fredag 20 februari 2009

Upphovsrätten ska vara upphovsmännens


Upphovsrätten är kärnan i rättegången mot The Pirate Bay och i hela diskussionen om fildelning. Jag är själv upphovsman, så jag borde tala om var jag själv står. Ämnet är stort, så jag utgår ifrån piratpartiets ståndpunkter, fast jag inte är medlem i det – men de har studerat ämnet grundligt utifrån nuvarande förutsättningar.

Jag är författare och har gett ut en klase böcker. De har inte precis gjort mig rik, men jag lever i huvudsak på inkomster av mitt skrivande – och detta är under förutsättning av något slags upphovsrätt.
Men för mig – som för de allra flesta upphovsmän jag haft kontakt med – är ändå inte inkomsterna huvudsaken, utan rättigheten att kontrollera hur mina verk används, samt att kunna hejda förvanskning och missbruk av dem ur en konstnärlig och innehållslig mening.

Vad jag menar är att jag inte blir rabiat om mina böcker kopieras för privat behov av folk som vill läsa dem och inte anser sig ha råd eller lust att betala för de tryckta versionerna. Sådant får man bjuda på, precis som jag bjuder på hur mycket av mina texter som helst på denna blogg och på mina hemsidor. Man vill bli läst av så många som möjligt. Då kan inte pengar få stå i vägen.

Nej, vad jag värnar om är min rätt att säga nej om t.ex. något grisigt företag vill använda mina verk för att göra reklam för en flottig korv, eller om ett coffee-table-förlag vill ge ut någon av mina böcker i en glassig utgåva med guldkant för att dekorera möblemang från Ikea, eller om ett filmbolag vill göra film på en av mina romaner med tvålfagra töntar i huvudrollen och ett tillyxat lyxigt slut för att de tror det säljer fler biobiljetter. Och så vidare.

Jag vill ha en upphovsrätt som ger mig möjlighet att stoppa cyniskt utnyttjande av mina verk på ett sätt som jag inte tycker stämmer med deras syften och innehåll.

Det är mycket viktigare än pengar. Mycket viktigare!
Man kan kalla det en ideell upphovsrätt, i motsats till en ekonomisk. Jag kan bjuda på den ekonomiska om det är nödvändigt för att bevara den ideella. Jag har redan gjort det hur många gånger som helst, genom att säga nej till utnyttjanden av mina verk som inte rimmar med min övertygelse, eller genom att vägra deltaga i projekt som jag tycker inte stämmer med vad jag vill verka för.
Jag har gjort det redan i hur jag skapat mina verk, när jag inte fallit i fällan att anpassa dem till “marknaden” för att göra dem mer säljbara.

Och efter denna principförklaring går vi till piratpartiets ståndpunkter:

Piratpartiets Christian Engström har gjort en klar och tydlig sammanställning av principerna vad gäller upphovsrätt. Jag antar att det är piratpartiets ståndpunkt. Han får rätta mig om jag har fel.

Piratpartiet har tre huvudsakliga punkter på sitt program, vad gäller upphovsrätten. Jag tar en i taget:

Korta skyddstiderna.
”Det mesta av nittonhundratalets gemensamma kulturarv är inlåst av olika rättigheter och får inte användas av människor som vill bygga vidare på det för att skapa ny kultur. Det är bara destruktivt för samhället. Piratpartiet vill bevara den kommersiella ensamrätten, men korta den till kanske 5-10 år. Det är mer än tillräckligt för dem som skapar kultur av kommersiella skäl. Syftet med upphovsrätten ska vara att uppmuntra till kulturskapande. Inte att förhindra det.”

Här tycker jag att pp har helt fel, om de menar att en upphovsman under sin egen livstid ska förlora upphovsrätten. Det vill jag inte alls vara med om.
Så länge jag lever vill jag kunna bestämma över hur mina verk används. Inte hur de sprids eller hur jag får betalt för dem, det är mindre viktigt (även om det förstås vore kul att tjäna en hacka på dem) – utan i vilka sammanhang och på vilket sätt det används. Vad man gör med dem.

För mig finns det en enda rimlig skyddstid: upphovsmannens livstid. Så länge skaparen av verket lever ska han eller hon ha total beslutsrätt över hur verket används. Men därefter kan det kvitta lika.

Gällande lagstiftning säger antingen 50 eller 70 år efter upphovsmannens död, men det är rena kalabaliken. Då sitter bara några förvirrade släktingar och kammar hem pengar för vad de inte bidragit ett dugg till. Dessutom är det ofta så att de bromsar utgivning och annan spridning av verken för att de vill pressa mer pengar ur dem.

Allra värst är när släkten censurerar upphovsmannens verk för att de tycker att delar av dem ger en “skev” eller “osympatisk” bild av upphovsmannen. Om det händer mig när jag är död så spinner jag i min grav!

De som är intresserade av min konst ska ha tillgång till alltihop. Har de inte råd att betala så är det bättre att de får den gratis än att de måste avstå. Och ingen annan ska bestämma vad de ska få se av vad jag har skapat! Det är vedervärdigt – och vår moderna historia är full av exempel på hur tokigt det har blivit.

Det enda rimliga är att upphovsrätten tar slut när upphovsmannen dör. I samma sekund. Punkt slut.

Det ska ändå vara så att det får finnas något slags respekt för konstverkens innehåll – de ska inte få exploateras i sammanhang som uppenbart strider mot upphovsmannens intention och övertygelse. T.ex. inga jäkla Levis jeans i händerna på gud i Michelangelos muralmålning i Sixtinska kapellet. Och inga jäkla sockervaddsslut i filmversioner av Romeo och Julia eller Havets hjältar!



Ett annat tokigt exempel står den amerikanska författaren Kurt Vonnegut för med sin fiktiva gestalt, science-fictionförfattaren Kilgore Trout. Hans romaner publicerades uteslutande som ett slags litterärt alibi i porrmagasin med “wide open beavers inside”.
Jag har egentligen inget emot porr, som bara hatas av en reaktionär smygreligiös hop som hittar nya politiskt korrekta ursäkter för sin förstenade och livsfientliga moral, men jag skulle inte vilja att mina romaner användes blott och bart på det sättet.
Jag kan i och för sig tänka mig mycket värre sätt att förpacka dem, t.ex. i ovannämnda coffee-table-böcker.

