tisdag 13 oktober 2009

Hovrätten kom med en gnutta förnuft


Hovrätten sa nej till att bokförlagen skulle få ut IP-adressen på en lösenordsskyddad site hos Ephone med ljudböcker. Tingsrätten sa tidigare ja och hovrättens beslut var med minsta möjliga marginal – så det går säkert vidare till Högsta Domstolen. Man får ändå vara glad för detta ögonblick av sans.

De fyra domarna i Hovrätten röstade 2-2, så ordförandens utslagsröst fick avgöra. Knappare kan det inte bli. Därmed är det så gott som garanterat att fallet går vidare till HD och kommer att tas upp där.

Det är dessutom första gången Ipredlagen prövas rättsligt.

Hovrätten ansåg inte att ljudböckerna hade gjorts tillgängliga för allmänheten, vilket inte är överraskande eftersom de fanns bakom lösenordsskydd. Om inte detta lösenord var allmänt tillgängligt torde den saken vara avgjord.

Det hade varit ännu intressantare om Hovrätten hade kunnat granska Ipredlagen och dess förhållande till grundlagen, men jag tror inte att de har den möjligheten. Kanske ska ändå utslaget tolkas som att domstolen visar respekt för medborgarnas integritet gentemot ett ensidigt merkantilt intresse.
Det vore trevligt, som omväxling.

Ipredlagen är en styggelse – tillkommen på begäran av en kallhamrad bransch, som själv visar likgiltighet mot upphovsmännen.
Bokförlagen befinner sig just nu i konflikt med Författarförbundet för att de försöker tvinga på författarna fulavtal, som ska ge dem gratis rätt för evig tid att exploatera författarnas verk i den nya tekniken. Det är betydligt värre än fildelning, förstås.
Finns ingen lag mot det?

Hovrättens utslag är det första fragmentet av förnuft och eftertanke i de senaste årens rättsliga turer mot fildelningen. Man får hoppas att en ny kurs därmed är utstakad, men den som lever få se.

Här skriver DN, Svenskan, Aftonbladet och Expressen om domen.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , . Intressant?

4 kommentarer:

  1. Tror inte vi kan hoppas på en sådan granskning. Det blir ju inte ens en av det nu bevisade dataintrånget som APB gjorde för att överhuvudtaget komma in i servern.

    SvaraRadera
  2. Alla domstolar och andra myndigheter har möjlighet att i ett konkret fall åsidosätta en författningsbestämmelse som strider mot grundlagen (s.k. konkret lagprövning).

    Se 11 kap. 14 § regeringsformen: https://lagen.nu/1974:152#K11P14

    SvaraRadera
  3. Jonas, du har så rätt - men om föreskriften är fastställd av riksdag eller regering (såsom i de flesta fall), behöver felet vara "uppenbart", vilket ofta är svårt att hävda rättsligt:

    14 § Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart. Lag (1979:933).

    SvaraRadera