Benefits för bloggare

Jag har just fått min första benefit som bloggare: fribiljett till en teaterföreställning. Moomsteatern i Malmö inbjuder lokala bloggare. De säger inte uttryckligen att de hoppas att vi skriver om dem, men det är nog tanken.

De säger i sin inbjudan att de har valt ut de “mest intressanta” Malmö-bloggarna, men inget om hur många det är. Bloggkartan listar 76 aktiva bloggar i Malmö men det finns förstås betydligt fler. Bloggportalen hittar 1.023 i regionen, som dock innefattar Lund, Trelleborg, med mera.
Hur som helst, om det inte är en jättesatsning ska jag känna mig utvald.

Moomsteatern är en flitigt omtalad teatergrupp i Malmö bestående av utvecklingsstörda skådespelare, som i över tjugo år genomfört en rad föreställningar – ofta ambitiösa och konstnärligt intensiva.
De är duktiga på att marknadsföra sig, vilket den här satsningen på bloggare bekräftar. Konst sprids framför allt genom “grapevine”, mun-till-mun-metoden, och var odlas den mer än i bloggosfären?

Recensionsex
Har jag nu blivit en Blondinbella, som börjar skriva om allt jag bjuds på? Nja, inte riktigt. Inom kulturen har dylika gratiserbjudanden länge varit en lika självklar som ofrånkomlig del av marknadsföringen. Tidningarna får fribiljetter till föreställningar, gratis recensionsex av böcker, skivor, DVD-filmer och så vidare – med förhoppningen att de ska skriva recensioner.
Jag var så bortskämd med det efter mina år på DN att det sedan tog emot att betala för att gå på konsert, i stället för att få betalt (av tidningen) för det.

Den självklara förutsättningen är förstås att recensenterna inte ska vara särskilt vänligt inställda bara för att det är gratis – det är det ju alltid för dem.

Bloggare är normalt annorlunda på den punkten. De blir förmodligen sällan erbjudna teaterbiljetter och sådant, så de kan råka bli förtjusta bara därför. Då blir det fel.
På grund av mina många år som recensent av allt möjligt känner jag mig säker på att inte gå i den fällan, så jag betraktar inte Moomsteaterns fribiljett som någon muta eller frestelse. Det är bara business as usual.

Nej tack
Så tänker jag gå på föreställningen och skriva om den i min blogg?
Nej. Av två skäl:

1 - Min blogg recenserar normalt inte teaterföreställningar, så om det sker ska det inte bero på att jag har fått fribiljetter – utan för att jag på helt eget initiativ beslutar mig för det, av en eller annan anledning. Och då skulle jag nog hellre betala biljetten för att slippa teaterns nyfikenhet på förhand.

2 - Moomsteatern har visserligen gjort många gedigna föreställningar, men det är inte en professionell teater i normal mening, utan en projektverksamhet med amatörskådespelare (som visserligen med tiden blivit väldigt rutinerade). De är utvecklingsstörda, vilket bidrar till att jag anser det mycket tveksamt om de ska recenseras på samma sätt som professionella skådespelare.
De har recenserats av lokal press, en hel del, och vad jag kan minnas alltid i varmt positiva ordalag. Jag undrar om recensenterna känt sig särskilt välvilligt inställda – inte för att de fick fribiljetter, utan för att ensemblen består av utvecklingsstörda. Hur ska man kunna skriva ner föreställningen då?
Då blir det falskt med en recension, eftersom den i praktiken bara kan vara olika grader av positiv.

Självklart kan ändå publiken få ut hur mycket som helst av Moomsteaterns föreställningar. Men det får de avgöra utan mig som smakråd.

Läs även andra bloggares åsikter om Moomsteatern, bloggar, fribiljetter.