Fair use
”Införa lagstadgad “fair use” och citaträtt, även för film, bilder och musik, och inte bara för text som det är idag. Allra helst ska det kodifieras ordentligt i lag, och inte lämnas som en gråzon. Vi behöver ju bara titta på den pågående rättegången mot The Pirate Bay för att se hur välavlönade advokater hanterar gråzoner. Tydlighet i lagstiftningen gynnar alla, men framför allt alla vanliga kreatörer som inte har råd att hålla sig med permanent juridisk representation för att försvara sin rätt att skapa.”

Här håller jag helt med piratpartiet. Konst ingår i vår tidsanda, så den måste få kommenteras med generösa citat ur verken, oavsett om dessa är böcker, filmer, musik eller annat. Det måste också vara helt fritt att konstnärligt kommentera konst och kultur genom satir och andra budskapsbärande förvanskningar.

Jag tycker att Disney Corporation är rent civilisationsfientliga som stämmer varje parodi på Disneyfigurer, fast detta är en fullt rimlig konstnärlig kommentar och diskussion av dem. Arne Ankas skapare stod på sig och vann förstås. Lasse Åbergs Musse Pigg-kopior är betydligt mindre berättigade ur detta perspektiv, men låt gå. Även t.ex. Barbie och andra figurer som är delar av vår vardagskultur måste vi fritt få kommentera, citera och även parodiera.

Jag tror egentligen att vi har den rätten redan idag, även om en och annan domstol kan fega ur när något bamsebolag kommer och ryter. Mestadels kör Disney och de andra med skrämseltaktik, så folk ger sig innan det har prövats rättsligt.

Det behöver bli tydligare i våra lagar: Konst och andra upphovsrättsliga alster som figurerar i vår kultur måste vi få kommentera och citera fritt – annars blir den livsviktiga yttrandefriheten kastrerad och vi förlorar möjligheten att diskutera vår samtid och allt den består av.

Icke-kommersiell användning
”Släppa icke-kommersiell användning fri. Det är enda sättet att skydda både mammor på YouTube och alla andra privatpersoner som använder internet. Enligt dagens upphovsrätt kan varje tonåring begå handlingar i sitt eget sovrum som filmbranschen anser sig ha rätt att kräva 93 miljoner i skadestånd för. Det här är så urspårat som det kan bli. Man kan faktiskt inte kriminalisera en hel ungdomsgeneration. Upphovsrättsadvokater har inte i vanliga tonåringars sovrum att göra.”

Piratpartiet och jag är överens om att före internet var gränsen tydlig: man fick kopiera och sprida upphovsrättsskyddade verk så gott man någonsin kunde, bara man inte gjorde pengar på det. Och det skedde – med kassettband, videoband, Xeroxkopior osv.

Men när internet kom blev det möjligt att sprida verk så till den grad att bolagen kände sig hotade. Då skulle plötsligt denna självklara rätt beskäras. Skivbolag införde kopieringsskydd som saboterade folks datorer, filmbolag likaså på sina DVD, och de tryckte på för att få förhastade och absurda lagändringar till stånd – ibland inte ens lagändringar, utan bara nya rabiata tolkningar av befintliga lagar.

Så kan man inte göra. Privatpersoners rätt att kopiera verk för eget bruk och för att ge till släkt och vänner är inget man sätter stopp för, bara för att den nya tekniken gjort detta till ett problem. Principer är principer.

Se vad man gjorde när kassettbandet kom: man tog en extra avgift på dem för att den vägen kompensera upphovsmännen (jag vet i och för sig inte hur detta har fungerat i praktiken). Samma med videoband och CD-skivor. Men man skyndade inte att begränsa medborgarnas grundläggande rättigheter.

Jag tycker fortfarande att principen är bra: man får inte tjäna pengar på andras upphovsrättsskyddade material utan att komma överens med dem och kompensera dem. Vi ska inte gå ifrån den principen till något slags generellt kopieringsförbud, hur än tekniken har utvecklats.

Bolagen är mest fientliga mot pp:s tredje punkt, för att den riskerar att kosta dem mest. Somliga snuskigt rika artister är också allergiska mot just detta, som om de kunde sleva i sig hur mycket rysk kaviar som helst om dagarna. Larvigt.
Vi kan inte stjälpa omkull grundläggande rättigheter bara för att de stormrika vill bli ännu stormrikare.

De flesta upphovsmännen tjänar inga miljoner. För dem är en gratis spridning av deras verk egentligen bara reklam som ger dem chansen att hitta en publik och därmed andra typer av inkomster. Ja, faktiskt säljer de därmed fler CD-skivor, böcker och vad det kan vara, än de hade gjort annars. Och de slipper förslava sig under bolagen, som t.o.m. tvingar dem att kompromissa om sin konst.

Så det är ett lyxproblem. De mest bortskämda bevakar sina privilegier. Men framför allt är det bolagen – vilka själva aldrig är några upphovsmän – som kämpar för sina inkomster. Skit i dem! De har alltid behandlat upphovsmän styvmoderligt (för att uttrycka det milt) och försökt alla trick de kommit på för att slippa betala dessa upphovsmän, dessutom förslavat dem med kontrakt som inte ens respekterar människovärde.
Så håller de fortfarande på. Se bara på hur de missbrukar de hoppfulla deltagarna i Idol och liknande jippon.

Visst förlorar upphovsmän pengar på principen att icke-kommersiell användning av deras verk ska vara fri – men motsatsen leder till ett Storebrorsamhälle som ingen av oss vill leva i, inte heller upphovsmännen.

Det kostar att vara med. Men det viktigaste är inte pengarna. Varje upphovsman kan skriva under på det.

Sydsvenskan skriver om rättegången mot The Pirate Bay här, Aftonbladet här och här, DN här, här och här, Svenska Dagbladet här, här och här.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , .

56 kommentarer:

  1. Jag har två inlägg om kassettskatten, jag vet inte om jag bringar någon som helst klarhet i det, men det är definitivt intressant att se en industri stämma andra för förlorad inkomst när de redan får ersättning för förlorad inkomst.

