Tidningarnas kulturredaktioner får allt ta och skärpa sig. Nyligen publicerade Aftonbladets kulturredaktion en grotesk artikel om att israeliska soldater metodiskt stal organ från palestinska motståndare. Jag har skrivit om det här. Det var skandalöst oansvarigt av redaktionen att publicera en artikel så uppenbart spekulativ och insinuant, utan att ens ifrågasätta dess trovärdighet.
Inte långt innan dess var det många kulturskribenter som lade sig platt för Liza Marklunds förfalskade skildring av ett äktenskapsdrama i Gömda, fast det hade börjat ifrågasättas med stöd av många bestickande fakta. Jag skrev om det här.
Orimliga scener
Nu har Maciej Zaremba på DN:s kulturredaktion skrivit en lång recension av Gellert Tamas bok De apatiska. Om makt, myter och manipulation, som köper författarens infama påståenden fullständigt okritiskt, fast den har uppenbara svagheter och författarens påståenden redan långt tidigare i samma tidning hade bemötts. Zaremba kallar boken "ett av efterkrigstidens viktigaste reportage" och en “uppslagsbok till samtiden”.
Ändå återger han själv i sin långa hyllning av boken flera inslag i den som varje människa med någon förmåga till eftertanke måste ifrågasätta.
Han börjar sin text med att återge en skildring i boken av att fem personer i en polisinsats skulle tränga in i en bostad, fram till en orörlig barnkropp, som de sticker en nål i och klipper bort hårtussar från – för att de misstänker att föräldrarna har förgiftat barnet. Men en sådan misstanke utreds förstås på ett helt annat sätt. Tamas har uppenbart blott lyssnat på föräldrarnas skildring av det inträffade.
Zaremba återger en annan scen ur boken:
”Vid Danderyds sjukhus den 20 juli 2004 fick häpna åskådare se hur en skötare släpade en kraftlös 13-åring till entrén medan han sparkade pojken på hälarna.”
Detta skulle vara för att sjukhuset trodde att pojken simulerade, men så går det inte till på sjukhus – och vad är det där med att sparka på hälarna? Hur kan Zaremba återge detta som oomtvistlig sanning, utan annan källa än boken?
Zaremba köper allt
Zaremba visar i sin långa artikel att han är övertygad om att allt är sant i boken, fast han inte har någon annan källa för sin övertygelse. Han ifrågasätter ingenting i den. I stället har han mage att avfärda eventuella framtida kritiker av den, för att dess 600 sidors mängder av fakta är överväldigande – men är de av samma typ som de “fakta” Zaremba återger torde alla bokens 600 sidor vara nonsens.
Andra avdelningar i DN än kulturredaktionen har rest berättigade invändningar mot boken. Ledarredaktören Hanne Kjöller kallar boken karaktärsmord, på grund av alla myndighetspersoner som pekas ut med namn och påstås bete sig närmast bestialiskt. Barnläkare som i boken har anklagats för diverse omänskligheter visar i en debattartikel på flera uppenbara faktafel i den.
Kulturredaktörers mission
Varför är DN:s recensent blind för att så mycket i boken behöver ifrågasättas?
Problemet ligger i hur kulturredaktörer och -skribenter ser sin “mission”. I stället för att axla den kritiska granskarens roll ser de sig som predikare av upplyst sanning, förnuftets röster i en enfaldig omvärld. En sådan självbild är förstås inget annat än fördummande.
De behöver kliva ner från sina höga hästar och börja med att ifrågasätta sin egen ståndpunkts grunder och sin egen intellektuella kapacitet. Gick de inte metodkurser på universitetet, fick de inget veta om källkritik?
Åtminstone borde Maciej Zaremba ha reagerat på ledtråden som ligger i boktiteln: “myter och manipulation”. Den som sa det, han var det. Fast boken redan med sin titel antyder sitt perspektiv på omvärlden har Zaremba läst den som en bostavstrogen läser bibeln.
Det är dags för självkritik hos kulturredaktionernas kritiker.
Läs även andra bloggares åsikter om Maciej Zaremba, DN, Gellert Tamas, De apatiska, kultur, recension. Intressant?
Varför skriver du konsekvent 'hon' om Zaremba? http://sv.wikipedia.org/wiki/Maciej_Zaremba
SvaraRaderaOj då, rent misstag av mig. Jag ändrar genast i inlägget. Jag bara tog för givet att det var ett kvinnonamn, utan att ens tänka på att jag gjorde det.
SvaraRaderaPå tal om dålig journalistik...
Jo, just det: Zaremba är en han. Polskättad, har jag för mig.
SvaraRaderaDet har ifrågasatts om de som kallas "apatiska flyktingbarn" inte snarare manipulerats fram till något slags apati-tillstånd. Jag tror att det kan ligga något i det, i en hel del fall - i andra fall, kanske en minoritet, kan det vara en existerande apati. (Det finns inga skäl att utesluta att det *kan* förekomma, men kanske inte i sådan mängd.)
Och skälet är att fenomenet "apatiska flyktingbarn" visat sig vara i stort sett unikt för just Sverige. Varför skulle inte samma fenomen dyka upp på annat håll, om det var reellt? Det finns en tendens i just Sverige att flyktingar med manipulation, vädjande till media m m söker stöd för permanent upphållstillstånd.
