onsdag 21 oktober 2009

Skolan rasade samman när den blev kommunal


Folkpartiet föreslår att skolan åter förstatligas. Det är djärvt av ett borgerligt parti i dessa nyliberala tider. Jag håller med dem fullständigt. Skolan har förfallit i den kommunala regin.

Som jag minns det – men jag kan ha fel vad gäller ordningen och detaljerna – har skolan fallit på punkt efter punkt, när kommunerna tog över ansvaret och finansieringen:

Först var det själva lokalerna, skolhusen, som överlämnades från stat till kommuner att hantera. Genast började de förfalla, en del så mycket att de kom att likna ruiner. Fuskbyggen och enkla paviljonger dök upp. Några kommuner sålde sina skolhus för att i stället hyra dem – så korttänkt att man får svindel.

Trots detta tydliga misslyckande blev det snart så att även ansvaret för skolmaten togs över av kommunerna. Också det ledde snabbt till billiga lösningar och en skrämmande snålhet, fast det handlade om det uppväxande släktets föda. Skräpmat och stordriftsfusk, som säkert är en del av anledningen till såväl ungdomens tilltagande ohälsa som dess obegripliga förtjusning i McDonalds och andra snabbmatsrestauranger.

Det hindrade inte staten från att därefter ogenerat bolla över ansvaret för skolböckerna på kommunerna. Därmed var det genast slut med nya böcker till varje årskull. I stället skulle de ärva gamla böcker, i vissa fall så gamla att deras faktauppgifter sedan länge blivit inaktuella. Dessutom var de självklart slitna och nedkladdade av tidigare årskullars bruk.
När jag gick i grundskolan fick man faktiskt böckerna och kunde ta hem dem efter läsårets slut. Nya böcker varje läsår, allihop skänkta till oss. Det är länge sedan.

Det enda ansvar staten behöll var det över lärarna, som några år till var i statlig tjänst. Men trots de föregående fiaskona med övergången till kommunal regi, gick lärarkåren samma väg. De blev kommunalanställda, varvid deras villkor snabbt försämrades, likaså nivån på lärare och lärarvikarier. Många skolor låter t.o.m. barnen vara lediga från lektionerna när lärare är sjuka, i stället för att bekosta en vikarie.
Och lärarnas jobb har blivit så mycket otacksammare. Jag misstänker att deras löneutveckling också har varit usel.

Nej, tillbaka med alltihop i statens vård, där politikerna faktiskt tar ett mycket större ansvar och inte beter sig som begagnade bilhandlare. Skolan måste ju vara något av det viktigaste inför framtiden, så den får inte försummas av likgiltiga kommunalpolitiker som bara snålar, vad det än kostar samhället i längden.

PS: Jag kan minnas fel i min genomgång ovan, vilket jag i så fall ber om ursäkt för – och hoppas på rättelser. Det är så här jag minns det, men minnet är inte alltid pålitligt.

Här är folkpartisternas debattartikel om förstatligande av skolan, och här skriver Svenskan, Aftonbladet och Expressen om saken.
Läs även andra bloggares åsikter om , , . Intressant?

8 kommentarer:

  1. Måste vara svårt för en kommunfullmäktige i inre Norrland att satsa stora pengar på skolan när ungdomarna ändå drar någonannanstans med kompetensen.

    En anmärkning i marginalen bara. Du har helt rätt, Stefan.

    SvaraRadera
  2. Mattias, du har helt rätt och det är ytterligare ett argument för att staten bör ta över ansvaret.

    SvaraRadera
  3. Jag har om möjligt lägre tillit till kommunala politikers kompetens än statliga men i stort tror jag inte det är kommun eller stat som är problemet. Den bristande respekten för kunskap som svenska skolan präglats av florerar ju i minst lika hög grad bland rikspolitiker som kommunala. Eller mer korrekt, jag märker att den florerar bland rikspolitiker men har ingen aning om hur det står till med de kommunala politikerna. Med tanke på hur motarbetad vår skolminister är från det andra blocket finns det ju inget garant för att de inte kommer rasera skolan mer via staten.

    Tvärtom tänker jag att i bästa fall gör att det finns olika huvudmän för olika skolor att åtminstone några av dem kan bli bra. Det är ju mycket bättre än att alla bli dåliga vilket är risken om alla har samma har ägare.

    Jag måste bara passa på att tillägga att jag är imponerad både över dina sympatiskt skrivna och resonerade inlägg och att du kan spotta ur dig dem med sådan frekvens.

