tisdag 17 februari 2009

När börjar livet?


Jag våndas inför ämnet abort. Det är svårt. När börjar livet? Från vilket ögonblick finns en människa till – och ska omfattas av de mänskliga rättigheterna? Frågan är infekterad, och det som gör mig tveksam är att jag har föga sympati för de grupper som tycker som jag.

Man måste skilja på sak och person. Även världens värsta skitstövel kan ha rätt. Man måste se till argumenten och inte till vem som framför dem.

Abortfrågan är väldigt infekterad. I USA finns en massa fundamentalistiska kristna som tycker att kampen mot abort berättigar dem till att begå väldigt okristliga handlingar – till och med mord.
På motsatt sida finns starka argument om kvinnans rätt och frigörelse. Men där saknas ofta djupare resonemang om det ofödda barnet, som om det vore alldeles säkert att man inte är människa förrän man föds.
Men så lätt är det inte.

Nu berättar tidningarna om en kvinna som gjort abort två gånger, blott och bart för att hon ville ha en son och inte ytterligare en dotter. Det ställer problemet på sin spets.
Ska verkligen kvinnans önskan råda helt, och fostret betraktas som inget mer än en tänkbarhet, ett alternativ?

När börjar livet?
Rent biologiskt går det inte att säga annat än att enskilda celler lever, så redan ägget i livmodern är liv, likaså spermien som vinner kapplöpningen dit – innan de ens har mötts.
Men en sådan gräns är absurd. Då skulle varje ägglossning vara kris och varje sädestömning vara massmord.

Vi måste i stället fråga oss när en människa blir till. Då finns det bara två tydliga ögonblick att välja på: antingen vid födelsen, när fostret lämnar livmodern, eller när spermien tränger in i ägget och celldelningsprocessen begynner. Alla punkter däremellan är högst godtyckliga och därför såväl vetenskapligt som moraliskt tveksamma.

Eftersom vår medicinska vetenskap förmår rädda barn födda några månader för tidigt, dessutom via kejsarsnitt som helt går den normala födelsevägen förbi – då måste det innebära att vi betraktar dessa foster som barn, som människor, redan innan de fötts.

Då kan vi inte säga att de är bara människor på detta tidiga stadium om modern önskar föda dem, eller på några andra villkor som inte har med barnet självt att göra. Vi måste konstatera att de är människor redan på fosterstadiet, därmed också med mänskliga rättigheter.

Och då måste frågan om abort först och främst handla om barnets väl och barnets situation.

Jag kan inte komma till någon annan slutsats, fast den också skapar många moraliska dilemman.
Till exempel: om befruktningen skedde vid en våldtäkt? Nå, den begicks hur som helst inte av barnet, och därför ger det i sig ingen rätt att avrätta barnet. Oavsett varför barn må vara oönskade ger det ingen annan rätten att ta livet av dem, vare sig de är födda eller ännu ofödda.

Det går bara för sig om man betraktar fostren som något annat än människor, något annat än levande varelser. Men det kan man knappast försvara med andra skäl än att det är bekvämt för oss andra.

Förr i tiden ansåg man att djur kunde behandlas hur som helst, för att de inte hade rätt till samma hänsyn som människor. Man sa t.ex. att de inte kunde känna smärta, eftersom de inte kunde gråta.
Nu vet vi bättre.
Om djuren.

Aftonbladet skriver om det aktuella abortfallet här, här, här, här och här, Svenska Dagbladet här, här och här, Sydsvenskan här och här.
Läs även andra bloggares åsikter om

37 kommentarer:

  1. Jag har fortfarande inte fattat en riktig åsikt ifrån även om jag håller med Pratchett att livet är ett skeende, dvs medvetet liv blir inte till i diskreta steg utan är ett kontinuerligt skeende.

    Apropå vad vissa kristna gör, så gör det mig deprimerade att se och höra. Målet kan aldrig rättfärdiga vägen.

