fredag 2 oktober 2009

Pojkrumsporr


DN har en skribent, Linda Ulfsdotter, som kallas tonårsexpert och svarar på föräldrars frågor om hur de ska göra med sina krångliga tonåringar. Senast var det en orolig mor som hade smygläst sin 13-årings dagbok och upptäckt att den var full av porr. Experten slår knut på sig.

Skribenten presenteras på DN:s hemsida som dess egen tonårsexpert, men länken leder till Allt om barn, som tydligen är ett samarbete mellan DN, Expressen, Vi Föräldrar med flera. Så märkligt är det i pressens värld numera. Cutting corners.

Den omedelbara frågan är hur någon kan vara expert på tonåringar. De begriper ju inte ens sig själva. Puberteten är en röra, dessutom ivrigt föränderlig. Vad som är sanning i ena sekunden är helt fel i nästa. Då är det väldigt pretentiöst att kalla sig tonårsexpert, speciellt som denna expertis blott består i att ge väldigt lama och förutsägbara svar som kanske låter bra men är så gott som meningslösa att försöka agera efter.

I nio fall av tio blir nog svaret ungefär “prata med varandra”. Hur lätt är det med tonåringar? Eller lika gärna – hur lätt är det med tonårsföräldrar?

Egna porrberättelser
Det senaste rådet i frågespalten gäller en 13-årig pojke som skriver egna porrberättelser i sin dagbok. Mamman undrar hur orolig hon ska bli, tonårsexperten tycker att de ska prata om saken.

Har det inte fallit någon av dem in att göra en litterär bedömning av pojkens skriverier? Är det bra porrhistorier, levande berättade, rentav med originalitet och fördjupning (om ordet tillåts i sammanhanget)?

Både modern och experten betraktar det som uttryck för en vaknande sexualitet, men det kan också vara fråga om ett vaknande författarskap. Pennan skyr inte opassande ämnen – goda pennor till och med uppsöker dem. I skönlitteraturen finns inga opassande ämnen.

Det är väldigt svårt att skriva bra porr. Kärleksaktens mekanik är inte särskilt pornografisk i sig. Där behövs sensualism, kittling, spänning, berusning och allt annat som egentligen hör all romankonst till. Om han får till det vid 13 är det bara att gratulera.

Risken är att om mamman och experten får råda är det bara tråkiga, intetsägande skriverier som tillåts honom, och då kanske de kväver en blivande Strindberg. I alla fall torde det sänka hans inspiration.
Vad bråkar de om? Sitter han på sitt pojkrum och skriver porr så är det världens säkraste sex.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , . Intressant?

11 kommentarer:

  1. "Allt om barn" bjuder på en hel del hemsk läsning, inte minst den som läsarna själva står för med tyckerier och råd. Stackars barn säger jag, med tanke på att allt vad föräldrar heter - och mest mammor, för de är i klar övervikt - är självgodheten personifierad. Det tycks som att väldigt många föräldrar ser föräldraskap som självförverkligande. Det är det ju, på sätt och vis... Men måtte det ske på barnens villkor!

    SvaraRadera
  2. Mattias, jag tror ändå man måste förstå att det är mammor med en viss inställning som hör av sig till tidningarna och deras frågespalter.

    SvaraRadera
  3. Tonårsexperten ifråga har väldigt rätt i det hon inledningsvis tar upp - man läser inte andras dagböcker.

    SvaraRadera
  4. Stefan: Ja självklart, bra att du poängterade det. Min kritik var inte riktad mot mammor i gemen, för de flesta är naturligtvis inte så. Utan just de som ofta tar till orda i den sortens sammanhang. I själva verket är det säkert deras osäkerhet som talar. Hälsan tiger still.
    Fast visst saknar man de andra rösterna, de som törs ryta ifrån och säga "vilka tror ni att ni är?".

    SvaraRadera
  5. Jag skrev i själva verket fel i mitt första inlägg, "tycks vara självgodheten personifierad" skulle det stå. Självklart är inte de flesta föräldrar så.

    SvaraRadera
  6. Michael, att föräldrar inte ska läsa sina barns dagböcker underströk "tonårsexperten", men så hade hon i alla fall något undantag om särskild oro eller vad det var, som egentligen betydde Ok - eftersom många tonårsföräldrar ideligen är oroliga.

    SvaraRadera
  7. Varför äns kalla de porr? För mig är sexnoveller och porr inte alls samma sak.. Porr är på film..

    det kan nog vara svårt att vara expert på tonåringar eftersom de har så olika uppväxt.. jag kan hålla med om att vissa perioder är krångliga, men för de mesta hade man ganska bra koll ialf.. som sagt beror nog mycket på hemmet..

    puss å kram

    SvaraRadera
  8. Jag minns en strip av Cecilia Torudds "Ensamma mamman". Hon talade med sin tonårsdotter om sin mor. "Ja men det var ju annorlunda, hon fattade ju inget" tyckte mamman. Say no more...

    SvaraRadera
  9. Sofie, det har du alldeles rätt i. Varför kalla 13-åringens erotiska texter i dagboken porr? Det är helt fel.

    Porr är business - en fabriksmässig produktion av sexmaterial för betalande vuxna människors tillfredsställelse.
    Självklart var 13-åringens skrifter något annat. Ett privat utforskande av åtrån i skönlitterär form. Det är inte porr.

    SvaraRadera
  10. Som påpekats ska man inte läsa andras dagböcker. Att då råda att ta upp ämnet till diskussion är att sanktionera beteendet - hur ska sonen veta att man inte snokar i andra privata tillhörigheter om hans mor gör det? Barn gör ju som bekant som man gör, inte som man säger.

    Utöver det har jag svårt att tänka mig att något som helst gott kan komma ur att en förälder tränger sig på och vill diskutera nedtecknade fantasier från en ung människa vars sexualitet är under uppvaknande. Visst bör man prata om sex, men inte på de premisserna.

    Rådet blir alltså i klartext att sanktionera intrång i privatlivet och riskera att kvadda en ung människas gryende sexualitet och författarskap. Bra där!

    (Ok, jag raljerar lite, men allvarligt; om min morsa hade kunnat se in i min tonårshjärna, sett galna fantasier som ibland uppstod, helt ofrivilligt, och sen velat DISKUTERA det med mig - då hade jag hängt mig.)

    SvaraRadera
  11. Joshua_Tree, det var uttryckt på pricken. Den moderna världens övertro på det goda samtalet är religiös, och som alla religioner rätt fjärran från verkligheten.

    SvaraRadera