Det hade blivit vanligt vid den tiden att lämna den grå betongen naken för att den då blev underhållsfri. Det som aldrig målades behövde aldrig målas om. Tunnelbanetågen stålkroppar målades inte heller, av samma skäl.
All form av dekoration sparades in, vilket ledde till hela förortsområden som såg ut som slum redan från starten. Stadsplanerarna brydde sig inte om hur kalt det blev, för de bodde i helt andra områden.
Ur detta växte graffiti fram som en livsnödvändig protest. Unga sprayare utvecklade imponerande teknik och kastade sig djärvt och hämningslöst över dessa kala ytor. De hade ett eget bildspråk, som inspirerades mer av serietidningar än av konsten på museer och gallerier.
Det svenska miljonprogrammets förortsområden hade varit mycket tråkigare och mycket mer ångestframkallande utan denna civila olydnad av konstnärlig kreativitet.
Den spred sig också till tunnelbanan. Framför allt i New York, där så gott som varje tåg snart var fullklottrat av tags och bilder i kaotiskt färgfrosseri.
Det var inte alltid konstnärligt högtstående alster, men aldrig en försämring av tågens sterilt nakna plåt. Och det var bilder som ropade till betraktaren om trånad efter en gladare, vackrare värld med plats för varje medborgares spontana skaparlust.
Helt enkelt: det var kul.
Myndigheternas och politikernas avsky mot detta var besynnerlig. Fick man inte ha kul? Måste allt vara så grått och sterilt? De krävde att grå betong skulle förbli blott grå betong, och kall stål förbli kall stål. Dekorationer fick bara överheten stå till tjänst med, och när den snålade in på det så skulle ingen annan få dekorera.
Det var en omänsklig politik. Tyvärr lever den fortfarande, även om makthavarna nu målar ytorna nödtorftigt för att dölja det. Och graffiti, som återgav färgen och förhoppningarna åt den generation av unga som växte upp i allt det grå, möts av fördömanden. Ändå var det graffitin som tvingade makthavarna att i hög grad ge upp den nakna betongens snåla politik.
DN skriver om graffiti här och här, Aftonbladet här och här, Sydsvenskan här, samt Svenska Dagbladet här och här.
Läs även andra bloggares åsikter om klotter, graffiti
har läst en del av dina böcker och tycker de är bra. Men här är du rejält ute och cyklar. Det är inte främst myndigheterna som har avsky för detta, det är vanliga skattebetalande människor som hyser avsky för detta. I alla fall på ställen som tunnelbanevagnar. Dessutom går klottret hand i hand med ren skadegörelse, det ser VERKLIGEN slummigt ut med trasiga tunnelbanevagnar och krossade rutor överallt. Här är du faktiskt ute och cyklar, pratar du med "vanligt" folk?
SvaraRaderatags är inte konst, det är ej heller konst att förstöra. jag håller inte med dig ett dugg. "konstnären" som konstfack och du skyddar har gjort bort sig.
SvaraRaderaOla, jag talar inte om eleven på Konstfack, utan om graffiti.
SvaraRaderaRobsten, jag pratar givetvis om mina egna åsikter. Jag har växt upp och bott i några av miljonprogrammets förorter och där var det sannerligen inte bara jag som tyckte att graffitin kom som en befrielse.
Oavsett om man tycker graffiti är konst eller inte så gäller respekten för andras egendom för alla (som något självklart för de flesta och sen, eftersom några inte ser det som en självklarhet, dessutom nedskrivet i lagar - alltså överenskommelser i samhället). Protestera mot t.ex. alltför grå omgivning ska man göra genom att tala, gå med i politiska partier etc. Det finns faktiskt ett system uttänkt för det här - demokratin!
SvaraRaderaAnonym, demokratin är beroende av civil olydnad, annars övergår den kvickt i aristokrati, byråkrati, plutokrati eller andra former. Medborgarrätt ska inte heta pengar.
SvaraRaderaDessutom, graffitin jag talar om smyckar offentliga miljöer, inte enskild privat egendom.