    SvaraRadera
  2. "Apropå vad vissa kristna gör, så gör det mig deprimerade att se och höra. Målet kan aldrig rättfärdiga vägen."

    Dra bara inte alla över en kam, tack.

    SvaraRadera
  3. Så befriande att läsa. Frågan är större än kvinnors rätt till sin kropp och/eller religiös fundamentalism. Saken måste kunna diskuteras på en någon annan nivå.
    Jag har för mig att man någon gång även har trott att bebisar inte kan känna smärta. Jag har läst det någonstans för länge sedan. Kanske någon annan som vet?

    SvaraRadera
  4. Men Tommy, det var precis det Skadlig INTE gjorde. När man skriver "vissa kristna" så menar man uppenbarligen inte ALLA kristna. Jag gissar att du var i attackläge redan när du läste rubriken på detta blogginlägg... Typiskt "vissa" kristna ;)

    SvaraRadera
  5. M, jag tror inte att man ansett att spädbarn inte kunde känna smärta - de kan ju både skrika och gråta från början. Däremot var det länge så inom medicinen att barn under två år ansågs som föga mer än köttklumpar, och alldeles för lite forskning gjordes. De fick nog inte heller all den vård och omsorg de behövde och hade rätt till.

    I Sverige gjordes ett stort och viktigt pionjärarbete för spädbarn - även för fostrets behov under havandeskapet - av John Lind, som var framstående pediatriker på Karolinska sjukhuset.
    Läs mer om honom här: johnlind.org

    De citerar honom på hemsidan:
    "Personligen tycker jag nog att den största pediatriska upptäckten i min tid är att det nyfödda barnet är en liten människa med alla sinnen utvecklade, öppna och mottagliga."

    Jag hade förmånen att känna honom lite, och han gjorde djupt intryck. Han införde massor av förbättringar för barn i vården. Massor!

    SvaraRadera
  6. Jag kan försöka sätta in mig i en våldtäkssituation, att kvinnan var inte med på att bli med barn men det anser jag inte är ändå hennes rätt att bestämma om barnet får leva eller inte. Det är fortfarande MORD även om barnet inte syns. Barnet eller fostret eller vad man vill nog kalla den, så har han /hon lika mycket rättighet att leva som vilken annan människa som helst. Han/hon kan inte prata för sig själv eller försvara sig. Vem gör det åt honom/henne?. Det finns så många människor som inte kan få barn men vill så gärna, varför inte då födda den "oönskade" barnet och kanske låta någon annan ta hand om den. Sen finns det alla dessa kvinnor som har sex utan att skydda sig och sen blir dem så förvånade att dem blev med barn. Till dem säger jag bara: bli vuxen någon gång och ta ditt ansvar för dina handlingar.

    SvaraRadera
  7. Instämmer. Inte minst i din tvekan inför frågan: det är så lätt att så mycket annat kommer med på köpet, oavsett vilket ställningstagande man gör. Klar och noggrann analys vill till, så får man se hur nära ett etiskt hållbart ställningstagande man kommer.
    En sak förtjänar att framhållas: förbud mot abort tycks ha motsatt effekt, det vill säga fler aborter blir fallet, i stället för tvärtom. Vilket dock kan bero på - och LÄR bero på - att de länder som är restriktiva till abort också har en bristande sexualupplysning och en kultur som skuldbelägger användande av preventivmedel.

    SvaraRadera
  8. Tack för länken till John Lind, intressant.
    Googlade på "smärta hos nyfödda". Tänkte att det kanske fanns något skrivet om gamla föreställningar. Det första jag hittade var detta, från Karolinska Institutet, uppdaterat 2006.

    "I tron att spädbarn ännu inte kan uppleva smärta avstår många läkare från att ge ordentlig smärtlindring vid obehagliga procedurer. Men nu dras grunden för detta synsätt bort av en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet. Ny mätteknik visar att även för tidigt födda barn visar alla tecken på medvetna smärtupplevelser."

    http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=25844&a=21696&l=sv&newsdep=25844

    SvaraRadera
  9. Mattias, välkommen åter :)
    Jag har saknat dina eftertänksamma kommentarer.