Nu råkar jag vara för det som kallas en generös fyltingpolitik, så jag tycker att man kunde se generöst på flyktingfall *utan* att sådant skulle behövas. Debatten om flyktingpolitik förvanskas dock av mer eller mindre lösa påståenden om "apatiska flyktingbarn". Det kan överskugga reella frågor.
--Ahrvid
"Generös fyltingpoltik", sade Bull...
SvaraRaderaIbland blir jag förskräckt över vilka skrivfel jag kan få ur mig! (Jag skriver för snabbt, helt enkelt.)
--Ahrvid
Ahrvid, jag kan inte klaga på ditt stavfel utan att kasta sten i glashus...
SvaraRaderaVad gäller apatin skriver Hanne Kjöller att det tydligen är så att barn i depression blir apatiska om de läggs in på sjukhus, vilket är anledningen till att de vårdas hemma - oavsett om de är flyktingar eller andra barn.
Du har tydligen glömt att Uppdrag granskning gjorde ett program 2006 då de människor som var dåvarande regerings sakkunniga i fråga om apatiska flyktingbarn "kläddes av". Stockholms stad gjorde en egen utredning med hjälp av andra sakkunniga, vilket gjorde att Socialstyrelsen och Socialministern tvingades backa. Men docenten som ifrågasattes då har verkligen inte glömt - nu gör han allt vad han kan för att svartmåla Tamas Gellert och de journalister som sätter tilltro till berättelsen. Själv har jag uppmanat en god vän med god insikt i saken att träda fram och berätta vad han vet, men han har inte lust att utsätta sig för docentens vedergällning. Proffs på mänskligt beteende funderar han på varför ingen journalist granskar vilken forskning och internationellt erkännande som legat till grund för denne docents titel. Detta sagt då jag ofta läser din blogg och lagt märke till att du vill vara trovärdig. Min bedömning är att Zaremba är ordentligt påläst och sökt kunskap om apatiska barn. Påståendet att sådana barn, bara skulle finnas i Sverige var osant, redan när Uppdrag gransknings program sändes och är inte mera sant idag.
SvaraRaderaFarmorgun, jag är säker på att Gellert Tamas inte är ensam om att tänja på sanningen. TV-programmet Uppdrag granskning är i mina ögon begränsat tillförlitligt, eftersom det också är ute efter att skapa sensation och skandal, hellre än saklig belysning.
SvaraRaderaÅ andra sidan, som du säger finns det all anledning att ifrågasätta "sakkunskap". Människokunskaperna är fortfarande ett töcken, men många "experter" träder ändå fram och hävdar sina teser med en säkerhet de sällan har fog för.
Däremot tycker jag att det ska till ordentlig bevisning innan man anklagar regeringen och en mängd myndigheter i klump för att bedriva flyktingfientligt intrigspel och brutal sadism mot barn.
Varken Tamas eller Zaremba har gjort den läxan.
Ja, du har naturligtvis rätt Stefan i denna artikel, och du vågar sticka ut hakan och säga vad du tycker. Det måste man ge dig credit för, även om jag ganska ofta inte tycker som du så vinner du faktiskt respekt för att du verkar ha ryggrad och personlig integritet.
SvaraRaderaOch så går du och röstar på PP? Jag räknar med din röst vid riksdagsvalet Stefan, svik mig inte ;-)
Bara därför skall jag ge dig lite bättre referenser än Hanne Kjöller.
http://medicinskaccess.se/images/arkiv/1_2008/debatt_jackson.pdf
Robsten, i väntan på min röst, håll inte andan ;)
SvaraRaderaIntressant begrepp, EBM, evidence based medicine - som man ju hoppades att all medicinsk behandling skulle vara.
Jag är idéhistoriker, så jag vet hur relativt det kan vara med "vetenskaplig sanning". Det växlar helt enkelt från tid till annan inom alla vetenskaper utom möjligen matematiken.
Den stora boven numera är nog läkemedelsindustrin, som hårt uttryckt vill göra oss alla evigt beroende av dyra droger. En annan bov är självklart alla som vänder kappan efter vinden och genast ser det som man för stunden "borde" se.
Vi kallar vår art Homo sapiens sapiens, den förnuftiga förnuftiga människan, men det verkar ibland som de två förnuften tar ut varandra.
Jag tror nog att många flyktingbarn lider och har stora problem som hör hemma inom psykiatrin - men jag tror det kan vara väldigt olika vad dessa problem beror på och hur de ska förklaras.
Som vanligt är det barnen som får betala det högsta priset när vuxenvärlden tokar sig.
Intressant artikel som Robsten pekade till. Som sagt tror jag att en stor andel av barnen som sades vara apatiska manipulerats in i ett sådant tillstånd. (Och jag vill inte utesluta att det dock fanns ett antal fall som var äkta - det vore nästan konstigt om det inte danns något, inte ett enda, äkta fall.)
SvaraRaderaJag är, så att säga, teknik- och vetenskapshistoriker, autodidaktisk sådan (även om jag iofs har några universitetspoäng i anknytning till det ämnet). Min uppfattning är att vetenskaplig sanning *inte* har modeväxlingar. Så är det per definition: antingen är något sant eller så är det inte sant, och vetenskap är metodiken för att ta fram det som är sant. Kuhns paradigmhypotes är helt enkelt fel.
Detta gäller i alla fall ända sedan genombrottet för den vetenskapliga metoden på, säg, 1600-talet (eller när man vill förlägga tidpunkten). Sådant som framläggs och kallas vetenskap, men visar sig vara osant, är inte och har aldrig varit vetenskap.
