Darwin är farlig!

Idag är det exakt 200 år sedan Charles Darwin föddes. Hans teorier om arternas ursprung och evolution förde vetenskapen ett väldigt kliv framåt, men hans upptäckter har också missbrukats förfärligt i såväl vetenskap som politik. Vetenskaplig sanning är sannerligen inte ofarlig.

Inte nog med att Darwin själv jubilerar i år, det gör också hans omvälvande bok On the Origin of Species som publicerades för första gången den 24 november 1859 – alltså för 150 år sedan.
Den var inom biologin lika revolutionerande som t.ex. Newtons celesta mekanik i slutet på 1600-talet och Einsteins relativitetsteorier i början på 1900-talet.

Men Darwins teorier fick snart konsekvenser som visade sig bli rent ohyggliga. I början på 1900-talet växte rasbiologin fram, stödd på Darwins teorier. Den började kvickt att sortera mänskliga raser i bättre och sämre, vilket var vad nazismen använde som argument för sina koncentrationsläger – de ville ha ett stort Tyskland befolkat av enbart den ariska rasen, som de ansåg överlägsen alla andra. De kallade det rashygien.

Nazisterna utformade en politik baserad på rasbiologin – eller snarare med den som ursäkt. Men Darwins teorier om “survival of the fittest” fick även andra uttryck i politiken vid samma tid – och inte bara i Tyskland.
Allehanda mer eller mindre fascistiska ideologier började förespråka en renodling av “goda” arvsanlag genom att t.ex. sterilisera människor som inte ansågs lämpliga att fortplanta sig – så skedde i stor utsträckning även i Sverige, som dessutom var “framstående” inom rasbiologin, på den tiden betraktad som en seriös och tillförlitlig vetenskap.

Socialdarwinism
Detta tänkande spred sig långt utanför biologin i vad vi brukar kalla socialdarwinism, en utveckling av samhället där starka tilläts stöta undan svaga, och de som slog sig fram till toppen ansågs som de mest kompetenta just för att de hade lyckats med det.
Machiavelli skulle ha jublat.

De socialdarwinistiska tankarna ligger fortfarande och puttrar i vårt samhälle - varje gång en makthavare hyllas för sin “styrka”, varje gång “marknaden” tuggar sig fram över oräkneliga offer för att tjäna en krona till, varje gång vi säger till medborgare i trångmål att de får skylla sig själva, varje gång genetiker hjälper blivande föräldrar att skaffa barn med “bättre potential”, och så vidare, och så vidare.

Vårt samhälle är långt ifrån fulländat, och när det baserar sin politik på en eller annan sorts darwinism – då slutar det oftast i tragedi. Darwin är väldigt farlig.
Därför, när vi firar honom i år – låt oss göra det med eftertanke och en medmänsklig vilja att gå honom emot:

Vi vill inte ha ett samhälle befolkat blott av “de mest lämpade”, eftersom vi egentligen inte vet vilka de är och vilket samhälle det leder till – men historien lär oss att det förmodligen är vedervärdigt.
Vad Darwin har lärt oss finns det alltså anledning för oss att bekämpa. Även om han hade rätt om det naturliga urvalet vill vi göra det enda medmänskliga urvalet: så gott som inget alls.

Här skriver Svenska Dagbladet och Sydsvenskan om Darwins jubileum.
Läs även andra bloggares åsikter om Darwin, evolution