    Absolut - en kultur fientlig mot preventivmedel leder ofrånkomlligen till en massa aborter, dessutom många oönskade barns svåra livsvillkor.

    SvaraRadera
  10. M, det var en förfärande upptäckt - och som jag misstänkte: modern medicin har haft sådana föreställningar, men jag kan inte minnas att jag sett det i tidigare idéhistoria. Jag kan ha fel.

    John Lind införde mängder av reformer i pediatriken. Jag tror han var först med att låta fadern vara med vid förlossningen, han forskade i vad fostret uppfattar (t.ex. musik och sinnesstämningar), han införde lekrum och lekpersonal på sjukhusen, han testade att låta nyfödda slippa lapisdroppar i ögonen, med mera och mera och mera.
    Det borde skrivas en bok om honom och hans gärning.

    SvaraRadera
  11. grymt spännande tankebana! www.finest.se/olatidman

    SvaraRadera
  12. Mycket välskrivet. Trevligt att du även bevisar att man inte måste vara religiös fanatiker för att tycka att abortfrågan är komplicerad och att livet börjar vid befruktningen.

    SvaraRadera
  13. Abortliberalerna har en kraftig tendens till att förse sig själva med skygglappar. Det visar sig när de här personerna någon gång har konfronterats med blodiga bilder på ofödda barn.

    Och visst är bilderna på blodiga foster skrämmande. Men det är ju den krassa verkligheten! Fobin hos abortliberalerna mot sanningen och verkligheten om aborter borde de själva se som en varningssignal om att något är på tok, eller hur?

    I stället för att ompröva deras egen lättsinniga inställning till mänsligt liv fortsätter de hellre med att undanhålla sig från den skrämmande verkligheten. Nu är det på tiden att alla svenskar tar itu med den här strutspolitiken.

    Läs gärna det här öppna brevet till just Lisa Magnusson:

    http://www.credoakademin.nu/index.php/blog/blogpost/ppet_brev_till_lisa_magnusson_kroenikoer_pa_aftonbladet/

    SvaraRadera
  14. Bengt, jag tycker att den offentliga debatten dräller av samma metod: i stället för att man tar den känsliga diskussionen censurerar man bort sådant som kan uppröra den "politiskt korrekta" ståndpunkten.
    Det blir mer och mer förbjudet att tycka annorlunda än tidsandan. Voltaire vrider sig i sin grav.

    Jag är inte särskilt förtjust i skräckpropaganda, vilket det lätt blir när man t.ex. förevisar aborterade foster för en oförberedd publik - men man ska inte heller kringgå det faktum att många frågor verkligen har en skrämmande realitet som debatten inte får blunda för.

    Vi måste vara medvetna om vilka konsekvenser våra samhälleliga beslut leder till. Exempelvis är det väl ingen som invänder mot att man visar krigets fasor i bild?
    Det finns andra fasor som är direkta resultat av våra länders politik.

    SvaraRadera
  15. Tack Stefan för din insiktsfulla kommentar! Det glädjer mig verkligen att du tar den här frågan på stort allvar och försöker öppna den debatten. Om fler journalister vågar ta det steget så kanske det så småningom blir mer "politiskt korrekt" att våga ifrågasätta abortliberalernas falska floskler.


    Mer fördjupande läsning i just ämnet abortförespråkare och deras argument finns i den här färska artikeln:

    http://www.credoakademin.nu/index.php/blog/blogpost/den_schizofrena_abortkulturen/

    Ett litet utdrag ur artikeln:

    "Men svensk lagstiftning betraktar inte ett människofoster innan vecka 22 som en människa. Det är något annat. Exakt vad det är enligt lagen blir jag inte klok på. Är det ett djur? Eller ett UFO? Nej troligen inte. Kanske en del av kvinnans kropp? Ja det rimmar i alla fall med slagorden.