    SvaraRadera
  4. Det roliga med kommuner är att man tävlar med varandra om poäng som vore det en jäkla skönhetstävling. "årets IT-kommun", "skolliga" och så vidare...det gör att man är så rädd att bli anmäld att man gör allt för att dölja allt som går fel. Det blir både dyrt och dåligt med en verksamhet som inte vill ta i sina brister.
    Lojalt skall organisationen säga att man är duktig när man gör klantiga saker.
    Dessutom ställer man kostnader för skola mot kostnader för socialtjänst eller äldrevård.
    När vi ändå är igång kanske man kunde återföra ämnesutbildningen av lärare till rejäla universitet istället för lärarhögskolan så att man faktiskt får ämneskunskaper i det man är satt att undervisa.
    Jag håller med du Stefan. Låt staten sköta skolan så vi får åtminstone en grundskola som ger alla en någorlunda likvärdig chans...

    SvaraRadera
  5. Magnus, skönt med medhåll från någon som vet hur det är.

    SvaraRadera
  6. Min sista erfarenhet av "vanliga" skolan är förstås från 70-talet (sedan dess har jag förvisso begått universitet och högskolor och sådant) men min uppfattning om skolans problem är: fel pedagogik, flum och fel fokus (fel ämnen, t ex).
    Jag har ingen direkt uppfattning om stat eller kommun bör driva det, men jag tror inte att pengar är problemet, eller lösningen. Gör man fel kostar det i princip inget att för samma resurser göra rätt.
    Redan under min skoltid började flummet. Vi fick någon "reform" som ingen begrep och som kallades SIA. Så mycket begrep vi dock att det handlade om att stoppa "pluggskolan", dvs skolan där man lärde sig något! Det var fel att ställa krav, ge betyg osv (i årskullarna efter min började man montera ned betygssystemet, t ex).
    I gymnasiet fick vi sitta på kuddar i någon form av experiment och "diskutera relationer". Diskussionsledaren hade velourbyxor osv. Förbaskat trams! Och det har knappast blivit mindre flum sedan dess.
    Och hela tiden har man dragit ned "hårda kunskapsämnen". Det krävs mer språk, mer språk, t o m mer gymnastik, men få har krävt mer naturvetenskap och matematik. Tekniken försummades också, i alla fall länge. Under andra halvan av 80-talet försummades elevernas datorisering genom det hopplösa COMPIS-projektet. (Idén om en nästan-IBM-kompatibel PC, men bara nästan - så det blev försenat, dyrt och värdelöst. För en spottstyver av kostnaden kunde skolorna ha köpt fina PC:s off the shelf, med suveränt
    programvarustöd och det *enda* som var vettigt att lära ut, då det var standarden.)
    Man får inte ställa krav, man får inte låta någon extra begåvad gå före, man får helst inte ge betyg, man skall inte lära sig saker utan "för livet". (Låter flummigt och fint, va! - Kalle, har du läst läxan? - Nej, jag lärde mig litet för livet istället!)
    Låt oss få mer pluggskola! Och mer betyg. Låt begåvade få få före. Uppmuntra lärarnas egna initiativ - de känner till trick för att få med sig eleverna. Istället för att förbjuda mobiler eller annan ny teknik, använd den i undervisningen!
    I grunden tror jag att friskolereformen är bra. Det ger fler alternativ. Den som har nya idéer kan prova annan pedagogik. Men att saker kan lösas genom att slänga mer pengar på skolan är inte alls säkert. Det kan t o m bli helt fel ("Men nu måste det bli bra, för ni har ju fått så här mycket pengar!").

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  7. Staten borde i varje fall ta över finansieringen av skolpengen. Det skiljer enormt mycket mellan vad olika kommuner satsar på skolan, med uppenbara följder för gruppstorlek, resurser till barn i behov av särskilt stöd, lärarlöner osv. Bra utbildning är något alla barn har rätt att få. I grundskolan tvingar vi till och med dem till skolan, då är det också samhällets gemensamma skyldighet att det finns möjlighet för lärarna att bedriva en bra undervisning. Statlig skolpeng, lika för alla och i nivå med våra bästa skolkommuners kanske kan få skolan på banan igen.

    JB - Grundskollärare

    SvaraRadera
  8. Personligen så kommer jag se till att min unge kommer så långt ifrån den kommunala skolan/dagiset jag bara kan få honom, då min flickvän jobbar som förskolärare i kommunen och hennes far är mellanstadie lärare. Jag har så många skräckhistorier om inkompetenta lärare, rektorer politiker...

    Sen mitten av 90-talet har det verkligen gått utför imho.. =( Hoppas skolan förstatligas igen, och att upptagningsområdena blir lite större och mer varierande, ledsen o racka ner på invandrare men om du går i en klass där 19 av 25 barn är invandrare i första till andra generation så kommer din svenska bli allvarligt lidande vs den omvända situationen. Men det kan man ju inte bara lösa med ett förstatligande.. =(

    SvaraRadera