    Om Copyswede (indrivare av kassettskatten) året 2008:
    http://scabernestor.blogg.se/2009/february/genom-kassettskatten-har-copyswedeifpi-okat.html

    Året 2007:

    http://scabernestor.blogg.se/2008/november/kassettskatten-nagra-siffror.html



    I övrigt vill jag bara säga att jag tycker detta är ett av de vettigaste och mest neutrala av de inlägg jag sett i debatten.

    SvaraRadera
  2. Jättebra alltihopa. Jag skulle kunna identifiera mig själv som pirat-extremist.

    Min egen uppfattning är så gott som identisk med din. Och den har känts självklar för mig redan från början.

    Att jag kallar mig för extremist är mest ett ställningstagande som en protest mot upphovsrättsindustrins agerande.

    I första punkten så håller jag med dig i ditt exempel. Men jag kan också tänka mig områden med undantag.
    En 5 årig upphovsrätt kanske skulle passa för t.ex. mjukvarukomponenter eller något annat non-figurativt, upphovsmannen borde inte bli kränkt om någon skulle använda hans matematiska algoritmer inuti ett datorprogram t.ex. 5 år är lång tid inom datorteknik.(Nu vet jag inte om det här exemplet är ordentlgt genomtänkt, men du fattar vinken.)

    Jag gissar att upphovsrättsanledningar ligger bakom t.ex. att vi har en övermängd olika filformat för mediefiler som är inkompatibla med varandra fast de gör samma sak. Om filformaten skulle vara mer öppna så tror jag att vi skulle ha ett mer naturligt urval inom sådana saker.

    Jag ser på den punkten som att den är under konstruktion fortfarande.
    Det kanske är någonting som har kommit utav att Christian varit aktivist mot mjukvarupatent?

    // Mikael B

    SvaraRadera
  3. Stefan, skulle du kunna ge några exempel från verkligheten på när din ideella upphovsrätt har riskerats att kränks?
    Spontant känns det som att det inte borde inträffa speciellt ofta i praktiken, men jag ska heller inte påstå att jag har så mycket erfarenhet på det området, så jag lyssnar gärna på vad du har att säga.

    SvaraRadera
  4. Mikael B, jag har nog ett ännu tydligare exempel på vad du menar: läkemedel. Om det är av vikt för folkhälsan, t.o.m. kan rädda liv - då får förstås inte patent stå i vägen. Jag har för mig att idag kan läkemedel vara patenterade i högst 10 år.

    Patenttiden är förståelig för att företagen ska kunna tjäna in sina kostnader för forskning och utveckling, men det blir kusligt när dessa patent gör att fattiga runt om i världen lider och dör för att de inte har råd med de dyra medicinerna.

    Det pekar också på nödvändigheten av att våra högskolor och universitet får sin forskning ordentligt finansierad, så att det vetenskapliga framåtskridandet inte i för hög grad är i händerna på näringslivet.

    Vi får också se upp så att inte medicinindustrin patenterar kunskap som måste vara fritt tillgänglig för hela mänskligheten, såsom den genetiska koden. Vetenskapliga landvinningar bör aldrig få patenteras, men möjligen viss kommersiell tillämpning av dem (när inte allmänintresset hotas av det).

    Man behöver nog göra skillnad på upphovsrätt och patent. Det förra är så att säga mjuka ting, såsom litteratur, musik och bildkonst, medan det senare är "hård" teknologi och annan vetenskap. Förmodligen är gränsdragningen svår ibland.
    Ett datorspel kan bestå av båda delarna: dels story, karaktärer, konstnärlig utformning, som är upphovsrättsmaterial, och dels programvarulösningar som snarare torde ses som patent.
    Men jag är osäker på hur det egentligen förhåller sig.

    SvaraRadera
  5. Tor, jag nämnde några exempel i mitt inlägg: jag har sagt nej till utnyttjanden av mina verk som inte rimmar med min övertygelse, jag har vägrat deltaga i projekt som jag tycker inte stämmer med vad jag vill verka för, jag har skapat mina verk utan att anpassa dem till “marknaden” för att göra dem mer säljbara.

    Jag kan inte säga att det så väldigt ofta händer att just min ideella upphovsrätt riskerar att kränkas. Det beror mest på att jag inte är särskilt känd, så det är få företag som tror att det går att göra pengar på mig eller mina verk.
    Kända upphovsmän har det värre.

    Jag minns t.ex. hur sur Paul McCartney blev när Michael Jackson hade köpt Beatlessångerna (förlagsrätten till dem, antar jag) och de började dyka upp i TV-reklam, vilket dessförinnan aldrig hade skett. McCartney och Yoko Ono köpte tillbaka dem i en gemensam investering, så nu används de inte längre i reklam.

    SvaraRadera
  6. TPB & PP har folkets stöd

    Varför ska man inte ha råd och tanka ner?. Hur många åtskilliga miljarder betalas inte redan i skatt till dessa intressenter i Usa? Därutöver se till att ett skivbolag slukar vinsten mm istället för att låta artisten komma till nytta och dessutom se till att vem som än har en bra låt kan lansera sig själv, det kallar jag demokratiskt. Problemet är nu att vi har fildelningen på en sida och vi har marknaden på en annan. Vi behöver fortfarande en ändring i infrastruktur där vemsomhelst ska kunna bli artist och inte bara några få och där pengarna ska ner i artistens ficka och dom som finns med i kedjan . Bort med tjuvarna och mellanhänderna och tillåt folket få valuta fört sina skattepengar och inför ett demokratiskt digitalt system. En viss % av hårdvaruförsäljningen som fildelningen genererar går tillbaks till artisterna. Artisternas lön baseras på hur mycket som tankats ner. vi kan börja med att fråga hur många 100% hårdvaruförsäljningen ökade sen fildelning, varsigod och kontakta tillverkarna du kommer få samma svar överallt. Vi märker livsmedel och tvättmedel och bilar redan med svanar fåglar och gud vet vad. Skulle det vara för mycket begärt och märka hårdvaran ochså? Nej istället låsa in folk? Hur logiskt är det argumentet?


    NU HAR JAG EN FRÅGA TILL DIG.

    Hur kommer det sig att staten satsar på att krminelisera oss och få det se ut som att vi fildelare är brottsliggar som skor sig på er.