Du. Klotter är lite grand som mögel. Fuktskada.
SvaraRaderaDen växer upp och blir kvar på platser där det är dåligt underhåll och ingen bryr sig om att städa. Graffiti tar tid och engagemang, klotter kräver inget mer än en sprayburk eller en grov penna.
Titta på bilderna du själv visat upp. Bild nr 2 visar en tågsida, vackert målad i grönt och gult. Dessutom har man använt vagnens grå bakgrund som den resurs den är, istället för att frenetiskt kladda över.
Man ser att någon skicklig tagit sig tid här. Sannolikt har han/hon fått öva en hel del för att bemästra spraymålandet och det syns i resultatet. Graffiti. Låt det vara tycker jag, tvätta inte bort och låt bli att kladda över det.
Titta på den översta bilden då? Slarvigt ditkladdade svarta taggar, färg som runnit längs med vagnen. Varenda yta är kladdad på, det var uppenbarligen viktigare att täcka så mycket som möjligt än hur resultatet ser ut.
Skulle inte förvåna mig om vagnen är full med sönderskurna säten också, som ju också är ett spännande uttryckssätt. Ett hafsjobb helt enkelt. Här krävdes ingen skicklighet. Klotter. Skadegörelse. BORT!
Vilken typ av gatumålning är den vanligaste? Tjaa, mina ögon säger mig rätt fort att det är klotter överallt, men rätt ont om genomarbetad graffiti.
Du pratar om färger, uttryck och räddning ur betongen men det som de flesta klottrare pysslar med är bara att imponera på polarna, precis samma konstgärning som när man sparkar på en lyktstolpe tills lampan går sönder.
Philip Glas, tack för de kloka orden. Det är sannerligen skillnad på rent klotter och graffiti. Det var mer skön och genomarbetad graffiti förr, innan samhället började jaga konstnärerna så frenetiskt. Nu är det tyvärr för bråttom.
SvaraRaderaJag var inte särskilt förtjust i TAG-kulturen, som växte fram ur graffitin - folk som bara skrev sina namn eller alias, ofta på graffitiverk.
Inte särskilt spännande, i synnerhet när det är slarvigt gjort. Det finns förstås vackra tags också, men de är knappat i majoritet numera.
Jag tycker att du gör alldeles rätt som analyserar verken, i stället för att bara bunta ihop och avfärda hela konstformen som skadegörelse.
Stefan, att det råkar vara allas vår egendom innebär väl inte att man kan ta sig vilka friheter med den som helst, särskilt som undersökning efter undersökning visar att en stor majoritet inte uppfattar graffiti som någonting önskvärt? Är inte att bestämma att 'det här tycker jag om, det här skall jag utsätta mina medmänniskor för, vare sig de vill det eller inte' om något elitism?
SvaraRaderaJucky, jag vill allt se de där undersökningarna innan jag köper dem. Jag tror också att attityden till graffiti skiljer mellan olika åldrar, klasser, subkulturer, bakgrunder, boendemiljöer, osv.
SvaraRaderaGraffiti är uttryck för något - och det behöver vi vara lyhörda för. Annars är vi omänskliga.
Att det är olagligt att frivilligt dekorera grå, ful jävla skitbetong är märkligt. Likaså motståndet mot lagliga väggar. Varför är det inte olagligt att lämna betongen grå?
SvaraRadera-skulle inte hända på Östermalm.
-:S2C:-
Anonym, du har alldeles rätt. Mitt i prick.
SvaraRaderaDet borde bara olagligt att lämna betongen grå.
Och samhället borde göra det fritt fram för graffiti på varje grå betongyta.
Stefan, är Du utilitarist? Om 9 personer tycker att det är fint med grafitti och en ensam stackare tycker att det är fult (på allmän plats), vad är då rätt och vad är fel. Och Du som är författare & journalist osv, det vore intressant att veta vilka eller vem eller vad samhället är enligt Din definition! För att inte tala om makthavarna, jösses... HerreGud människa, väx upp! "attityden till grafitti skiljer sig...", utilitarism som sagt. Du har samma resonemang när det gäller The Pirate Bay, alla som vill ha (för mycket) betalt får skylla sig själva.
