Söndag fjärran från asfalten – och från lusten

Idag var det premiär för Sydsvenskans Söndagsmagasin, en bilaga till tidningen i eget format. Färgsprakande och ganska glättigt – fast redaktören talar om såväl lust som asfalt.

Maria G Francke skriver i sin presentation av den nya bilagan:
”Vi ska bara göra sådant vi har lust med för då är chansen stor att ni får lust att läsa. Så enkelt tror jag att det är.”

Det tror jag också – men inte är det enkelt, inte. För att utforska sin lust och göra den rättvisa måste man slänga hämningarna och gräva djupt i sitt inre. Det har Freud berättat för oss, om än med borgarskapet i ett förflutet Wien som studieobjekt. Dessförinnan visade t.ex. Dostojevskij, Poe, Shakespeare och de gamla grekiska dramatikerna att de visste detsamma.

Vår lust tar en livstid att utforska och den leder garanterat bort från kutym, garanterat djupt under yta, garanterat undan all glättighet.
Maria G Francke kan göra en riktigt intressant söndagsbilaga om hon har modet att följa sin lust dit den leder, i stället för att hålla tillgodo med fördomar om vad läsarna månde lusta efter.

Hon säger också att Söndag ska “ligga med näsan lite närmare asfalten”, men det är en illa vald metafor för de kungligheter, trendcollage och Barbiedockor som bilagan fylls av. Den asfalt hon tänker sig är snarare den “yellow brick road” som besjungs i Wizard of Oz.

Maria G Francke har själv genomgått en metamorfos från tiden då hon var nöjesredaktionens chef. Då klädde hon sig lite punkigt nyfeministiskt, men nu satsar hon uppenbarligen på att vara tant, med en klänning som söker sig dels till den kolorerade veckopressens ideal och dels till ett slags 1800-talsk allmogeyra. Liksom Skansen.
Jag kan slå vad om att det är helt andra plagg hon egentligen lustar efter, men uppenbart försöker hon gestalta den sorts läsare bilagan siktar på.

Tyvärr verkar inte Sydsvenskans söndagsbilaga finnas på nätet. Det kanske kommer. Däremot har Maria just chattat med läsarna, vilket skedde här men förmodligen snart redigeras och placeras någon annanstans på deras hemsida.
Läs även andra bloggares åsikter om Sydsvenskan, Maria G Francke.