tisdag 11 augusti 2009

Reklam gör ingen CD läckrare


Nu blir det reklam i CD-skivorna. Skivbolaget Def Jam börjar med det på Mariah Careys nya skiva. Frågan är om artisterna får vara med och dela på de inkomsterna.

DN berättar att Def Jam satsar hårt på reklamfyllda CD-konvolut, för att öka på inkomsterna på musiken. Men det framgår inte hur bolaget ämnar dela reklamintäkterna med artisterna.

Skivbolagen har inte varit särskilt medgörliga ens när det gäller artisternas procent på skivförsäljningen, så de torde göra allt de kan för att minimera artisternas andel av reklamintäkterna.
Sådana stjärnor som Mariah Carey får nog sin beskärda del utan alltför stora problem, men artister med mindre publikt genomslag och blygsammare försäljning kan mycket väl helt bli utan.
Vi får se.

Satsningen är ännu ett bevis på att skivbolagen vägrar den självklara lösningen: sänkta skivpriser. De envisas med att ta på tok för mycket betalt för CD-skivorna, vilket inte kan leda till annat än sjunkande försäljningssiffror.
Att CD-skivorna fylls med reklam ökar knappast deras värde för konsumenterna.

Girigheten kör kapitalismen ohjälpligt korkad. Direktörerna borde läsa Aisopos fabel om hunden och köttstycket.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , .

23 kommentarer:

  1. Skärpning.

    Plast fodralen till CD-skivorna är mycket dålig reklam för denna brans. De går oftas går sönder om man tappar dessa i golvet!

    Oskar

    SvaraRadera
  2. Till Stefan:
    "Girigheten kör kapitalismen ohjälpligt korkad."
    Nej, det är inte "kapitalismens" fel. (Jag föredrar uttrycket marknadsekonomi. Marknaden och dess funktioner är huvudpoängen i en fri, framgångsrik ekonomi, inte kapital.) Felet är bristen på konkurrens, och bristen på konkurrens är antitesen till marknadsekonomi.
    Skivbolag har monopol, genom det (iofs tidsbundna) monopol de får via immateriallagstiftningen. Gillar man Mariah Careys musik är det bara EN man kan vända sig till. Därtill tenderar skivbolag att grupperas i stora koncerner, som tillsammans nästan har oligopol. Bägge sakerna är konkurrensbegränsande.
    Det är inget fel i att sträva efter att nå en vinst, så länge det går juste till, men monopol och oligopol går emot detta. Under konkurrens kan den som erbjuder en vara/tjänst inte få mer än vad som är rimligt.

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  3. det som stör mig mest är den stora oviljan till nyskapande. Problemet är ju inte att de går back, för det gör de inte. de går bara inte så myckt plus som de vill, och därför "måste" reklam införas. Reklam?! Hur tänker de egentligen? Det gör väl inte varan mer attraktiv?

    skivförsäljningen går ner för att skivor inte efterfrågas i samma utsträckning, mer information än så borde inte behövas för att börja tänka om. att sätta in kopieringsskydd så jag inte kan lyssna på min skiva vid datorn eller lägga över musiken på min mp3 och reklam gynnar knappast skivbranschen. Speciellt inte med tanke på vad skivan kostar.

    jag fick en anledning till att inte köpa skivor nu.

    SvaraRadera
  4. Oskar, jag håller helhjärtat med dig. Vilken dum förpackning! Elementär hållfasthetslära säger att den bara måste gå sönder i de små "gängjärnen". Svåröppnad dessutom, och svårt att pilla upp skivan. En förpackning som tagits fram utan minsta tanke på konsumenten.

    SvaraRadera
  5. Marknadskonomi är ett uttryck som lanserats för att hävda nödvändigheten av ett näringsliv fritt från statlig kontroll, vilket sannerligen har visat sig olämpligt.
    Kapitalism är även inom den ekonomiska vetenskapen en helt korrekt term för den stora andelen av världsekonomin.

    På tal om Marx teorier (som jag berörde i samband med ett annat blogginlägg) menade han att kapitalismen utvecklas mot gigantiska multinationella monopolföretag, som inte ens hela stater förmår kontrollera.
    Kapitalismen leder mot monopol, och kräver därför kraftiga motåtgärder från politiskt håll.

    Det insåg USA tidigt när de införde antitrustlagstiftningen. Så gott som alla kapitalistiska länder har något motsvarande - mer eller mindre effektivt. I Sverige är det Konkurrensverket som sköter den saken. De är tyvärr rätt flata när det gäller truster och monopol, vilket konsumenterna får betala dyrt.
    Exempelvis när det gäller skivindustrin.