    Bara för att dom inte vill anpassa systemet och ni artister är för indoktrinerade och stela för att kunna se alternativ.
    OM du ska ha Pengarna så ska väl du ochså HA DEM och inget jävla BOLAG som ska roffa åt sig vinsten.
    Dessutom behöva dem för at tlansera sig själv (Fy skam)

    Så min fråga går såhär,,,

    Staten sponsrar dig och attackera folket,, Meningen djävel sponsrar någon som uppfunnit en ny typ av generator som ersätter bränsle i alla fordon och slutet för energikrisen.

    Tror du verkligen din regering är Icke brottslig.

    Tror du verkligen det?
    Är eran självinsikt, folkkännedom, logik så himmla skruvad?

    det har jag svårt att tro,, en författare ska vara öppensinnig.

    Varför all motstånd då och varför i HELVVETE FINNS INGET STÖD FÖR INFRASTRUKTUR FÖRÄNDRING.

    Varför?
    '
    JO FÖR ATT PENGAR I FICKORNA PÅ NÅGRA FÅ BETYDER MER ÄN FRIHET OCH HUMANITET I ÖGONEN PÅ DOM GIRIGA.

    VIVA LA REVOLUTION

    http://www.youtube.com/watch?v=kW1xrkTWPD4&feature=related

    DIREKT DEMORKATI FUR ALLE.

    Ner med Ideologisk Rasism

    SvaraRadera
  7. Lol nu läste jag inte hela din blogg utan bara artikeln.

    så tar du åt dig så gör du men annars bör du låta bli.

    Känner du andra artiseter och författare i din omgivning så kan dom ochså få denna fråga och svara på om dom känner sig träffade .

    Lol Svimma lugnt.

    ; )

    SvaraRadera
  8. Mike, jag tar inte åt mig :)
    Jag tycker absolut inte att fildelare ska sättas i fängelse eller betala löjliga skadestånd.
    Jag trodde att det var uppenbart av vad jag skriver på min blogg i ämnet.

    SvaraRadera
  9. Jag vet .. lol jag såg inte inte riktigt vart jag stod förrän jag var halvt igenom texten.

    Så jag tänkte ähhh wtf jag skriver klart den fler läser ju den.

    Ja det är just uppenbart , just därför ändrade jag mig lol sorry.

    Vi behöver fler som dig som kan tänka klart, ingen tvekan om saken

    SvaraRadera
  10. Stefan, har du läst om Creative Commons? http://www.creativecommons.se/
    Jag tycker att de har många intressanta idéer. Jonathan Coulton använder tex det och jag tror att det ger hon mycket extra reklam.

    När det gäller böcker så använder tex Baen.com med Eric Flint i spetsen liknande metod som dig. De har lagt upp ganska många av sina böcker gratis på nätet men vill man läsa de senare böckerna i serien så måste man köpa dem. Flint har tex noterat att hans böcker inte dalar i försäljning lika snabbt som är normalt för böcker när de inte längre finns på de fina platserna i bokhandlarnas hyllor.
    Det har iaf hjälp på mig. Innan jag fick höra talas om deras gratisböcker så hade jag inte läst något alls av Flint. Nu har jag säker 5-6 böcker av honom och det finns fler jag vill köpa och de flesta av hans böcker som jag läst på nätet har jag sen även köpt.

    Men vad har du egentligen emot coffe-table böcker? Tycker att tex Aikidoböcker med stora sexiga bilder skulle passat bra :)

    SvaraRadera
  11. Skadlig, det är precis sådana lösningar som hör till framtiden. Och det är genom att våga släppa mycket av sitt material fritt på internet som en upphovsman kan nå sin publik utan att behöva förslava sig under skivbolag eller bokförlag.
    Och det är klart att det ger inkomster.
    Det är framtiden.

    SvaraRadera
  12. Stefan Stenudd: Funderat på att släppa dina verk under en Creative Commons-licens?

    SvaraRadera
  13. Calandrella, jag kände inte till det före Skadligs kommentar. Jag får titta på saken :)

    SvaraRadera
  14. Äntligen någon som tänkt till!. Bara genom denna blogg har du bevisat för mig att du är en mycket vettig människa, vilket får mig att vilja läsa dina böcker, som jag t.o.m känner för att köpa. Rock On!

    SvaraRadera
  15. Väldigt trevligt att läsa ett nyanserat och sakligt inlägg från någon som är beredd att lyssna på vad "den andra" sidan egentligen säger. Det verkar dock som att du har missförstått en punkt.

    Piratpartiet vill bevara den KOMMERSIELLA ensamrätten, men korta den till kanske 5-10 år.
    Du svarar: "Så länge jag lever vill jag kunna bestämma över hur mina verk används. Inte hur de sprids eller hur jag får betalt för dem, det är mindre viktigt (även om det förstås vore kul att tjäna en hacka på dem) – utan i vilka sammanhang och på vilket sätt det används. Vad man gör med dem."

    Verkar inte finnas några motstridigheter med Piratpartiet där.

    Den ideella rätten håller jag med om och tror att PP också gör att den kan vara livet ut.

    SvaraRadera
  16. Fantastiskt vettigt skrivet. Jag blev söndagsglad nu. :)

    SvaraRadera
  17. Jag är verkligen jätteglad över att se en sån här genomgång. :)

    Men jag känner att jag vill reda ut nåt när det gäller skyddstiderna.

    Vi i PP ser stor skillnad mellan den ekonomiska och den ideella upphovsrätten.

    Den ideella upphovsrätten vill vi ska gälla som idag och om den ska förändras på något sätt så ska den göras starkare. Äras den som äras bör är nåt som vi tycker är väldigt viktigt.

    När vi pratar om att sänka skyddstiden så är det enbart den ekonomiska skyddstiden som vi pratar om. Den som idag är livstid+50 år. Den vill vi sänka till nåt som gynnar samhället mer än idag.

    Vi har enats om att säga: "t.ex. 5-10 år" när vi får frågan, men exakt hur lång skyddstiden ska vara är nåt som med ojämna mellanrum diskuteras inom partiet.

    Jag själv är partisk för en lösning där upphovsmannen själv kan välja att förlänga sin skyddstid om hen känner för det. Säg att skyddstiden är 5 år och kan förlängas max 4 gånger. Då får man en skyddstid på mellan 5-25 år beroende på vad skaparen känner för. Den versionen har så klart sina egna problem, men som sagt... vi diskuterar det fortfarande.