Jag skulle kunna utveckla resonemanget, men det får vänta till senare inlägg, om så blir påkallat.
--Ahrvid
Ahrvid, konstigt cirkelbevis du framför. Du menar att bara det som är sant är vetenskap, men vad som har betraktats som vetenskaplig sanning har skiftat genom åren - också sedan 1600-talet. Var t.ex. Newtons celesta mekanik inte vetenskap? Han skulle nog inte ha hållit med dig.
SvaraRaderaStefan:
SvaraRaderavad som är vetenskap och vad som "betraktas" som vetenskap, är två olika saker.
Newtons mekanik är vetenskap.
--Ahrvid
Ahrvid, du säger emot dig själv:
SvaraRadera"Sådant som framläggs och kallas vetenskap, men visar sig vara osant, är inte och har aldrig varit vetenskap."
Det betyder att du menar att något som en gång var vetenskap plötsligt aldrig har varit det när felaktigheter konstateras.
Förväxlar du kanske ordet vetenskap med ordet fakta?
Stefan:
SvaraRaderaJag förstår inte varför något som påstås vara vetenskap men visar sig osant måste kallas vetenskap? Vari finns det självmotsägande?
Jag skriver tydligt att det "är inte och har aldrig varit vetenskap", och det oavsett om det kallats "vetenskap". De som kallade det osanna för "vetenskap" misstog sig helt enkelt.
Vetenskap är metoden för att nå fram till kunskap, vilket i sin tur baseras på fakta.
--Ahrvid
"Inom vetenskapsteori används falsifierbarhet som ett metodologiskt krav för att en teori ska anses vara vetenskaplig - det ska gå att beskriva sammanhang då teorin är falsk för att man ska kunna bevisa att den är sann.
SvaraRaderaTill exempel anses i allmänhet inte teorier om Guds existens eller det som möjligen existerade innan Big Bang vara frågor som vetenskapen ska handskas med eftersom deras sanningshalt inte går att verifiera."
Citat från Wikipedia
Som Stefan sa så är inte vetenskap fakta.
Kram
Phhuuuuu!! Där släppte jag andan Stefan, nä det blir riksdagen med acklamation i vilket fall, he, he. Men jag får väl ingen plats på den eftertraktade listan, högt upp i alla fall.
SvaraRaderaDu tar upp det här med "vetenskap" ja, det enda man behöver säga är "genusvetenskap" så är det mesta sagt i den frågan, he, he.
Ja antingen har ett barn blivit manipulerat eller också inte. De fakta Thomas Jackson tar upp bedömer jag som relevanta och sanna. Barnen tillfrisknade efter beviljad asyl, bara i Sverige, etc, etc. Flera auktoriteter har intygat just dessa fakta, ganska många faktiskt. De som hävdar att det inte rör sig om manipulation har heller aldrig motsagt dessa fakta. De har fört diskussionen ur ett känslomässigt perspektiv i stället för att bemöta dessa fakta.
Det avgörande för mig var när myndighter beslutade att INTE göra DNAtest för att avgöra att barnen var äkta vara till föräldrarna, det ansågs som oetiskt. Jag anser att det var oetiskt att inte göra dessa tester. Att överhuvudtaget ta upp det etiska i en sådan fråga som saknar alla etik och moral och som är så genominflamerat avgjorde saken för mig. Att inte ens bevisa att det var äkta barn!!! Det skulle vara sååå lätt .
Hej igen!
SvaraRaderaMed all respekt för ditt förhållningssätt måste jag säga att jag häpnar över att du tror att Gellert Tamas far med osanning. Sedan jag läst denna artikel http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/det-fula-spelet-om-de-apatiska-barnen-1.432585
kan jag inte tänka mig att DN:s ansvarige utgivare låtit denna passera utan bevis på sanningshalten. Om detta hade gällt svenska barn hade det varit folkstorm idag, men nu är det flyktingbarn och till på köpet omskrivna av en författare med ett utländskt namn och då är det fritt fram att misstänkliggöra dem. När sedan boken recenseras av M Zaremba blir det tydligen alldeles för mycket.
Pennelinna:
SvaraRaderaVad som är vetenskap och vad som är prövbart är två olika saker. Falsifierbarhetskriteriet är en bra *tumregel* som inriktar sig på det senare. Falsifierbarhetskriteriet kan iofs kritiseras men är en bra tumregel. (Intresserade kan läsa t ex boken Wittgenstein och Popper - ett eldfängt möte av David J. Edmonds och John A. Eidinow. Jag läste den själv för några månader sedan.)
Jag läser just nu en astronomikurs, som bl a handlar om svarta hål. Enligt falsifierbarhetskriteriet skulle kunskapssökande arbete om vad som finns i svarta hål inte vara vetenskap, något som vore uppenbart orimligt. Det är klart att det är vetenskap!
Teorier om svarta håls insida kan nämligen inte falsifieras. Det går inte att ta sig in i svarta hål och observera dem. Ingen information når ut från svarta hål. Man tror att det mitt i ett svart hål finns en yttepytteliten s k singularitet, men det är en teori som inte kan falsifieras. Teorin om singulariteten kan möjligen någon dag bevisas, men vi vet ingenting som gör att den kan motbevisas.
Men lika fullt är kunskapsarbete inom ämnet svarta hål vetenskap. Kunskap om svarta hål kan vi få genom att göra hypoteser som teoretiskt sett passar allt vi i övrigt vet, inte leder till några motsägelser, som inte gör obehövliga antaganden (Occams rakkniv), osv.