    SvaraRadera
  6. Till Stefan:
    Marknadsekonomi är knappast något "lanserat" uttryck, utan det är högst deskriptivt och relativt neutralt. Uttrycket torde ha tillkommit bland ekonomer när de diskuterat olika ekonomiska teorier; någon särskild upphovsman kan jag inte finns. Uttrycket är funktionellt och beskriver grunden i det naturliga ekonomiska systemet. *
    "Kapitalism" användes (antagligen slumpartat) av ett par författare i mitten av 1800-talet, men de som lanserade begreppet på bred front var Marx och Engels. Det är ett olämpligt och partiskt uttryck (Marx belade det omedelbart med en massa konnotationer), då det inte beskriver grundfunktionen i den framgångsrika marknadsekonmin. En marknad är uttryck för att folk väljer varor/tjänster själva under fri konkurrens, och den som gör nytta belönas, den som misslyckas får satsa på något annat. *Kapital* har i princip föga med denna funktion att göra. Kapital är pengar, byggnader, maskiner, m m och är blott *underordnade* faktorer i grundfunktionen att köpa och sälja på en marknad!
    Men gillar man Marx och vill ta åt sig allt hans pseudoekonomiska dravel kan man ju prata om "kapitalism". (Marx var tämligen stor fuskare i ekonomi. Läs t ex vad Paul Johnson skrivit om dennes vetenskapliga ohederlighet.)
    Det är f ö inte alls så att "kapitalism" utvecklas mot "gigantiska multinationella monopolföretag". (Notera t ex att monopolism är emot marknadsekonomins principer!) Marx hade knäppa idéer om i stort sett obegränsad "kapital"-tillväxt. De stämmer inte. Om denna dogm vore sann - och det är mitt favoritexempel - skulle Stora Enso idag vara världens största företag. Det är nämligen världens äldsta aktiebolag (från Stora Kopparberg) och om "kapital" alltid ansamlades finns inget som hindrat Stora Enso från att ta över världen.
    Så har det inte blivit.
    "Kapital" må ansamlas ibland, men tillfälligt, och om det inte sköts går förvaltningen under. Det finns genom historien ofantligt många "kapital"-ansamlingar som gått under, krympt ihop, försvunnit. IBM var datorvärldens kejsare tills Microsoft kom. Microsoft utmanas nu av Google. Osv.
    Marx' hypotes om oändlig "kapital"-ansamling stämmer inte. Företag går upp och ned. Några blir stora ett tag, och försvinner sedan. Några som Stora Enso lyckas sköta sig halvbra hela tiden, och blir kvar, på en blygsam nivå.
    Amerikanska antitrust-åtgärder mot Standard Oil och senare (faktiskt) IBM är helt i enlighet med marknadsekonomin. Det får inte finnas monopol, och jag har inget emot lagar och organ som hindrar det. (Varför skulle jag ha det? Konurrens är grundläggande för marknadsekonomin!)
    Jag håller med om att det svenska Konkurrensverket är bitvis dåligt på att motverka monopol och dess kusin oligopol. De får gärna ha vassare tänder. I modern tid har konkurrensen i Sverige varit bristande inom t ex:
    * Byggande och byggmateriel. Tre aktörer (JM, Skanska, NCC) dominerar för mycket, så svenskt byggande blir för dyrt. (Till det bidrar också statlig plan/byggreglering.)
    * Mobilmarknaden. Vi har Telia, Kinnevik och Vodafone.
    * Matgrossister. Här minns jag nu inte vilka ungefär tre aktörer som finns, men resultatet är att svenska matpriser är högre än i omvärlden (utom Norge).
    (Min slutsats är att det krävs mer än tre ledande aktörer på en marknad för att konkurrensen skall fungera! Tre aktörer kan lätt informellt dela upp och komma överens om priser.)
    Jo, jag ser oligopol även inom skivindustrin (vilket jag väl också sade från början?).

    --Ahrvid

    * Marknadsekonomi är det naturliga systemet. Det är vad som gäller om folk förbjuds använda hot, våld, tvång eller bedrägeri för att styra utbud och efterfrågan (och de förbuden skall upprätthållas av en stat och dess organ - något annat har jag inte sagt eller tror på!). Går man till de första bondemarknaderna för, säg, 10 000 år sedan är det just enligt marknadsekonomins principer köparna och säljarna agerade, frivilligt med bud och utbud som mötte varandra. Får köpare och säljare *själv välja* är det så de vill ha det, så systemet är naturligt.