    SvaraRadera
  18. Jag brukar inte skriva komentarer, men när jag ser något så uppfriskande som detta kan jag inte låta bli. Jag är PiratPatrist och inser problemet med avskaffande av upphovsrätten (jag menar inte att det är det PP önskar)och jag tycker dina spekulationer kring problemet är mycket konstruktiva och som debatten ser ut idag är det ju nästan så att man blir tårögd när man inser att det är skrivet av en upphovsman. Stort tack:)

    SvaraRadera
  19. Nja Janne, den ekonomiska skyddstiden är antingen 50 år efter verkets utgivningsdatum (det är en sk "närstående rättighet" som gäller för t.ex. en specifik inspelning av ett musikstycke) eller 70 år efter upphovsmannens död (det är den egentliga rättigheten som gäller själva verket). De ideella skyddstiderna specas faktiskt inte separat i vår upphovsrättslag utan antas formellt löpa ut samtidigt som de ekonomiska även om praxis för t.ex. namnrätten är att den gäller i evighet. Vi vill inte göra någon skillnad på de egentliga och de närstående ekonomiska rätterna utan båda grupperna bör kortas rejält. Vi har tagit fem år som exempel eftersom undersökningar har visat att de flesta typer av verk har ett mycket begränsat ekonomiskt restvärde redan efter 1-3 år.

    I vilket fall som helst vill vi att din rätt att bestämma hur verket nyttjas ska räcka i din livstid (vi har inte tagit officiell ställning till om den ska fortsätta gälla efteråt men lutar precis som du, och av ungefär samma skäl, åt nej) och att namnrätten ska gälla i evighet.

    SvaraRadera
  20. Det är rent tekniskt en dålig idé att knyta skyddstid till livstid. Man behöver inte vara allt för konspiratoriskt lagd för att se att det kan skapa väldiga incitament att ta livet av konstnärer och artister.

    SvaraRadera
  21. Bra skrivet! Håller med till 100%, du övertygade mig om att varaktigheten borde vara livstid, för den enskillde personens skull (integritet).

    Tidigare har jag tyckt det varit för lång tid men om det kombineras med fri privat icke-komersiell användning så är det klockrent.

    SvaraRadera
  22. Som ett inlägg i diskussionen om ekonomisk och ideell upphovsrätt så ser jag inte hur dessa skulle kunna skiljas åt. Den ideella rätten är ju grundstommen men hur skulle man kunna skilja den ekonomiska rätten från det? Om nån tjänar pengar på mitt verk så kränker ju den personen även min ideella rätt att bestämma var och hur mitt verk får användas, eller?

    Om nån är insatt så förklara gärna...

    SvaraRadera
  23. Mycket intressant, men jag tycker att du motsäger dig själv lite.

    Du säger å ena sidan "Jag vill ha en upphovsrätt som ger mig möjlighet att stoppa cyniskt utnyttjande av mina verk på ett sätt som jag inte tycker stämmer med deras syften och innehåll." och "Det ska ändå vara så att det får finnas något slags respekt för konstverkens innehåll – de ska inte få exploateras i sammanhang som uppenbart strider mot upphovsmannens intention och övertygelse. T.ex. inga jäkla Levis jeans i händerna på gud i Michelangelos muralmålning i Sixtinska kapellet.", men sedan gör du helt om och säger "Konst ingår i vår tidsanda, så den måste få kommenteras med generösa citat ur verken, oavsett om dessa är böcker, filmer, musik eller annat. Det måste också vara helt fritt att konstnärligt kommentera konst och kultur genom satir och andra budskapsbärande förvanskningar."

    Jag får inte det här att gå ihop alls. Det ska vara tillåtet att satirisera och förvanska budskapet av annan konst, men samtidigt vill du ha möjlighet att stoppa utnyttjande av dina verk på sätt som du inte sympatiserar med. Hur menar du?

    SvaraRadera
  24. Jag är starkt emot alla former av mjukvarupatent. De blir i regel alltid absurda av samma anledning som patent på matematiska framsteg och formler skulle bli. Jag är själv programmerare sedan barnsben och jobbar inom detta område.

    SvaraRadera
  25. Jerker: Nu kan vi nog inte sitta och spekulera i huruvida folk kommer bli mördade för att nya filmer eller böcker ska göras. Någon annan tid än just livstid tycker jag inte är speciellt rimlig. Möjligtvis att den gäller en kort period även efter upphovsmannens död, ett år eller två kanske. Kanske mest för att visa lite respekt mot familj och närstående. En parodi på sin respektives/föräldrars verk kanske inte är det första man vill se direkt efter dennes bortgång.

    Mycket bra skrivet Stefan!
    Jag håller med dig på nästan allt du skriver. Som konstnär, författare, artist eller något liknande så BÖR det ju vara den ideella rätten som är det viktiga. Vill man inte att britney spears gör en cover på sin låt, så tycker jag att man ska få slippa det.

    Om Pelle däremot tipsar Kalle om att du skriver bra musik, så tycker jag att det är helt i sin ordning att han kopierar en MP3a så att även Kalle får möjlighet att höra din musik. Om Kalle tycker att din musik är bra så är det ju inte direkt någon omöjlighet att han vid ett senare tillfälle köper ett helt album eller två. Hur som helst så har han iaf fått höra ditt budskap, och fått ta ställning till det.

    SvaraRadera
  26. Bra skrivet Stefan!

    Som aikidoutövare har jag läst lite av dina verk och känner till dina insatser för aikidon i sverige. Som pirat är det skönt att se att du behåller ditt balanserade synsätt och inte faller i samma fälla som många så kallade kreatörer, som verkar drivas mer av en blind girighet än någon slags kreativ drivkraft.

    Mer positiv ki i debatten!

    SvaraRadera
  27. Tack Stefan för en balanserad och seriös genomlysning! Hoppas du fått de svar du söker och att du annars håller samtalet vid liv.