    Men hur kan i så fall ”en del av kvinnans kropp” ha ett annat kön än det kvinnliga? Hur kan en gravid kvinna ha en penis? Och om det är en del av kvinnans kropp, hur kommer det sig att läkare går med på att amputera bort denna del trots att den oftast är helt frisk? Ingen läkare skulle gå med på en amputation av en frisk hand bara för att kvinnan sa ”det är min hand och jag gör som jag vill med den – amputera den!” En sådan kvinna har inte problem med sin hand utan med sitt psyke. Nej, jag kan ärligt talat inte förstå vad ett människofoster kan tänkas vara om det inte är en människa."

    SvaraRadera
  16. Bengt, din jämförelse med amputation av en frisk kroppsdel är verkligen relevant. Det verkar som om fostret före vecka 22 jämförs med en parasit...

    Väldigt mycket i politiken och etiken kompliceras av att två eller flera intressen står emot varandra. Det får man inte blunda för. En etisk diskussion måste våga se saken från alla håll.

    SvaraRadera
  17. Visst står olika intressen mot varandra i den här debatten. Men frågan är varför bara den ena sidan - abortkritikerna - sopas under mattan, hånas, förlöjligas, hatas och bespottas.

    Hittills har jag inte fått någon rimlig "världslig" förklaring på den frågan. Men som kristen har jag min övertygelse i att hatet från abortliberalerna till stor del har andliga rötter: Den världsliga människans gamla uppror mot sin Herre och Skapare. Bara hans andliga motpol glädjer sig att människor dödar hans ofödda barn.

    Ändå tror jag att en del av den här åsiktsklyftan skulle kunna överbryggas om fler journalister och debattörer vågar ställa sig på barrikaderna och försöka öppna ögonen på svenskarna. Till att börja med skulle en grundläggande anatomisk och biologisk lektion om vad ett ofött barn egentligen är i förhållande till kvinnans kropp. Den verkligheten tycks hela tiden sopas bort.

    SvaraRadera
  18. Bengt, jag tror att det ligger något i att den kristna ståndpunkten delvis ignoreras av de offentliga debattörerna, just för att den har kristen grund. Det har nog att göra med de fundamentalister i framför allt USA som har en attityd och en helhetssyn på livet som många sekulära tyckare har svårt att fördra.

    Jag känner själv viss tvekan i frågan just för att många abortmotståndare också står för saker som jag känner mig minst sagt mycket tveksam till. Det nämner jag redan i början på mitt inlägg ovan.

    Tyvärr tenderar de flesta moderna debatter att handla om person i stället för sak. Många debattörer vill markera att de verkligen inte tycker detsamma som personer vilkas övertygelser de avfärdar.
    Men man måste i varje sakfråga skilja på sak och person.

    SvaraRadera
  19. Stefan, jag kan bara instämma i ditt resonemang. Självklart finns inget försvar för att döda exempelvis aborterande läkare. Kampen för de ofödda barnen och deras rättigheter måste givetvis föras på ett helt annat plan. Därom är vi helt ense.

    Mig veterligen har det skett ETT mord på en aborterande läkare i USA i den här striden. Och så vitt jag minns handlade det om en psykiskt sjuk man som begick mordet. Det är märkligt att abortliberaler även här i Sverige måste hänga upp sig på en mycket enstaka och absurd händelse. Men i brist på sakliga argument vill de troligen gärna ta till en irrelevant händelse för att avskärma sig från själva sakfrågan.

    Från min utgångspunkt måste abortproblematiken diskuteras utifrån Sverige och svenska förhållanden, inte utifrån en vettlös galnings beteende. I vårt land är det helt främmande både för "Ja till livet" och "Människorätt för ofödda" att begå varje form av lagstridig handling.

    Det kan i och för sig tyckas vara en alltför återhållsam hållning. Man får ju komma ihåg att ofödda barn aborteras nästan på löpande land i Sverige. Bara under 2008 dödades mer än 38.000 barn i moderlivet genom den här samhällssanktionerade avlivningsmetoden.

