet koncentreras på, och som därför borde vara bestämt i kronor och ören.

Åklagaren röjde sin väldiga ovisshet när han skulle reda ut vilken vinst TPB har gjort på annonsintäkter: Han har tidigare sagt att vinsten ”inte understiger 1,2 miljoner kronor”.

Ett så exakt belopp borde vara tillförlitligt beräknat, men nu menar åklagaren att han har “räknat jättelågt” och presenterar en ny siffra: 11,6 miljoner kronor.
Men sedan säger han att när driftskostnader dragits bort kvarstår en nettovinst på 10 miljoner kronor, och gör det ytterligare förvirrande genom att tillägga:
”Även om man tillämpar ett säkerhetsavdrag på 50 procent, annonsintäkterna kan ju variera, så är vinsten fortfarande 5 miljoner.”
Hur ska han ha det?

Dessutom, måste han inte visa att det är just de åtalade som har tjänat dessa pengar? DN har snokat i deras ekonomier och inte hittat några pengar där – utom hos finansiären, som varit rik sedan långt före TPB.
Antyder han att de har hemliga konton i Lichtenstein? Eller att de bränt pengarna på vin, kvinnor och sång? Den bild man får av de åtalade gör det knappast troligt.

Om nu TPB har gjort så mycket pengar – var är de?
Åklagaren kan inte bara bolla fiktiva siffror hit och dit, för att sedan begära av de åtalade att uppenbara slantarna.

Utebliven försäljning
Den andra penningfrågan är lika diffus. Den gäller vad det har kostat skiv- och filmbolag att folk fildelat via TPB. Där hävdar en av bolagens jurister att detta värde går att räkna ut. “Men det är svårt”, medger han efter många om och men. Och blir rent hypotetisk:
”Rätten har anledning att ställa sig frågan: om jag vill ha en viss musikinspelning och får den gratis – kommer jag då att köpa den?”

Svart på den frågan är till övervägande del nej, om man måste betala så mycket som en CD-skiva kostar i butikerna. Med hans resonemang måste också han medge att de flesta fildelade verk förblivit osålda om de kostade en massa pengar, och då faller de svindlande siffror åklagarsidan gillar att ta till.
Men juristen säger i stället att det ”inte är förbjudet för domstolen att tillämpa sunt förnuft”.
Vad han egentligen menar är att domstolen ska fastställa belopp som inte går att bevisa. Var det inte hans jobb att bevisa dem?

Åklagarsidan gör hela denna rättegång primärt till en fråga om pengar. Men just där verkar bevisningen svagast, för att inte säga obefintlig. Rena spekulationer.
Kan man fälla folk på spekulation, och kan man dessutom kräva skadestånd av dem för fiktiva uteblivna inkomster?
Jag tvivlar, men man vet ju aldrig i det konstiga samhällsklimat som överhetens reaktion mot internet har frammanat.

Tidningarnas bevakning av rättegången är så här på dess nionde dag olika intensiv. DN skriver här, här, här, här och här, Svenska Dagbladet här, här, här och här, Aftonbladet
här, här och här, Sydsvenskan här och här.

Läs även andra bloggares åsikter om The Pirate Bay, fildelning.