    SvaraRadera
  28. Hejsan alla! Varmt tack för de positiva och kloka inläggen. Jag noterade att jag missförstått piratpartiet vad gäller tidslängd för ekonomisk kontra ideell upphovsrätt. Intressant att vi också med detta tänker i samma banor :)

    SvaraRadera
  29. Hans Persson, jag tycker inte att jag motsäger mig själv. Jag vill inte att min konst ska användas i sammanhang som står i strid med dess anda och mening - men när andra konstnärer gör parodier och så vidare på den, då tycker jag att jag inte har rätt att vägra det.
    Dessa parodier osv. är självständiga verk gjorda av andra upphovsmän, även om de hämtar delar från mina verk - de sätter dessa delar i andra sammanhang och tillför annat.
    Det är viktigt för vår kultur att sådant är tillåtet - även vad gäller Disneyfigurer och Barbiedockor.

    SvaraRadera
  30. Johan, du undrar ovan:
    Den ideella rätten är ju grundstommen men hur skulle man kunna skilja den ekonomiska rätten från det? Om nån tjänar pengar på mitt verk så kränker ju den personen även min ideella rätt att bestämma var och hur mitt verk får användas, eller?

    Själv menar jag egentligen blott framföranden eller användning av mina verk som bryter skarpt mot deras innehåll och anda. T.ex. om en tidning med en politisk ståndpunkt som är tvärs emot min publicerar en text av mig för att ge sken av att jag sympatiserar med dem.

    Jag tycker däremot egentligen inte att jag ska ha rätt att säga nej om Britney Spears vill sjunga en av mina sånger, eller om en teater vill framföra en av mina pjäser, osv. De kan gott betala för sig, men jag ska inte ha rätt att vägra dem.

    När jag har släppt ut mitt verk så bör jag acceptera att det används här och där, så länge det inte sker på ett sätt som är i strid med min uppfattning om verkets innehåll eller syfte.
    Det ska inte heller få förvanskas, utan antingen framföras som det är - eller ska en överenskommelse med mig göras.

    SvaraRadera
  31. Välformulerad och balanserad betraktelse.

    SvaraRadera
  32. Wow, Fram tills din sista svar hade jag bara en sak emot dig. Nämligen hade jag uppfattat att du inte alls ville låta någan annan "utnjytta" ditt verk på ett "rätt" sätt men ändå inte riktigt(typ Britney sjunger din sång). Efter det verkar vi hålla fullständigt med.
    Trots allt så blir varje människa påverkad och till en viss grad influerard av allt den möter i världen, direkt eller indirekt. På så sätt blir allting man gör/skapar ett resultat av något annat. Även om det är en själv som varit den slutgiltiga faktorn.

    Din artikel ger mer belägg för piratism samtidigt som den är neutral. Fast nu verkar det som du ändå håller med PP 3 ståndpunker ^^

    Men några frågor jag undrar över:
    Du gav ju exemplet om att man ej ska citera dig i felsammanhang och vända det helt upp och ner. Men vad händer med mer abstrakta eller tekniska saker som inte har någon åsikt? Hur långt ska man använda de?

    SvaraRadera
  33. Hej, Jag är piratpartist, och hittade den här bloggen via pirtiets livebevakning av tpb-rättegången. Väldigt bra inlägg i debatten, insatt och balanserat :)

    SvaraRadera
  34. Intressant syn du har Stefan. Jag anar dock att den är lite "luddig" i sina gränsdragningar än så länge. Skulle gärna se dig utveckla var gränsen mellan din rätt att hindra folk och deras rätt att gör vad de vill går.

    Personligen är jag inte upphovsman till så mycket av konstnärlig natur, men desto mer av teknisk natur (som förstås i mina ögon kan nå alla höjder av konst...). Som programmerar har jag en naturlig dragning till rätten att experimentera, jag vill se, ändra och bygga vidare på andras källkod. Denna rättighet känner jag vara av typen yttrandefrihet i vikt och grad.

    På samma sätt som många brukar hänvisa till yttrandefriheten som något man bör vara beredd att försvara även om man inte håller med om det som yttras. Så ser jag mig själv nödgad att försvara rätten att vidare arbeta källkod till den grad att jag inte kan se varför jag skulle kunna begränsa denna rätt vid de fall där någon vill använda min källkod till saker jag inte vill stödja.

    Rent praktiskt så känner jag inte att det skulle vara ett problem för min "artistiska" integritet dock. Vad som ligger i mina verk är det jag har skapat, och källan till det och dess unika uttryck finner man alltid bara direkt hos mig, och i de verk som kommer direkt från mig. Att någon annan förvanskar och missbrukar dessa skapelse må vara "surt" men även om det bygger på mina verk så är det ändå någon annans tolkning. Inte min.

    Jag inser att vi antagligen färgas på olika sätt av de områden vi verkar i. Programmering har redan en väletablerad kultur av utbyte och experimenterade med varandras idéer och skapelse.

    Jag föreställer mig att författarskap inte har samma kulturella grund av utbyte och omskapande utan man värderar mera nyskapande och unikhet. Är det så?

    Men med utgångspunk från tanken om att friheten att skapa, och använda det skapade, till det som drar en. Hur känner du inför denna frihet, och var exakt drar du gränsen, och varför?

    SvaraRadera
  35. Rakio, jag tycker att man ska vara väldigt generös i gränsdragningen. Bara uppenbart missbruk ska beivras - såsom t.ex. om någon text av mig används i reklam utan att fråga först, eller om någon kopierar den ord för ord och ändå kallar den sin, osv.
    Jag har svårt att formulera det koncist. Det ska handla om ett sammanhang som kränker eller döljer upphovsmannen.
    Jag pratar hela tiden om konstnärlig upphovsrätt. Teknik, programmering och sådant känner jag mig inte tillräckligt kunnig om för att ha en bestämd åsikt.

    John Nilsson, därför kan jag inte heller svara på din fråga, som är likartad.
    Jag tycker egentligen att vetenskapliga landvinningar ska vara fria för en hel värld att omedelbart utnyttja och vidareutveckla. Något slags ekonomisk ersättning borde rimligen utgå till uppfinnare och forskare, men det borde inte få hindra att deras landvinningar omedelbart kommer hela världen till nytta.

    Programmering kan väl vara såväl konst (t.ex. hur man bygger en värld, mytologi och karaktärer i ett spel) som teknologi (hur man löser informationsflöden, grafik osv.). Kanske behöver man därför dela upp upphovsrätten på dessa två sorter?
    Som sagt, jag är inte tillräckligt kunnig för att tycka till om saken.

    SvaraRadera
  36. Jag läste att "Monique Wadstedt letar författare": http://projo.se/2009/02/monique-wadstedt-letar-forfattare/

    Anmäl dig.