Jag har inte sagt att vetenskap är fakta. Vetenskap arbetar med fakta och vetenskap kan när den tillämpas generera fakta. Vetenskap är arbetsmetoden, och samlingsnamnet på verksamhetsområdet för att nå kunskap. Det som arbetar med det som inte är sant (inte fakta) och når fram till teser som inte är sanna, är inte vetenskap.
--Ahrvid
Ps. Jag tycker man skall vara försiktig med påståenden som "Till exempel anses i allmänhet inte teorier om Guds existens ... vara frågor som vetenskapen ska handskas med". Då utbrister bara någon: Aha! Det är vetenskapligt bevisat att gud KAN finnas! (Vi kan faktiskt inte utesluta att det en dag kan komma bevis för att gud int finns eller finns! Rationellt kunskapssökande arbete kring sådana frågor kan mycket väl vara vetenskap.)
Farmorgun, jag tror inte att ett utländskt klingande namn spelar roll när en författare ifrågasätts. Liza Marklund har ju nyss råkat ut för detsamma, för att ta ett exempel.
SvaraRaderaJag har en enkel metod att förhålla mig till det som står i tidningar och böcker: om det verkar orimligt och luktar spekulation så är det förmodligen det. I alla fall kräver jag tydlig bevisning för att acceptera det som fakta.
Artikeln du länkar till är skriven av Gellert Tamas, publicerad av kulturredaktionen på DN - vars recension av hans bok jag ifrågasätter i mitt blogginlägg. De är med andra ord redan sedan 2006 så att säga jäviga.
Observera också att Tamas börjar texten berättande, som om det vore en roman. Det är en form som tillåter honom att hantera fakta lättvindigt och använda sina ord för att ge en bild som han kanske inte har belägg för.
Det är inte seriös journalistik, utan snarare en metod som röjer att han redan planerar en bok i ämnet.
Hans långa text är full av brottstycken och fragment som han själv lägger ihop och tolkar som bevisning för oegentligheter, men det enda han konkret har mot de namngivna myndighetspersonerna är att de begrundar hur media ska agera, vilket sannerligen är något han själv pysslar med. Alla i offentlig situation gör detsamma, vilket inte automatiskt betyder att de har fuffens för sig.
Vad man bör fråga sig inför en så lång text av insinuationer är: vad bevisas, vad är ovedersägliga fakta? Då är det inte mycket kvar av Tamas text.
Hans text skulle förmodligen inte accepteras på någon annan redaktion än kultur.
Ahrvid, jag undrar om du förstått min invändning. Vetenskap är inte plötsligt något annat än vetenskap bara för att en tes eller teori visar sig falsk. Vetenskap är "trial and error".
SvaraRaderaOch så vågar jag påstå att teorier om svarta hål är falsifierbara. Det kräver inte att man åker ner i ett, utan att man teoretiskt kan formulera en situation eller villkor för hur teorin om svarta hål kunde vara felaktig.
Och så tror jag att du inte har begrundat varför jag använde Newton som exempel.
@Arhvid Problemet med att säga att bara det som visar sig fortsätta hålla för granskning är vetenskap är att du inte kan kalla något för vetenskap. Eftersom du aldrig kan avgöra om något kommer omkullkastas av ny information i framtiden finns det med ditt resonemang ingen vetenskap alls.
SvaraRaderaUndantaget matematik förstås.
@Farmorgun Den som gjorde uppdrag granskning var samma person som skrev boken d.v.s. Gellert Tamas. Det kan alltså inte ses som ett stöd för honom.
Jag har inte läst boken men av utdragen i bland annat DN att döma består ju hans bevis endast av vilt fabulerande om de inblandades karaktär. Det bevisar förstås ingenting. Om jag sågar Einsteins karaktär säger det inget om hans relativitetsteori, däremot säger det en hel del om mig som peson. Det enda Tamas tycks bevisa är hans brist på hyfs och oförmåga att vara objektiv. Båda delarna summerar väl förövrigt de flesta av uppdrags gransknings reportage också.
Johan Y, tack för dina resonemang, klara som korvspad. Jag kan bara säga: det var vad jag menade.
SvaraRaderaMaciej Zaremba är gift med Agneta Pleijel - en av de mest aggressiva förespråkarna för detta moderna häxeri.
SvaraRaderaParet Zaremba&Pleijel har obegränsad tillgång till DN och har samma inställning som Tamas.
-----
Här är ett par vettiga nätkommentarer från DN ang det gäng som driver denna fråga:
"Den diagnos som används i Sverige av gänget runt Henry Ascher (KFMLR) är "depressive devitilization". Men det är en diagnos som är påhittad av Gunnar Bodegård som tillhör just samma gäng svenska läkare. Fenomenet med "apatiska barn" är alltså helt medicinskt okänt utanför Sverige. I en litteraturgenomgång i Clinical Child Psychology and Psychiatry. Vol 11(3) Jul 2006 redogörs för hundratals fall av apatiska barn. Och alla kommer från Sverige. Vilket även författarna medger är märkligt. Där redogörs också för traumatiserade barn, inte apatiska, utanför Sverige men det rör sig om extremt få: 1-5 fall. Inget tyder på genetiska faktorer. Det finns inga påvisade bakterier eller virus som bara verkar i Centralasien eller på Balkan. Däremot finns gemensamma kulturella föreställningar och sociala nätverk. Det vill säga att i t ex Uzbekistan hade det spridits information om att man kan få asyl i Sverige genom att ljuga och säga att man har sjuka barn.