    Jag känner inte till motsvarande abortsiffror för USA. Men i den stora nationen är det kanske inte så konstigt att en och annan psykiskt labil eller sjuk människa reagerar våldsamt och till och med kan döda, "för att skydda de ofödda barnen mot deras bödlar". Likväl måste varje vettig person fördöma sådant våld.

    SvaraRadera
  20. Jag tror att rådande liberala abortlagstiftning är en reaktion på hur det var förr - med kriminella aborter genomförda under ytterst hälsovådliga och förnedrande omständigheter, samt dessutom i historien en väldig mängd oönskade barn som försummades på de mest upprörande vis av hela vuxenvärlden. Jag misstänker att det fortfarande är så i en del katolska länder.
    Men det är förstås ingen anledning att avfärda en allsidig debatt i ämnet.

    SvaraRadera
  21. Du har säkert helt rätt i din analys om bakgrunden till införandet av fri abort i många länder. Den ger nog i alla fall en bidragande förklaring till förändringen.

    Och jag delar också din övertygelse om att många oönskade barn har behandlats illa av sina föräldrar. Men det är likväl absurt och omänskligt att förneka de ofödda barnen deras rätt som mänskliga varelser att få leva och födas på den grunden. Ingenstans i världen anses ju "försummelse" av en människa vara ett godtagbart skäl till att döda vederbörande senare i livet. Varför ska då de ofödda barnen förnekas rätten till liv?

    I den här debatten måste försvararna av livet slå fast att både den gravida kvinnan och det ofödda barnet är två skyddsvärda individer. Fostret är alltså inte bara "en del av kvinnans kropp" eller en "cellklump", som abortliberalerna hävdar. Det ofödda barnet är en egen mänsklig individ som självklart borde omfattas om alla människors lika värde och likabehandling.


    Jag välkomnar verkligen ditt öppna sinnelag för det här svåra och känsliga ämnet! Det visar på stort mod i den rådande hårda politiska korrekthetens motvind. Tyvärr verkar den kristna tidningen Dagen skygga för exempelvis en artikelserie i ämnet. Gissningsvis är ledningen rädd för att Dagen då ska komma att stämplas som en "fundamentalistisk" eller "extremistisk" tidning...

    SvaraRadera
  22. Bengt, jag tycker också att det är alldeles självklart att både den gravida kvinnans och det ofödda barnets rättigheter ska begrundas och tillvaratas.

    SvaraRadera
  23. Mycket bra och genomtänkt inlägg i debatten!

    SvaraRadera
  24. Det är alltid väldigt lätt att ha åsikter om att man ska förbjuda saker som inte påverkar en själv.

    Det är ju inte vi män som kommer att lida av att man inför restrektioner i aborträtten.

    SvaraRadera
  25. Anonym 01:01, män lider absolut av beslut i dessa frågor, om de t.ex. bidragit med sin sperma. Jag går inte med på att barn är något som enbart kvinnor har med att göra. Inte heller när de är foster i kvinnors magar. Så enkelt är det inte.
    Om det vore fråga om jungfrufödslar, så Ok, men det är det aldrig.

    SvaraRadera
  26. Jak kan förstå att man som kristen har svårt att acceptera att kvinnor har makten över sig själv.
    Någon måste var den som har rätt att fatta beslut.
    Eftersom det finns i kvinnas kropp är hon mest lämpade att göra det.

    Man undrar lite hur du ställer dig till dagen efter piller.

    SvaraRadera
  27. David, jag menar att det inte är självklart att ett foster bara är en del av kvinnans kropp. Det har för mig inte med religion att göra, snarare biologi.
    Om fostret är ett nytt liv så är abort ingen självklar rättighet.

    SvaraRadera
  28. Men då är ju alla organismer som lever i människan ett liv.

    Fostret är ju beroende av mamma iallafall fram till v23.

    Även ett virus är ett eget liv då ju.
    Det kan ju till och med leva utanför kroppen.
    I vissa miljöer.