    SvaraRadera
  37. MathiasW, det är bara ännu ett tecken på hur tunt med riktiga bevis de har. Hon får kanske fatt i Jan Guillou och liknande elefanter, som redan har uttalat sig lika kategoriskt som förhastat om fildelning.

    Men det spelar ingen roll för rättens beslut - bara för mediabearbetningen, som nog är den egentliga anledningen till hela rättegången, såväl från åklagaren som från bolagens jurister.

    SvaraRadera
  38. Jag håller med scaber nestor, detta är nog det bästa inlägg jag sett i den här skruvade debatten. Du verkar helt klart som en vettig människa, skönt att se en författare som bryr sig mer om rätten till användandet av sitt verk, än om att tjäna pengar på det.

    SvaraRadera
  39. Upphovsman är i högsta grad jag också, kolla mina bloggar och länkarna på dem, min inställning är helt klar: brukarens dispositionsrätt skall vara oinskränkt. I och med att verket lämnat min hand, tillhör det inte längre mig, det tillhör folket.

    http://www.newsmill.se/artikel/2008/10/27/rosta-pa-piratpartiet

    Stenudds humorfria kommentar om Michelangelo & jeans var dessutom korkad så det förslår. Michelangelo är död sen allraminst i förrgår, så dennes önskemål beträffande sin konst och dess användning i dagens läge låter sig knappast utrönas, och dendär reklamen är för övrigt ju en riktig fulträff.

    SvaraRadera
  40. Kraxpelax, visst är Levis förvanskning av Michelangelo så uppenbar att den står klar för envar. Värre är det med t.ex. moderna film- och teaterversioner av gamla dramer och romaner, när de tillåter sig att ändra innehållet och ändå presentera det som om det vore originalet. De borde skriva nytt i stället. Sammalunda med banaliserade och grovt förvanskade versioner av gamla musikstycken.

    Nej, jag tycker att det finns ett slags ideell rätt som ska respekteras även efter upphovsmannens död. Det är en hederssak, dessutom är det viktigt för vår förståelse av vår historia.

    SvaraRadera
  41. Kraxpelax, jag måste också hålla med dig om att Levis-grejen mest är skojig. Om de hade gjort något liknande med ett verk av mig skulle jag nog bara ha skrattat - och skickat en räkning ;)

    SvaraRadera
  42. Som piratpartist är jag väldigt glad över ditt inlägg. Det är skönt att se att någon tar till sig argumenten, funderar och kommer med nyanserade funderingar. Jag ser inte heller att en så kort kommersiell upphovsrättstid som 5-10 år vettig, men det är ganska stor spridning inom PP vad som är vettigt. Det viktigaste jag känner är att frågan kommer upp till debatt så att man kan ta ett demokratiskt beslut om hur lång den ska vara.

    SvaraRadera
  43. Kalle, du har helt rätt. Det går alltid att hitta en lämplig lösning på sådana detaljer. Vikigast är att de stora bolagen inte bestämmer över lösningarna och över hur konst får distribueras.

    SvaraRadera
  44. Jag tycker precis som Hans Persson att du är motsägesfull när du först slår vakt om upphovsrätten av den självklara anledningen att det bara kan vara upphovsmannen själv som under sin livstid besitter rätten att bestämma vad som gäller för sitt eget verk. Då måste ju följdaktningen upphovsmannen också ha rätt att bestämma om sitt eget verk ska få kopieras fritt under den luddiga benämningen ”privat bruk” eller ”icke-kommersiellt användande” som du inte tycker. Hur lyckas du kombinera dessa två synsätt?

    Sen rent praktiskt. Hur skulle en lagtext se ut som upphäver din upphovsrätt så länge överträdelsen är ”privat” eller ”icke-kommersiell” – vem ska bedöma var gränserna går för denna definition och hur blir detta förenligt med utländska verk vars upphovsmän inte råder under svensk lag men vars upphovsrätt bryts i Sverige (Speciellt som Sverige skrivit Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk)? Och är det verkligen att betrakta som ”icke-kommersiellt” att kopiera produkter vars hela kommersiella intäkt går ut på att slutanvändaren betalar såsom fallet musik, spel, mjukvara och film?

    SvaraRadera
  45. Del 2 från inlägget ovan - blev för långt att posta...

    Jag värnar om upphovsrätten och det medför inte att jag är emot fildelning eller inte kan se många av de fördelar som lyfts fram. Det kommer fortfarande att vara - precis som det är idag – fullt möjligt att fildela allt det som upphovsmannen väljer att låta så ske. Fortsätt med detta alla skapare av verk som ser mer fördelar än nackdelar men respektera om någon annan har en egen åsikt om sitt eget verk.

    mvh//Stefan

    SvaraRadera
  46. Stefan Stenudd lyfter fram de skäl som gör att HAN SJÄLV tycker det är okey att/om hans egna verk kopieras och sprids så mycket som möjligt av icke-kommersiella läsare. Bra, fortsätt med detta men tänk på att just detta är ett beslut som du kan ta för att DU har upphovsrätten över ditt arbete! Varför ska inte alla upphovsmän få besitta denna rättighet i PiratPartiets Sverige? Denna rättighet vill man istället att staten ska kunna ”konfiskera” för att fritt distribuera ut ditt eget arbete till alla ”icke-kommersiella” användare.

    mvh//Stefan

    SvaraRadera
  47. Spelar ingen roll hur många- och hur bra argument som lyfts fram kring fildelningens fördelar, om det är stöld eller kopiering eller om det TPB bedriver är ett lagbrott eller inte.

    Det kan aldrig vara någon annan än upphovsmannen som kan bestämma vad som gäller för just dennes verk.

    Om jag vill vara sur gubbe, snåljåp, motarbeta kulturspridning och gud vet allt är det min fulla rätt - för det är jag som skapat verket. Gör ett eget och gör vad ni vill med det men säg inte hur jag ska förhålla mig till mitt eget arbete. Piratpartiets Sverige är en stadskontrollerad diktatur i ämnet upphovsrätt utan respekt för åsiktsfrihet.

    SvaraRadera
  48. Stefan, den privata rätten att kopiera verk var den gamla ordningen. Så var det fram till nu - och det är fortfarande osäkert vad som gäller på den punkten.