    SvaraRadera
  7. Ahrvid, din egen osäkerhet om begreppet marknadsekonomis tillkomst borde stämma dig till eftertanke.

    Vad gäller monopol och truster tycker jag att du med dina exempel bekräftar vad jag hävdade, även om du har en delvis annan tolkning.

    Det är uppenbart att inte du heller tror på en oreglerad marknadsekonomi, vilket egentligen enligt alla definitioner betyder att du vill göra vissa avsteg från den.

    Resten är föga mer än terminologi.

    SvaraRadera
  8. Till Stefan:
    Det finns inget tilleftertankestämmande i att vissa ord och uttryck inte har någon känd uppkomst. Vem uppfann ordet "fotboll"? "Marginalränta"? "Köksutrustning"? Det är tämligen beskrivande ord, precis som "marknadsekonomi", och uppkomsten är ointressant.
    Nej, jag tror inte på "oreglerad" marknadsekonomi, men det finns nog betydande skillnader i hur mycket och vad du eller jag anser bör regleras! Naturligtvis skall vi ha bestämmelser (och organ som ser till att de följs) som hindrar att marknaden förvrängs av monopol, våld, bedrägeri etc.
    Men vi skall inte och bör inte (försöker man kommer man i längden finna att det misslyckas!) "reglera" marknaden för att försöka nå utopiska politiska mål.
    Ett exempel är hur USA reglerade bolånemarknaden, vilket ledde till nuvarande finanskris. För att uppfylla utopiska mål om att mindre bemedlade skulle kunna köpa hus de faktiskt inte hade råd med, beordrades statlina låneinstitut att frångå gängse kreditprövning och ta väldiga risker vid utlåning. Privata låneinstitutioner gavs incitament att ta samma bolånerisker. Och sedan "strimlades" riskerna ut i låneobligationer, som enligt statliga regleringar gavs höga kreditbetyg. Så när USA:s bolånemarknad började krascha, spreds kreditförlusterna - framdrivna av regleringar! - som ringar på vattnet.
    En annan tveksam politisk inblanding är hur nuvarande lånesystem befrämjar risktagande. Kan en bank göra vinst får man behålla den, men gör man förlust kan man skicka den till skattebetalarna. Det är också en politisk reglering att finansmininstrar ställer sig upp och lovar att hålla risktagande banker under armarna. Det kan vara bättre att faktiskt låta banker gå i konkurs, och hålla fast vid det - då får man vettigare kreditprövningar och mindre risktagande.

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  9. Ahrvid, när det gäller bankerna är vi tämligen överens - problemet är bara att om bankerna gör konkurs kommer det åter att vara småspararna och andra mindre bemedlade som får ta smällen.

    Vad gäller de amerikanska bolånen var tanken god, men det fanns "loopholes" som finansinstituten utnyttjade in absurdum, och USA:s kontrollorgan sov sött. Illa skött.

    Beträffande olika ords och uttrycks uppkomst är de självklart av stort intresse, inte bara för en idéhistoriker. De poppar upp ideligen och de är mycket ofta bärare av ett underförstått sammanhang eller en propagandistisk ambition. Det är ju t.ex. vad du antyder om ordet kapitalism.

    Vi gör klokt i att vara vaksamma på sådan terminologi och fråga oss vilka avsikter som kan ligga bakom den. Kommer du inte att tänka på Orwells "nyspråk" i 1984?
    Vi utsätts för en väldig massa nyspråk.

    Jag menar att 'marknadsekonomi' hör dit. I än högre grad ordet 'marknaden', som det används i dagens ekonomiska debatt.

    SvaraRadera
  10. Hej Stefan
    Tack för att du har förstört en arbetsdag med en massa godis på din hemsida, :-)
    Jag hittar dock ingen Mailadress till dig på dni sida
    Johan LJJF

    SvaraRadera
  11. Johan, jag beklagar förtjust :)
    Min mailadress finns på mina vanliga hemsidor stenudd.se och stenudd.com.
    Den är (uttryckt antispammigt): stefan snabel-a stenudd punkt com.

    SvaraRadera
  12. Till Stefan:
    "Marknadsekonomi" är inget nyspråk. Ordet torde vara sekelgammalt. Och ordet är bättre än "kapitalism", dår marknaden här till systemets grundfunktion och kärna (medan kapital blott är en underordnad del av det).
    Det är bättre att kalla sporten "fotboll" än "strumpboll", då sparkande på bollen med foten är en viktigare del av sporten än att alla spelare bär strumpor. Samma sak.
    Förklara gärna vad du syftar på med "loopholes". Såvitt känt samverkade tvärtom de statliga kontrollorganen i att blåsa upp finansbubblan. De satt nämligen och godkände de strimlade, "giftiga" bolånepapprena, vilket var det som fick bolånekrisen att sprida sig till andra sektorer.

