Epost är inte affärsbrev

I rättegången mot The Pirate Bay citerar åklagarsidan välkdigt mycket ur de åtalades epost, i syfte att därmed bevisa ett och annat. Men epost är inte affärsbrev. Svensk rätt behöver förstå skillnaderna.

Förr i tiden satt chefer på bolagen och skrev affärsbrev till varandra – rättare sagt, de hade kvinnliga sekreterare att göra det på diktamen. Sådana brev formulerades med största noggrannhet och allvar, för de ingick i avtalsförfaranden mellan parter.

Epost är en helt annan grej, även om det också används i affärsuppgörelser. Men det är mycket ledigare och pladdrigare, där skribenterna tillåter sig att spåna, skoja och uttrycka sig slarvigt. Epost ligger betydligt närmare det vardagliga samtalet än den gamla sortens korrespondens.

Och när man pratar med varandra säger man massor med saker man inte tänkt igenom, även många saker som man inte ens menar – men det spelar ingen roll, för det handlar mest om att konversera.

Epost är också till sin natur mycket mer privat än gamla tiders affärskorrespondens, som alltid var strikt och regelmässig. När man växlar epost med varandra – även om det är i affärssyfte – tillåter sig båda parter ett friare samtal och många rent privata inslag, som inte har med jobbet att göra.
Det gör att epost delvis är att likna vid privat korrespondens, inte alls officiell sådan.
För att inte tala om svårigheten att bevisa epostbrevs äkthet...

Det kommer nog att gå mer och mer åt det hållet, i och med den växande chat-kulturen mellan ungdomar. När de blir vuxna och sköter en del av sin affärskorrespondens via chat, då är det helt tji att försöka betrakta dylik skriftväxling som på något vis juridiskt bindande.

Man får hoppas att domstolen i målet mot TPB förstår skillnaden.

Sydsvenskan skriver om rättegången här, Aftonbladet här och här, DN här, här och här, Svenska Dagbladet här, här och här.
Läs även andra bloggares åsikter om pirate bay.