Redan i den första artikel där Bodegård beskriver fenomenet "apatiska barn", så ställer han krav på politiska reformer i enlighet med hans egen linje. Han har haft en agenda precis hela tiden. Samtliga av Bodegårds artiklar i ämnet - även de "vetenskapliga" innehåller politiska passager, där han klagar på asylproceduren eller menar att "asylsystemet" är orsaken till de apatiska barnen. Han skriver också att besluten om asyl var den viktigaste faktor som gjorde barnen friska.
Bodegård har försökt använda frågan med apatiska barn maximalt för att få vetenskaplig cred: han har publicerat flera artiklar med i stort sett samma innehåll i olika tidskrifter. Det är en ganska ful grej i forskarvärlden. I några av sina "vetenskapliga" publikationer - ämnade för forskare i utlandet - erkänner Bodegård att barnen inte kommer från länder där det är krig, och att de inte har rätt till asyl i Sverige. Detta nämner han inte när han skriver för svenska läsare. Något som också Tamas ”missar”."
-----
Idag hade Dalarnas Tidning en artikel där Bodegård framför: "den mest avgörande faktorn för barnens tillfrisknande är att familjen får uppehållstillstånd".
http://www.dt.se/nyheter/dalarna/article489409.ece
Det kan ju vara så att det finns både "äkta" apatiska barn och barn som har pressats in i att försöka framstå som apatiska ... Det tråkiga med Gellert Tamas bok är att han så mekaniskt delar in mänskligheten i tre delar: 1) offer (flyktingarna) 2) onda människor (de som i sin yrkesverksamhet råkar få ta hand om problemen i praktisk gärning) samt 3) snälla människor (alla andra).
SvaraRaderaDet gör att det inte går att avgöra om boken har något med verkligheten att göra eller om den bara är socialporr i största allmänhet.
Ahrvid och Stefan: Det är en sak att vara skeptisk. Det är en helt annan att vara blind för fakta. Man kan inte å ena sidan säga att den där Tamas är bara en källa och han KAN ju ha skarvat eller till och med hittat på, och samtidigt säga att jag TROR att de flesta flyktingbarnen nog inte är apatiska.
SvaraRaderaDet blottlägger en tydlig kantring inför förutfattade meningar. Lite mer faktaunderlag än så kan man väl kräva för att framlägga en åsikt i ett i grund och botten medicinskt ämne!
Ämnet är helt klart infekterat vid det här laget, så mycket är uppenbart även för en okunnig åskådare. Samtidigt står det utom rimligt tvivel att Tamas har åtminstone grundläggande fakta på sin sida, ministern och utredaren kände bevisligen varandra trots att hon framhärdat motsatsen.
Mail och sms-trafik tyder på att inblandade arbetat med ett tydligt mål. Samtidigt behöver det inte betyda att boken beksriver hela skeendet korrekt. Men alldeles oavsett detta är det värt att ta boken på allvar! Att misstänkliggöra den och dess upphovsman på bas av rent tyckande är fegt.
Jonas B, jag har inte påstått att det inte finns apatiska barn - snarast har jag sagt att jag finner det troligt att det förekommer, exempelvis som nämnt ovan när barn i depression flyttas från sin hemmiljö.
SvaraRaderaVad jag tvivlar på är Tamas sanningshalt i sina långtgående påståenden, men framför allt DN-recensentens onyanserade ställningstagande utifrån enbart Tamas bok.
Man ska ha mycket på fötter när man anklagar utpekade människor för grymhet mot barn i deras tjänsteutövning. Det kan säkert förekomma, men jag behöver ordentliga belägg innan jag tror att det utförs metodiskt av en stor grupp ansvariga - ända upp till regeringsställning.
Tamas har presenterat fakta, spekulationer och självsvåldiga slutsatser i direkt avsikt att misskreditera dessa personer. Han är inte tillförlitlig, eftersom han ogenerat använder sig av manipulation.
@Jonas B
SvaraRaderaDet lustiga är, att de som har köpt detta framstår som de, som är blinda för fakta.
2008 skrev i SvD verksamhetschefen vid BUP:s specialenheter i Stockholm, Sten Lundqvist, tillsammans med Lotta Wiberg, ansvarig för samordningen av Stockholms läns behandling av de apatiska barnen 2004-2008 följande:
”Vi menar, att om man på ett vetenskapligt hållbart sätt hävdar att trauma ligger bakom det apatiska tillståndet, så måste man också förhålla sig till frågan: Varför blir inte alla svårt traumatiserade barn apatiska? Inga ensamkommande barn har blivit apatiska – trots att de ofta är traumatiserade. Inga barn som kom från krigets Jugoslavien på 90-talet blev apatiska – trots att de ofta hade förfärliga krigsupplevelser i bagaget”.
----
1 s.k. "apatiskt barn" upptäcktes år 2000, 15 barn år 2001, 65 barn år 2002, 143 barn år 2003,182 barn år 2004 - därefter minskade det igen till nästan noll.
Barn i familjer från Centralasiatiska stater
i forna Sovjetunionen och från forna Jugoslavien drabbades.
Någon liknande utveckling finns inte beskriven i något annat land än Sverige.
