söndag 22 februari 2009

Inget särskilt om Laila Bagge


I Sydsvenskans söndagsbilaga finns en intervju över två hela uppslag med Laila Bagge, fd. Idoljurymedlem och numera tävlare i Let’s Dance. Vad kan hon ha att säga som berättigar allt detta tidningsutrymme? Med de frågor hon får – så gott som inget alls.

Jag blev förvånad över att Sydsvenskan låter Laila Bagge ta så stor del av söndagsbilagan - fyra sidor plus omslaget – tills jag kom ihåg att det är ju Maria G Francke som numera är redaktör för denna bilaga.
När hon tidigare var nöjeschef på samma tidning bevakade hon och hennes redaktion Idol intensivt – men tyvärr också ytligt. Ingen granskning av turerna bakom kulisserna, inget rotande i de kommersiella intressena, ingen diskussion av TV-programmets innehåll, hantering av sina deltagare, roll i musikindustrin osv.
Bara ett jolmigt pladdrande om jippot.

Det är inte bättre nu när Nathalie Nasr på Sydsvenskan intervjuar Laila Bagge. Det handlar så gott som uteslutande om TV-jippot och kändiseriet, och något om hennes glittriga bakgrund i popbranschen.

Men detta är mitt under pågående rättegång mot The Pirate Bay. Bagge är i musikbranschen, så de kunde åtminstone ha frågat henne om rättegången och om fildelning. En intressant intervju med Laila Bagge hade inventerat hennes erfarenheter bakom musikindustrins kulisser.
Sydsvenskans intervju hör snarare hemma i den kolorerade veckopressen.

Läs även andra bloggares åsikter om ,

3 kommentarer:

  1. "...tills jag kom ihåg att det är ju Maria G Francke som numera är redaktör för denna bilaga..."

    Hahaha! Mitt i prick! :-)

    Har absolut inget emot personen i fråga (är ej bekant med henne), men vi är ju många som förvånats över hur länge hon fick släpa Sydsvenskans sk "nöjessidor" i banalitetens och pinsamhetens träsk. Men att hon därefter tvångsflyttades till att handha "redaktörskapet" på Söndagsbilagan är minst sagt så att man får skrämselhicka! Vad tänkte man?

    Här trodde man att Sydsvenskans ledning försökte sig på att styra upp skutan innan den helt går till botten - istället drar man glatt pluggen ur och sitter och visslar medan vattnet stiger över öronen!

    Annat illa:
    Flera rekryteringar av nya skribenter till tex Kultursidan är riktiga felträffar: effektsökeri och stockholmskomplex parat med träig eller naiv stilistik och penibel ego-centrering karakteriserar flera av dessa "nya ansikten". Ledsam läsning, således.

    Detta faktum diskuterades på min arbetsplats i Malmö förra veckan - och föga förvånande var vi numera bara tre (av tjugofem!) som faktiskt fortfarande prenumererade på Sydsvenskan. Övriga har bytt upp sig till bättre morgonläsning, menar de. Trots att de som boende i Malmö/Lund med omnejd väl borde ha Sydsvenskan som förstahandsval (som morgontidning)?
    Förstår precis varför de inte har det - tror nog att det är bud på att min familj gör precis detsamma till sommaren.

    /L-G

    SvaraRadera
  2. L-G, jag är nyfiken: vilka andra morgontidningar föredrar dina arbetskamrater numera? Eller läser de helt enkelt nyheterna på nätet?

    SvaraRadera