SvaraRaderaAnonym, jag vill nog inte kalla mig utilitarist. Det kan i och för sig definieras på hur många sätt som helst.
SvaraRaderaVad gäller graffiti tycker jag att det är bedrövligt att kala grå betongväggar ska fredas, och att en hel konstform kriminaliseras.
Under miljonprogrammet byggdes bostadsområden som tog ringa hänsyn till människors estetiska behov. I den situationen tycker jag att graffiti var en både frisk och rimlig reaktion.
Hej Stefan! Visst kan det vara bedrövligt att kala grå betongväggar skall fredas,det håller jag med om. Men att grafittin som konstform är kriminaliserad,det tycker jag inte är ett dugg konstigt. Det handlar hela tiden om att folk tar sig rätt att göra någonting i det allmänna samhället som alla inte är överens om. Sedan är väl en del av hiphop och grafitti -kulturen, att det skall vara en "outlaw"-känsla.
SvaraRaderaJag vet inte hur många projekt med lagliga väggar som gått i stöpet. Det är helt enkelt inte intressant att måla lagligt. "..ringa hänsyn till människors estetiska behov", det är här, som min fråga om utilitarism kommer in, dvs, glädjemaximering, om fler människor tycker att det är bra, än de som tycker att det är dåligt, så är det en rättfärdig handling. Skulle Du acceptera hötorgskonst eller naivism precis överallt där Du går?
En hypotetisk fråga (väldigt hypotetisk), skulle Du acceptera att Agda 73, skulle gå in i Konstfacks lokaler och hälla hinkar med färg över hela golvet och sedan kalla det konst? Vi skulle kunna kalla konstverket för "gammal i gården vinner till sist". Och om någon tycker att det är dyrt att ta bort det, kan vi säga som NUG, låt det vara kvar om ni inte har råd att ta bort det.
Med vänliga hälsningar f.d. Anonym/ Micke
Micke, det är sannerligen inte okomplicerat med civil olydnad, såsom med graffiti.
SvaraRaderaJag tycker inte att hänsynslöshet mot andra människors önskemål ska tillåtas med någon automatik - men det är faktiskt vad som också har hänt när samhällsplanerarna byggde dessa bostadsområden med alltför mycket naken grå betong, blott för att spara pengar.
Vi behöver se det från båda hållen.
Hej Stefan, jag har varit borta ett tag. Men jag har tänkt på vår diskussion om civil olydnad, graffiti, naivism, staten m.m. Problemet som vi har är att vi diskuterar utifrån två olika infallsvinklar, som jag uppfattar det i alla fall. Du för vårt samtal på ett politiskt och realistiskt plan, medan jag försöker se det från en enbart etisk och moralisk synpunkt. Det blir så långa inlägg om jag skall skriva allting jag tänker på, på en gång, så jag portionerar ut det i bitar,
SvaraRadera1) Vilka/hur många aktörer anser du finns ur ett etiskt & moraliskt perspektiv?
Jag ser det som följande:
a) de som målar b) de som får se det målade c) de som bestämmer över konstytan.
Mvh. Micke
Hej Micke, jag förstår problemet med att alla inte gillar graffiti - men jag tycker också det är märkligt när grå betong anses vara bättre och när den omänskliga miljö som miljonprogrammet skapade betraktas som helig lik förbannat. Det stämmer inte.
SvaraRaderaGraffiti är en sund och kreativ reaktion på att samhället bygger otillräckliga livsmiljöer. För mig är det viktigast att konstatera, och då är graffiti en helt rimlig civil olydnad.
klotter är när man skriver nåt ord med en pena eller sprayburk i ful stil. men graffiti är när man gör något snyggt som t.ex 2 bilden . där han/hon sprayat snyggt. graffiti tar tid och engaemang. medan klotter tar kanske 10 sek. men man ska inte hålla på och klottra på olagliga ställen.
SvaraRadera