Medicinska, reella (eller vad man nu skall kalla det) sjukdomar/epidemier med en sådan profil FINNS INTE.
Johan Y:
SvaraRadera"Eftersom du aldrig kan avgöra om något kommer omkullkastas av ny information i framtiden finns det med ditt resonemang ingen vetenskap alls."
Jag menar att den situationen aldrig dyker upp. Är något rön bevisat, kommer det att fortsätta gälla. Som sagt tror jag inte på Paradigm-hypotesen, som litet förenklat hävdar att sanningar byts ut med jämna mellanrum.
Stefan:
"Vetenskap är inte plötsligt något annat än vetenskap bara för att en tes eller teori visar sig falsk. Vetenskap är "trial and error"."
Men det som är "error" är inte vetenskap.
Däremot är det tillåtet inom vetenskap att hävda en *hypotes*, men man skall klargöra att det är just en hypotes, en teori. Det är när man går från att hävda att något felaktigt är en hypotes, till att hävda att något felaktigt är sant, som det inte är vetenskap.
"Och så vågar jag påstå att teorier om svarta hål är falsifierbara."
Det vet vi inte. Jag vill bara sträcka mig så långt som att teorier om svarta hål kan visa sig bevisbara (vilket är ett annan bevisprövnings-kriterium än falsifierbarheten).
Bevisbarhet kunde uppstå genom t ex:
1. Man bevisar Y.
2. Man bevisar att fenomenet Y är parallellt med vad som råder inom svarta hål.
"Och så tror jag att du inte har begrundat varför jag använde Newton som exempel."
Jodå, du tänker nog på Newton och Einstein. Men jag menar att Newton fortfarande gäller, för så är det - för de hastighetsområden som man kunde överblicka under den period han verkade.
--Ahrvid
Ahrvid, du fortsätter att blanda ihop begeppen vetenskap och fakta, men det har jag sagt tillräckligt många gånger.
SvaraRaderaStefan:
SvaraRaderaJag förstår inte vari den sammanblandningen skulle bestå. Det har du inte lyckats förklara. (Jag tycker att jag förklarat att vetenskap och fakta är olika begrepp, så anklagelser om att jag skulle anse begreppen ekvivalenta är obegripliga.)
--Ahrvid
Ahrvid, jag vet inte hur jag ska förklara det tydligare än vad jag redan gjort.
SvaraRaderaVetenskap är ett begrepp för ämnesfält och arbetsform, att skilja från t.ex. konst eller religion. Vetenskapens metod och resultat är tidsbundna, som allt annat, utom möjligen matematiken - men det är fortfarande vetenskap, att skilja från konst, religion osv.
Fakta är också tidsbundna, men när ett faktum visat sig falskt är det inte längre faktum.
Det är den senare definitionen du i dina kommentarer ovan har använt på vetenskap, vilket är varför jag hävdar att du blandat ihop termerna. Gör jag mig begriplig?
Stefan:
SvaraRadera"Vetenskapens metod och resultat är tidsbundna ... Fakta är också tidsbundna".
Det får mig att undra om det inte är DU som blandar ihop vetenskap och fakta. X kan beskrivas som A; Y kan också beskrivas som Y -> X och Y måste vara likadana. Liksom.
För egen del menar jag att vetenskap INTE är tidsbundet. Data må i sin tolkning vara tidsbundet, men fakta är inte det. Data = ung otolkade uppgifter (och där kan tolkningen vara det tidsbundna). Fakta = information, korrekt tolkad uppgift. Fakta är helt enkelt något som är sant, något som alltid varit sant och som alltid förblir sant - och den egenskapen gör att fakta inte är tidsbundet.
Men framför allt är vetenskap och fakta fenomen av två olika kategorier. Vetenskap är ett ämnesområde. Fakta är samlingar av meningsfull data. Vetenskap arbetar med fakta, men är inte i sig fakta. Att säga att vetenskap och fakta är samma sak, är ungefär som att säga att fotboll och mål är samma sak. I fotboll arbetar man med att försöka GÖRA mål, men fotboll och mål är inte samma sak.
Jag vill hävda två saker:
1) Det finns fakta som är sanna; det finns objektiva sanningar, helt enkelt. (Därmed inte sagt att *allt* som hävdas vara fakta är sant!)
2) Vetenskap är inget relativt; det ändras inte med tiden. Vetenskap är vad det är - metoden/området för att nå kunskap - ända sedan genombrottet för den vetenskapliga metoden.
--Ahrvid
Ps. Och med vetenskap menar jag framför allt naturvetenskap, det som på engelska kallas "science". (Humaniora och samhällsvetenskaper är ett träsk av tyckande som är trögfotat att trampa i...)
Ahrvid, vad jag invänt mot din definition av vetenskap är redan sagt.
SvaraRaderaBeträffande fakta behöver man reservera sig för att vad som i en tid betraktas som fakta i nästa tid kan visa sig vara fel. Det är inte så många "fakta" som vi med säkerhet kan hävda är fakta också i framtiden.
Det är ju också vad du själv påpekar.
Stefan:
SvaraRaderaJag är nog rädd att jag måste vidhålla min definition av vetenskap. Och det finns massor av fakta som vi kan vara säkra på håller nu och i framtiden. Kol har sex protoner. Katter har det och det DNA:et. Solens massa är 1.98892 × 10^30 kg, med mätmarginalen X, och förbrukas i taken Y. Ohms lag är U = R x I. Aristoteles var en existerande person. Marlene Dietrich dog år 1992.