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  13. Ahrvid, du säger "torde", vilket bara kan tolkas som att du inte vet. I mina öron ringer marknadsekonomi ganska nytt (sådär de senaste två-tre decennierna). Begreppet har en motsats i planekonomi. När jag var ung fick vi lära oss att det hette marknadshushållning och planhushållning.

    För en idéhistoriker är i och för sig 100 år ingen ålder, och viktigare är hur ordet används i vår tid. Låt oss kalla det dess kontext.

    Näringslivets intressenter talar numera ideligen om marknadsekonomi som en lösen för att de ska få agera oinskränkt. De talar också om marknaden, som om den vore en naturlag. Bakom detta ligger bestämda intentioner och en uppfattning om ekonomisk dynamik som i allra högsta grad går att ifrågasätta.

    Marknad är ett gammalt ord, även för en idéhistoriker. Men dess användning idag skiljer sig betydligt från hur det har använts fordom. Ord lever. Sanning är ofta relativ - och ombytlig.

    Din aversion mot ordet kapitalism är underlig i sammanhanget, eftersom det används med självklarhet av alla ekonomer, oavsett deras politiska hemvist. Termen är fortfarande högst relevant som beskrivning av en stor del av världsekonomin.

    SvaraRadera
  14. Beträffande "loopholes" använder jag termen för att det uppenbart inte var beslutsfattarnas intention att systemet skulle missbrukas på detta vis, knappast heller de ansvariga myndigheternas.

    Huruvida de sistnämnda blev förda bakom väggen eller på grund av en eller annan korruption deltog medvetet i galoppen är en fråga som möjligtvis framtiden kan ge svar på - jag har inte hört att saken klarlagts oomtvistligt hittills, men jag har inte hört allt.

    SvaraRadera
  15. @Ahrvid
    Det var lustigt vilken tolkning du har gjort av finanskrisen.

    Det är att det är vi får (läs djuret, det som bräkker!), som är ansvariga för att bankerna blivit lurade av oss att låna ut pengar till oss, och därmed göra dåliga affärer.

    Jag har lyssnat och läst en hel del på debatter och diskussioner i amerikanska oberoende medier, som inte ägs/kontrolleras av någon av glufs glufs-megamediaföretagen, som i många fall ägs av företag som har intressen i finansmarknaderna.

    I independent-media framgick det att alla begränsningar och regleringar har lyfts av finansmarknaderna de senaste 10-20 åren, och att de nu skulle reglera sig själva.

    Det fungerade inget vidare, förtroendet de fick missbrukades. Den glupskhet och girighet som uppkom höll på orsaka samhällets fall.

    Därför är det grundläggande för en fungerande marknadsekonomi att våra konkurrensmyndigheter är på alerten, och inte tillåter sig berusas och korrumperas av de tillfälliga framgångarna, som orsakades av glupskhet och girighet utan gränser.

    Baksmällan som kommer därefter är inte att leka med.

