Sydsvenskan försvarar skyhöga löner

Sydsvenskans ledarredaktion gör det ibland mer än lovligt enkelt för sig. Nu senast hävdar de att protesterna mot direktörernas extremt höga löner bara är “moralisk indignation”.

För Sydsvenskan är det plättlätt:
"Chefslöner handlar om tillgång och efterfrågan, och styrka vid förhandlingsbordet. Inget annat."

Men vad de glömmer är att på båda sidor om dessa förhandlingsbord sitter kamrater, som är i samma sits. De turas om vid diverse olika bord: “Jag höjer din lön, så höjer du min.” Därför har det gått på tok för långt.

Sydsvenskan säger också:
"I slutänden finns ingen som kan avgöra detta utom ägarna själva."
Men där ligger strukturproblemet: Det finns alltför få enskilda ägare. Ägandet av storbolagen är spritt på börsen, och de som styr över de största aktieposterna är själva direktörer och styrelseordföranden med samma skyhöga löner.

Detta kamratskap har skruvat upp lönerna, och de struntar bevisligen blankt i hur väl eller illa företagen sköts. I dagen finanskris borde det framgå med skriande tydlighet även för Sydsvenskans ledarredaktion: kompetens är en bristvara i företagsledningarna.

Sydsvenskan vill tro att höga löner leder till ökad kompetens, men det finns inga fakta som tyder på det – snarare motsatsen. De som har makten roffar åt sig och vägrar ändå att ta ansvar för följderna.
Sydsvenskan, vakna! Eller gå och lägg er.