Och så där kan man fortsätta hur länge som helst.
Det finns objektiva fakta, som sagt.
--Ahrvid
@Ahrvid
SvaraRaderaDet finns väl mängder av fall när vad man trodde var vetenskapliga sant förändrats med tiden, även om du inte vill tro på paradigmskiften. Följ exempelvis den medicinska vetenskapen under 1900-talet. Förändringarna är omvälvande. Se på mediciner som anses ha vetenskapligt evidens och sen visar sig tveksamma eller rent av farliga.
Man kan ju hävda, vilket jag uppfattar att du gör, att det i så fall beror på att de ursprungliga resultaten inte var vetenskapliga. Kanske är det rätt i efterhand men du vet ju inte vad man kommer tycka om våra nuvarande resultat i efterhand heller.
Det du gör att du förkastar all teoribildning för utanför matematiken går det aldrig att vara helt 100% om en teori. Det går bara att säga att utifrån allt vi vet nu verkar detta att hålla. Helt nya fakta vi inte kan förutse idag skulle kunna omkullkasta teorin.
Samma sak gäller egentligen med de objektiva fakta du presenterar. Ohms lag är U=RxI och det kommer kanske inte förändras eftersom Ohm är död men dess relevans skulle kunna ändras. Det finns återigen mängder av fysiska lagar som fått revideras med tiden för att man insett något nytt. Einstein relativitetsteori var ju en sån upptäckt som gjorde det nödvändigt att införa specialfall i tidigare sanningar.
Solens massa är förstås baserad på vår nutida förståelse över hur man kan räkna ut solens massa. Om något visar sig vara fel med de bakomliggande teorierna kan det mycket väl vara fel.
O.s.v.
Det enda vi kan säga är att för oss idag verkar detta vara objektiva fakta. Vi kan lägga fram bevis för det. Men vi kan inte bevisa att det inte finns något som motbevisar våra påståenden. Det kan endast bedömas i efterhand av framtiden.
Samma blindhet som vi har för framtidens upptäckter har varje människa i historien också haft före oss.
Johan Y:
SvaraRaderaJag menar att inom den medicinska vetenskapen finns mycket riktigt behandlingar, mediciner m m som man tidigare trott varit riktiga och verksamma, som inte visat sig vara det. Men då är det bara att konstatera att de påstådda rönen inte var vetenskap. Och de rönen har inte heller tillkommit genom tillämpning av den vetenskapliga metoden.
I övrigt tar du upp frågor som redan filosofen David Hume behandlade. Kan kunskap från induktion verkligen vara sann? Jag menar att den kan det. Finns bara tillräckligt starka bevis, tillkomna via den vetenskapliga metoden, KAN vi nå kunskap. Vi KAN dra slutsatsen att solen går upp i morgon. (T ex genom århundraden av solstudier. Vi har kartlagt solens kärnprocesser. Vi vet dess massa och i vilken takt bränslet förbrukas. Vi vet att solen är miljarder år från att explodera eller bli en röd jätte. Osv. Någon dag i en fjärran framtid börjar solens bränsle att ta slut, och då kan vi inte vara 100% säkra på solens status i morgon. Men just nu kan vi vara det.)
Förvisso är det befogat att till en hel del vetenskapliga rön anta en liten osäkerhetsmarginal (vi vet t ex inte solens massa med hur många decimaler som helst) men den marginalen spelar ingen roll.
Det finns saker som är objektivt sanna, m a o. Allt är inte relativt. Det finns en bas av fakta om universum, som vi kan bygga på i sökandet efter mer kunskap. Nya rön handlar om fenomen inom osäkerhetsmarginalerna.
--Ahrvid
@Arhvid
SvaraRaderaProblemet är att människor har trott det tidigare också. Det är i min mening hybris att tro att vi vet och att de var okunniga som trodde att de visste. Det vore märkligt om just vi stod på vetenskapens krona och att det som just vi tar för sanningar visar sig vara det.
Arhvid du är tröttsam och på helt fel spår. Detta är vad som händer när människor utbildar sig själva. Johan Y har helt rätt, grejen är att du kan inte vara säker på att det finns en absolut sanning. Ett råd till dig Ahrvid, är att börja läsa lite vetenskapsteori för att se hur vetenskapen fungerar.
SvaraRaderaTill Johan /är det två, en med Y också?/:
SvaraRaderaMen jag har läst vetenskapsteori (samt en hel del annat) på Stockholms universitet. Just nu läser jag en deltidskurs astronomi, t ex.
Det är så tröttsamt och så förbaskat post-ismiskt (ni vet, alla dessa läror som inleds med ordet "post-") att anklaga mänskligheten och/eller vetenskapen för "hybris".
Saken är ju den att det finns goda skäl för en stark tro på människans kunskapssökande (och finns grund för det är det alls icke "hybris"). Sedan den vetenskapliga metodens genombrott har vi upptäckt och väsentlig grad kartlagt universum och dess grundläggande naturlagar; vi har trängt in i och behärskat atomen; vi har besegrat havsdjupen, alla luftlager och t o m den närmaste rymden; vi har kartlagt människans DNA och fördubblat hennes medellivslängd; vi har skapat blixtsnabba infonätverk baserade på kiselkretsar med 100-tals miljoner transistorer; osv, etc, m m.
Vilken övertro skulle man kunna se i detta? Ingen alls.