    SvaraRadera
  16. Till Stefan och sedan Dennis:
    "Torde" betyder inte osäkerhet. Det finns ingen oklarhet kring ordet "vante" bara för att vi inte vet vem som uppfann det och exakt när. "Marknadsekonomi" är bara ett naturligt, deskriptivt ord och exakt uppkomst är ointressant. "Hushållning" är blott en (sämre) synomym till "ekonomi" (ex "bränsleekonomi", "bränslehushållning"). Dock är ordet sämre att kombinera med "marknad", då "hushållning" har konnotationer som inte hör till en marknad. I ett "hushåll" är det någon som bestämmer och styr och fattar beslut om helheten - men så är det inte i en marknadsekonomi. Där styrs (passivt) ekonomin av totaliteten av alla köp- och utbudsbeslut.
    (Aversionen mot uttrycket "kapitalism" beror på att det lanserades av bluffmakaren Marx och av honom laddades med hans vanföreställningar om marknadsekonomi. Och som sagt är ordet olämpligt då kapital är en underordnad mindre betydande faktor!)
    Marknaden är en sorts ekonomisk naturlag. Marknadsekonomi är det som uppstår om folk får välja själva, spontant och man förbjuder hot, våld, tvång och bedrägeri i transaktioner. Det som uppstår spontant om man inte tillför artificiell styrning, bör rimligen kunna jämföras med en sorts naturlag. Det enda "oinskränkta" agerande som kan förekomma, är rätten att agera med det som tillhör och angår en själv - och det är i själva verket inte alls o-inskränkt! Däremot agerar politiken och politiker oinskränkt - de gör anspråk på att pilla i människors liv utan att det angår dem.
    Det "inte var beslutsfattarnas intention att systemet skulle missbrukas på detta vis" - Men det var faktiskt politikernas intention att systemet skulle brukas till lån till folk som inte hade råd med dem! Och att samma politiker inte insåg att konsekvenserna kunde bli mycket farliga, visar bara hur inkompetenta de är. Och den korruption som förekom är den gamla vanliga politiska korruptioen: att med sådan vansinnespolitik köpa väljare.
    Nej, det är inte vi, vanliga medborgare, som lurade bankerna att ösa ut osäkra lån. Det var politikerna.
    Det är faktiskt inte så att bara för att viss media har vissa ägare, blir de opålitliga! Även om chefredaktörer oftast utses av ägare, är de självständiga. Och ytterligare ett steg bort finns de enskilda journalisterna som är ännu självständigare. Däremot kan s k indipendent media vara opålitlig, då den genomsyras av ideologier på ett betydligt starkare sätt. Man utropar sig till "oberoende" som en politisk markering och ser sedan till att enbart värva dem som ansluter sig till ideologin. Att vara knuten till en viss ideologi är en mycket starkare styrning än att vara knuten till en ägare.
    Det är iofs sant att en del regleringar lyftes, men de ersattes av *andra* t ex dem som ledde till tsunamin av osäkra bolån. Och "girigheten" drevs av den likaledes politiska regleringen att det är riskfritt att chansa, ty skattebetalarna räddar alltid den bank som tagit för stora risker.

    --Ahrvid

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  17. Jag kan inte klistra in här, osäkert varför.

    Jag skriver av NE istället:


    TORDE
    "bör sannolikt, i uttr. för förmodan, möjlighet o.d."

    Du är ute och cyklar Ahrvid.

    SvaraRadera
  18. Till Mattias:
    Vad jag menar är att "torde" inte betyder "osäkerhet" i det sammanhanget jag skrev. (Läs "sannolikt" som ung "starkt sannolikt".)

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  19. Ahrvid, nu flödar du av obelagda påståenden, spekulationer du kallar fakta. Jag har tidigare bemött det mesta, så nu kan det räcka med att konstatera att vi har olika uppfattning.

    SvaraRadera
  20. Mattias, jag har också märkt att det inte går att klistra in förrän man är inloggad. Konstigt.
    När jag väl är inloggad, däremot, går det att klistra in, med mera. Det kanske är något missriktat skydd mot spam.

    SvaraRadera
  21. Till Stefan:
    Vilka obelagda påståenden då? Och är det här verkligen forumet för att tänka i termer av *akademiska uppsatser*! (Du vet, varannan mening har en fotnot med referenser.) Jag ser det som en informell diskussion och debatt. Man ger argument och gör beskrivningar. Man kan tro på det eller finna det som sägs sannolikt. Gör man inte det, ger man egna motargument.
    Är något oklart vidarutvecklar jag gärna saken.

    --Ahrvid

    Ps. Och att det är en informell diskussion visas - iaf från min sida - av ovanligt många skrivfel: fel bokstäver, missade ord, osv.

    SvaraRadera
  22. Stefan: Aha, då vet jag.

    Ahrvid: ... och ett annat logiskt felslut...

    ;-)

    Skål igen, Ahrvid!

    SvaraRadera
  23. Det hör frammtiden till att i IT.s frammtid utväckla ett modernt skriftspråk. Med ikån-bilder! Kinesiska och japanska skrivtäcken kan här vara förebilder.

    Politikerna har problem med de raporter 1000.tals sider forkarna framlägger för dem.
    Här är politikerna hänvisade till sina experter sammanfattningar av de digra matrialet!

    Med ett modernare ikon-bild-språk kan avståndet på bl.a. forkningens mellan folkvalda politikerna och väljarna minska.

    Detta kommer förhoppningsvi också att öka intresset hos ungdommen att delta i det politiska arbetet.

    Rent tekniskt blir det flera tangenter att "hammra"på med fingrarna!

    Det fixar teknikerna på något klurigt vis.
    Dessutom finns det dataprograms utrustning
    som man kan prata till så skriver datorn ut
    texten atomatiskt. Detta system andvänds idag
    av handikappade och dysläktiker.

    rålle

    SvaraRadera