    SvaraRadera
  29. Jag talar förstås om mänskligt liv.

    SvaraRadera
  30. Men eftersom fostret är helt beroende av moderns kropp för att kunna leva.

    Vem har då rätten att bestämma.

    Vad är alternativet till fri abort ??

    SvaraRadera
  31. Barnet är helt beroende av modern även efter födseln. Allt liv är beroende. Det är ovidkommande.

    Alternativet till fri abort? Det vet jag inte - jag vill bara påpeka att det inte är någon självklar rättighet i alla lägen. Etik är inte vitt och svart, utan en väldig massa gråtoner.

    SvaraRadera
  32. Jag tror att det enda sättet att påverka aborter är att förekomma.

    Att förändra abortlagstiftningen och försvåra eller förbjuda kommer endast skapa mer problem och förstörda liv.

    Fortfarande är det bara kvinnas ansvar att skydda sig.
    Ändå ska vi män sitta som domare och bestämma hur de ska göra.
    Fortfarande kan män smita undan sitt ansvar.
    Jag tycker man ska ändra lagen så att det svider till att inte se till att skydda sig.

    Varför inte gratis kondomer till alla.
    Höj underhållsbidragen rejält, se till att dra pengarna direkt. Från lön/akassa/socialbidrag.
    Har man satt ett barn till världen måste man vara med att hjälpa till.

    Dela föräldraförsäkringen rakt av så att det inte bara är kvinnor som får göra avkall på studier och karriär.
    Man får bara ta ut vård av barn en dag itaget så att även vi män tar ansvar för våra barn när de är sjuka.

    När vi med tvingas ta ansvar för våra handlingar kanske det blir enklare att verkligen dra på den där kondomen.
    För det är ju det enda sättet att få ner aborterna.

    SvaraRadera
  33. ***David, jag menar att det inte är självklart att ett foster bara är en del av kvinnans kropp. Det har för mig inte med religion att göra, snarare biologi.
    Om fostret är ett nytt liv så är abort ingen självklar rättighet.***

    Vanligtvis brukar abortmotståndarna skrika fel , fel , fel när man konstaterar att också naturen gör aborter. 10-15 % av graviditeter slutar med missfall.

    Vidare är befruktningen ingen vidare argument för att förbjuda vissa preventivmedlen. Det är vad abortmotståndarna på riktigt försöker fast dom flaggar inte öppet för det. Det är den hemliga målsättningen. På detta vis försöker abortmotståndarna sätta gränsen för livets början till befruktningen och senare -hoppsan - nu verkar det så att dessa preventivmedlen stör implementeringen så att vi måste förbjuda dom.

    Om jag minns rätt , så hela 30-40 % av befruktningarna inte leder till implementation. Vidare ur minnet tror jag att tex Norplant-implanten orsakade störning av implementeringen i 5 % av befruktningrna. Siffrorna fick jag någon gång på 90-talet från National Review , ironiskt nog.

    I vanliga fall abortmotståndarna är segersäkrä på den biologiska biten men ju närmare befruktningen man kommer desto osäkrare det är att naturen själv inte aborterar graviditeten.

    SvaraRadera
  34. M.K.Korpela, det är ingen tvekan om att naturen inte har samma moraliska betänkligheter som vi människor. Tao te ching säger att det är fånigt av människan att ha bödlar, eftersom det finns en oöverträffad skarprättare - naturen själv.

    Nå, frånsett det: Ifall någon undrar så tycker jag att preventivmedel är helt Ok. Åtgärder innan liv har bildats är knappast klandervärda. Annars återgår vi till sådana dumheter som att fördöma onanin.

    SvaraRadera
  35. ***Vanligtvis brukar abortmotståndarna skrika fel , fel , fel när man konstaterar att också naturen gör aborter.***

    ->

    ***M.K.Korpela, det är ingen tvekan om att naturen inte har samma moraliska betänkligheter som vi människor***

    Som jag sa ... shoo-in.

    SvaraRadera