--Ahrvid
Ps.Och som jag visat: det finns sådant som faktiskt är objektiva fakta. Allt är inte relativt.
Hej Stefan!
SvaraRaderaDu skriver: "Han börjar sin text med att återge en skildring i boken av att fem personer i en polisinsats skulle tränga in i en bostad, fram till en orörlig barnkropp, som de sticker en nål i och klipper bort hårtussar från – för att de misstänker att föräldrarna har förgiftat barnet. Men en sådan misstanke utreds förstås på ett helt annat sätt."
Tyvärr så har du totalt fel!
Det är precis så det gick till - även om det är svårt att tro det!
Jag har träffat genom mitt jobb flera olika familjer som har apatiska barn, som inte känner varandra och som kommer från olika länder, och deras historier var identiska vad gäller denna punkt.
/Iren
Jag hoppas att ni i det här kommentarsfältet som förfäktar att de här barnen manipulerats in i sitt apatiska tillstånd har tagit del av det material som visar att de på intet sätt simulerade.
SvaraRaderaVar och en med ett människohjärta i kroppen förstår en sån här enkel sak.
Att som barn komma från krig och tortyr - ha bevittnat bestialiskt våld på signifikanta närstående, fått fly från helvetet för att finna en fristad - är ett barn i svår stress. Att då tvingas leva med det överhängande hotet om att skickas tillbaka till detta helvete - och aldrig någonsin få besked om de får stanna innebär att barnet inte bara tvingas stanna i detta tillstånd av svår stress, som en vanlig människa endast orkar med under mycket kort tidsintervall - att då tvingas stanna i detta skräcktillstånd av ovisshet under oerhört lång tid, kanske flera år, skapar en så långvarig svår stress - att människan till slut stänger av. Det är en överlevnadsmekanism. Det behöver man varken vara läkare eller psykiater för att förstå. Det räcker med vanlig medmänsklighet.
Väntetiderna är alldeles för långa, och de förhållanden som flyktingarna kommer ifrån är den levande mardrömmen för att inte säga skräckens hemland.
Länk till artiklarna om de noggranna medicinska undersökningar som gjorts av de apatiska barnen - vilka klart och tydligt visade att de inte blivit förgiftade eller drogade. http://tinyurl.com/ygf269n
SvaraRaderaTa in innebörden av orden - krig och tortyr -kanske fått se sin mamma bli våldtagen under vapenhot, kanske fått se sina syskon eller föräldrar bli ihjälskjutna, kanske fått gömma sig undan bomber och skottlossning, kanske fått resa i hemlighet och gömma sig på dagarna och förflytta sig på nätterna, kanske fått transportera sig i containrar eller gömda i lastbilar- och så komma till fristaden - och så visar den sig vara ett ovisshetens rasistiska helvete.
SvaraRaderaJag rekommenderar Lukas Modyssons film Det nya landet.
Tänk om det handlade om någon av er själva som var flykting, och era barn. Sätt er in i hur det skulle kännas.
SvaraRaderaNemokrati, du har ingen anledning att ifrågasätta de andras medkänsla - även de som tror att barnen manipulerats. De betonar ju också barnens utsatthet.
SvaraRaderaIren, jag fortsätter att tvivla på uppgiften om blodprover som tas i plötsliga och brutala polisaktioner i folks hem. Barnen i fråga var ju under medicinsk behandling, så det vore en smal sak att ta blodprov i betydligt lugnare former.
SvaraRaderaJag har förresten skrivit ett till inlägg om apatiska barn:
SvaraRaderaBarn är inte spelbrickor
Hej Stefan,
SvaraRaderaDet vore visst hur lätt som helst att ta blodprov i lugn och ro! Alla apatiska barn får ju vård i hemmet - bl.a. av ASIH. Dessutom åker de på regelbundna kontroller till Sachsska sjukhuset - i alla fall i Stockholm.
Men detta prov hade inget med vårdkedja att göra! Det var ju ett polisärende, och polisen kom inte på något mer vettig sätt att göra det på än att tränga in sig i bostaden och skrämma både föräldrar och barn!
/iren
P.S. Det var just via en länk i "Barn är inte spelbrickor" som jag hamnade här!
Nu är det i alla fall fastställt att barnen INTE blivit drogade eller förgiftade och undersökningen har också funnit att de inte simulerade - varför vidare spekulationer i den riktningen ter sig smaklösa. Se tidigare bifogad länk.
SvaraRaderahttp://tinyurl.com/ygf269n
Det här med sparkandet vid sjukhusentren; du drar slutsatsen att det inte kan ha hänt, för att "så går det inte till på sjukhus". Hur vetenskapligt är det resonemanget? Tur att journalister inte tänker på det sättet då hade det inte funnits nåt att läsa.
SvaraRaderaDet är mycket som "inte går till" på det ena eller andra sättet men som händer ändå.
Eller hur? Har du läst boken förövrigt? håller med föregående, spekualationerna här blir smaklösa om man sätter det i perspektiv;
svårt sjuka barn som borde fått stanna i sverige avisats hänsynslöst. Och Marie Hessle kan lika gärna hängas ut för vad hon INTE gjort som för de citat hon påstår är felciterade.
Anonym, det är inte bara jag som har invändningar mot bokens tillförlitlighet, vilket du kan läsa i min text ovan. Men vad som framför allt förvånade mig var att recensenten - i motsats till andra skribenter - inte med ett enda ord ifrågasatte något, som om boken vore en bibel.
SvaraRadera