    Jag är egentligen inte särskilt emot att de som av någon orsak inte vill ha sina verk spridda ens för privat bruk ska kunna slå fast det. I framtiden lär de bli få och obskyra.
    Det jag allra mest vänder mig emot är myndigheternas och bolagens klappjakt på dem som kopierar, och på själva möjligheten att göra det.

    När internet växte fram var de flesta författarna avoga och hade ingen som helst lust att dela med sig av sina verk på internet. Jag var nog en av de första i landet att lägga ut hela böcker på mina hemsidor.
    Andra ville knappt ens lägga upp små utdrag ur sina böcker, eller skriva en enda obetald rad på en hemsida.
    Det har ändrat sig...

    Sammalunda tror jag att det går med fildelning av musik. De musiker som glatt låter sina verk fildelas hör framtiden till, men de som vägrar är helt i händerna på bolagen och har en ganska mörk framtid, precis som skivbolagen.

    Därför försöker skivbolagen forcera fram tvångsmedel, dels för att stoppa nuvarande fildelning och dels för att sabotera denna trafik för framtiden, så att de åter har monopol på spridning av musik.

    Tro inte att valet står mellan en värld där musikerna får klirr i kassan och en där de inte får ett nickel. Valet står mellan en värld där multinationella skivbolag styr över musiken, och en där musikerna och deras publik själva gör det.

    SvaraRadera
  49. Stefan,

    Det är mycket möjligt, till och med troligt att du har rätt att exempelvis artister och dess skivbolag som vänder Internets möjligheter ryggen har en mörk framtid. Det jag försvarar är inte deras beslut utan deras rättighet att få ta detta beslut själv.

    Personligen tror jag nya ännu ej sedda möjligheter kommer att göra det ändå enklare att distribuera exempelvis musik genom nätet och att branschen kommer att finna egna vägar att utnyttja detta och inte som nu motarbeta. Detta får mig dock inte att för en sekund tycka att jag (eller någon annan) har rätt att bestämma vad varje upphovsman ska tycka om sin egen upphovsrätt. Marknadsekonomiska krafter kommer att driva på utvecklingen utan att vi inkräktar på upphovsrätten.

    mvh//Stefan

    SvaraRadera
  50. Stefan, som jag sa är jag inte principiellt emot att upphovsmän (dock ej skivbolag) själva får bestämma hur deras verk sprids.

    Men det finns problem. Det vore t.ex. absurt om de fick förbjuda köpare av CD-skivor att kopiera över musiken på egna MP3-spelare. Det vore också absurt om köpare inte fick ge vänner kopior av verken (såsom förr med kassettband osv.). Det är ett intrång i privatlivet som inte skyddet av upphovsrätten väger upp.

    Jag tycker därför att grundprincipen ska fortsätta vara att kopiering och spridning av upphovsskyddade verk inte är olagliga om de inte görs mot någon form av betalning.

    Det förlorar upphovsmän förstås en del tänkbara pengar på - speciellt med internets möjlighet till tidigare ej skådad masspridning - men annan lagstiftning skulle innebära gränsdragningsproblem och inskränkningar av medborgerliga rättigheter som skadan inte berättigar.

    Därför är det bättre att söka andra vägar till ersättning åt upphovsmän.
    De finns redan - i form av t.ex. STIM, avgifter på kassetter, video och CD-skivor, etc.

    Även före internet spreds t.ex. musik till miljoner genom spelning i radio och TV. Många människor spelade in musik från radio, i stället för att köpa skivorna.
    Det var inte olagligt.
    Artisterna ersattes med STIM-pengar, som radiostationerna betalade.

    Situationen med fildelning ska jämföras med det, och inte med stöld.
    Vilka borde då betala STIM? Förmodligen telekombolagen, som tjänar pengar på internettrafiken.

    SvaraRadera
  51. Stefan, Jag tror vi tycker ungefär lika och jag välkomnar alla fördelar och möjligheter som både Internet och fildelning kan föra med sig. Jag är dock benhård på att det ska ske efter rådande marknadskrafter och teknikutveckling utan att någon lagstiftning ruckar på upphovsrätten.

    Du har rätt att lägga över dina inköpta låtar/CD skivor i din MP3 spelare idag - det ingår i den gamla kassettavgiften. Sen är det inte att/om någon kopierar över några låtar även till kompisens MP3 som är problemet. Detta är samma "svinn" som under kassettbandens tid. Problemet blir när saker läggs ut på nätet, då blir det en masspridning på ett helt annat sätt som ändå upphovsmannen ska ha rätt att bestämma över.
    Någon form av digitalt STIM-system där låtar kan identifieras och rätt artister får ersättning genom telekombolagen låter som ett jättebra system om det kan bli verklighet. Jag är positiv till allt som är frivilligt och inte inkräktar på upphovsrätten.

    mvh//Stefan

    SvaraRadera
  52. Stefan, vi är nog rätt överens. Eftersom det har blivit så att privat spridning av upphovsrättsskyddat material har fått en sådan omfattning, behöver system utvecklas så att upphovsmän får ersättning för detta.
    Därmed kan fildelning vara laglig.

    Gärna för mig att upphovsmän som så önskar ska kunna bestämma att deras verk inte får fildelas - det kommer bara att betyda att de gör sig själva omöjliga. Och de ska då inte ha rätt till ersättning för fildelning.

    De ska i så fall också ha rätt att vägra finnas på bibliotek, spelas i radio, osv. Notera att den rätten har ingen upphovsman idag.

    Det är dock viktigt att samhället inte inför kontrollåtgärder som inkräktar på de medborgerliga fri- och rättigheterna. Så mycket är faktiskt inte upphovsrätten värd.
    Det blir överträdelser, vilka regler vi än har, så det får inte vara anledning till att införa regler som kränker grundläggande rättigheter.

    SvaraRadera
  53. "Det enda rimliga är att upphovsrätten tar slut när upphovsmannen dör. I samma sekund. Punkt slut."

    Det förslaget är samma sak som att sätta ett pris på upphovsmannens huvud. Logiken i detta skulle inte stämma överrens med verkligheten.

    I örvigt mycket sunda tankar.

    SvaraRadera
  54. Josef, kul satir i Dagens Svenskbladet :)
    Mera sånt. Humor med bett.

    SvaraRadera