lördag 7 mars 2009

Klassamhället på schackbrädet


Här om dagen uppmärksammade Sydsvenskan en bok om hur damen – spelpjäsen i schack – stigit i betydelse och kapacitet genom århundradena. Det är en rolig historia, men minst lika tänkvärt är hur schackspelet visar upp en miniatyr av klassamhället.

Boken, som kom ut redan för flera år sedan, är Birth of the Chess Queen: A History av Marilyn Yalom. Hon berättar den fascinerande historien om hur spelpjäsen damen, som på engelska kallas “queen”, introducerades för länge sedan och växte i styrka genom århundradena. Enligt Yalom och Sydsvenskans artikel har detta skett stegvis vartefter starka drottningar dykt upp i europeiska monarkier.

Jag är inte alldeles övertygad om att damens framväxt låter sig förklaras så enkelt, men det är i alla fall tänkbart.
Och visst är det anmärkningsvärt att damen kan röra sig så formidabelt över brädet, som ingen annan pjäs – medan kungen bara kan förflytta sig en ynka ruta i taget. Det är rena matriarkatet, med det undantaget att spelet förloras blott med kungens öde.

Bönder
Annars är schackspelet ett tydligt litet exempel på klassamhället. Det syns redan vid uppställningen av pjäserna. Det finns en kung och en dam, som står i mitten, omgivna på vardera sida av några nobla pjäser, som det finns två av varje.



Denna nobless skyddas av en rad med åtta bönder, som är de första att skickas ut – inte olikt krigens fotfolk. Pjäserna är också så mycket enklare skulpterade, dessutom markant kortare i rocken. Och så har de den besynnerliga egenskapen att de blott kan gå rakt framåt, men blott slå snett åt sidorna – som om de vore oförmögna riddarens raka konfrontation med fienden.

Spelet går oftast till så att alla dessa bönder skickas ut mot varandra i ett symboliskt blodbad, som få av dem överlever. Bakom dem och runt dem far de noblare pjäserna omkring och är de som i längden avgör spelet.

Men det finns också en skön anomali i schackspelet, som det verkliga klassamhället så gott som saknar:
Om en bonde klarar sig helskinnad hela vägen över till fiendesidans bakersta rad, då förvandlas den till en av de noblare pjäserna i spelet, såsom en särdeles hjältemodig soldat fordom kunde adlas. Det är till och med möjligt för bonden att efter denna strapats bli drottning – alltså plötsligt kunglig.

Blott de senaste decennierna har något sådant varit möjligt i verkligheten, när kungligheter valt “vanligt folk” till gemåler.
Jag undrar om det finns någon bok som utreder när och hur denna möjlighet öppnades på schackbrädet. Var det måhända först med upplysningen, vars idéer födde tanken på människors lika värde, eller fanns den redan i en fjärran forntid när kungar och hövdingar valdes i stället för att få jobbet i arv?

Läs även andra bloggares åsikter om , .

5 kommentarer:

  1. Måste ha varit innan kristendomen erövrade vårt land och vi valde kungarna på ett år, då kunde man snacka om folkkungar.

    SvaraRadera
  2. Jag tror att schack kommer från Indien, där kast/klasssystemet från början inte var låst. Dessutom dyrkar dyrkar man kvinnliga guder. intressant i genus tänket är forövrigt att drottning Draupadi i Mahabarathaen är lycklig gift med 5 prinser.
    (Ush nu kar jag kommenterat igen det börjar att bli en vane)

    SvaraRadera
  3. Ole, det får gärna bli en vana :)

    När det gäller polygami har jag lättare att förstå flera män åt en kvinna än motsatsen. I alla fall om man ser till sexualiteten i stället för till reproduktionen.

    SvaraRadera
  4. Jag hoppar in i diskussionen från krishållet. Vårt ekonomiska hus håller på att sätta sig ordentligt, som vi väl alla vet. Kris med andra ord - och som alla kriser handlar den rimligen om något. Något nytt måste in. Vad kan det var? Socialism, kommunism, som alternativ till rofferikapitalismen? Känns inte så oprövat, visst?
    Kan det röra sig om ett polskifte på genusfronten månntro? Det är förvisso på väg ändå, med en allt större kvinnlig dominans inom universitet och så, men kanske är krisen vad som behövs för att Damen verkligen ska börja dominera brädet?
    Utan att saken analyseras särskilt mycket djupare har ni här en text om en kvinna som tolkar krisen så: http://www.dn.se/ekonomi/krisen-visar-pa-svagheter-i-systemet-1.815360.

    SvaraRadera
  5. Mattias, det är en intressant tanke. Jag tror att ingen av oss inbillar sig att kvinnlig dominans automatiskt löser några problem, men det kan lyfta fram andra värden i världen.
    Värt att pröva...

    SvaraRadera