PPM, premiepensions-systemet, är en katastrof. Pensionsspararna har förlorat 33 miljarder sedan det startade. Men bankerna har kammat hem 8 miljarder i sina avgifter ändå. Låt oss få köpa aktier för pengarna i stället!
Det är ett lumpet system från början. Vi får välja vilka fonder våra pengar ska placeras i – men det är bara fråga om fonder som i sin tur köper aktier, och tar saftiga avgifter för det, oavsett hur fonderna går.
Och de lyckas inte bättre med sina investeringar än vem som helst skulle göra genom att låta tärningen avgöra vid aktieköp.
Sedan starten 1995 har PPM fått 264 miljarder av våra pensionspengar, och kvar finns 231 miljarder – ett minus på 33 miljarder, vilket är en förlust på 12,5%. Ändå har avgifter för summa 10 miljarder kronor tagits ut under tiden (varav bankerna tagit 8). Det är nästan 4% av hela kapitalet – en förfärligt magstark avgift även om fonderna gått med vinst.
PPM är inte i första hand inrättat för att spä på våra pensioner, utan för att göda finansmarknaden – och för att ha något att skylla på i framtiden när pensionerna minskar, för att det helt enkelt blir för många pensionärer.
Aktier i stället
Det enda hedervärda vore om vi fick investera våra pensionspengar i aktier direkt, alldeles själva. Handla med dem hit och dit, eller låta dem ligga, som vi nu blott får göra mellan fonder.
Då slapp vi dessa hysteriska avgifter och dessa hysteriskt inkompetenta fondhandlare, som tar hysteriskt betalt för att göra lika dåligt ifrån sig som en slumpgenerator.
Eftersom vi ändå drabbas av aktiemarknadens upp- och nedgångar, kan vi lika gärna ta över ansvaret för hur det sker. Det torde knappast gå sämre än det har gjort hittills.
Läs även andra bloggares åsikter om PPM, börsen, pension.
Läser intressant artikel i SvD om bonussystemen: http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/artikel_2623573.svd. Det finns inget som bevisar att de verkligen gynnar företagen, läser man där.
SvaraRaderaDet får mig att tänka på forskning som lär visa att belöningar ofta har motsatt effekt än vad de åsyftar. Om två grupper åläggs att lösa ett problem och den ena utlovas en belöning, medan den andra får hedern och äran som enda belöning; ja då lär den senare gruppen lyckas bäst.
Alla som har ett fritt yrke torde veta vad jag tala om. Flöjtspelande må vara underbart, men när man börjar få betalt för det, ja då försvinner ofta lite av magin. Det som nyss var uteslutande förtrollande har blivit kneg.
Jag gissar att mycket få höga chefer undgår att gå i denna psykologiska fälla när de utlovas bonusar. Istället för att känna stolthet och glädje i arbetet, så hamnar fokus i stor utsträckning på bonusen som man ska få, och i samma ögonblick slocknar arbetsglädjen.
Mattias, jag är säker på att du har rätt. Med höga löner och bonusar blir dessa snabbt viktigare än själva arbetsuppgiften.
SvaraRaderaAnnars är den enkla anledningen till att dessa figurer tillförskansar sig så mycket pengar att de styr över pengarna. Det är inte alls så att deras jobb skulle vara svårare, pressen på dem högre, osv. Det är bara så att de styr över pengarna och därför kan roffa åt sig av dem.
Sedan säger de att de måste - för det gör alla andra i deras position. Jojo...