Massvaccinering är onödig den här gången

Svininfluensan fortsätter att härja som en riktig farsot på tidningarna, fast det fortfarande bara är en flunsa. Det handlar inte om hälsa, utan om ekonomi.

Medicinskt sett är svininfluensan ett virus som sprider sig väldigt raskt och förmodligen kommer att leda till att många insjunknar – men flunsan som sådan är ganska mild.

Det betyder inte att den är ofarlig, det är ingen flunsa. Några få drabbas av följdsjukdomar som lunginflammation och hjärninflammation. Barn kan få krampanfall. EU:s smittskyddsmyndighet beräknar att dödsrisken ligger mellan 0,1% och 0,2%. Illa nog, men inte värre än med alla andra flunsor.

Immunsystemet tränas
Det är i hög grad unga som drabbas. Hittills i Sverige är över 70% av de insjuknade under 30 år. Det beror på att deras immunsystem inte har stött på denna typ av virus förr. Vi äldre har kroppar som så att säga har härdats genom kamper med virusets föregångare.

Där ligger en ytterst viktig läxa, som cellbiologen Ann-Cathrin Engwall betonar i Svenskan. Om vi massvaccinerat hela befolningen får inte vårt eget immunförsvar chansen att lära sig hantera dess eventuella framtida former, som kan visa sig bli mycket allvarligare. “Immunsystemets funktion förbättras av att tränas”, konstaterar hon.

Det kan på sätt och vis jämföras med vårt överdrivna bruk av antibiotika även mot bakterier som inte utgör något större hot. Därmed ökar risken för att resistenta bakterier utvecklas, vilket redan är verklighet.

Pandemrix
De årliga flunsorna är säkert en följd av att vi är ett resande folk numera, som till och med åker till andra sidan jordklotet för en veckas semester. Den virusflora vi får kontakt med är en helt annan än om vi allihop stannade hemma.
Med tiden kommer våra kroppar att lära sig hantera även detta, om de får den träning Engwall efterfrågar.

Men svininfluensan ska bekämpas med ett vaccin, som har fått det fjantiga namnet Pandemrix. Vår smittskyddsmyndighet vill att vi alla tar sprutan. De medger dock att det inte är för hälsoriskens skull, utan för att skydda dem som är extra känsliga och för att inte samhället ska få så många sjukskrivningar att det har svårt att fungera.

Produktionen ska skyddas
Sistnämnda är nog det tyngsta argumentet bland politiker och andra makthavare. De ser framför sig ett Sverige där produktionen nästan avstannar i månader, för att många ligger hemma i flunsan. Den är i regel över på en vecka, men det torde bli utdraget ändå, eftersom alla inte blir sjuka samtidigt.

Det är allra mest därför det läggs väldiga pengar och resurser på att vi alla ska vaccineras. Det där med skydd för de känsliga, genom att vaccinet minskar virusets spridning, skulle knappast sätta igång massaktionen – speciellt som risken med denna flunsa inte är större än med alla de andra som drabbar oss årligen, och inte föranleder myndigheterna att ropa på massvaccinering.

Jag är väldigt tveksam till denna överloppsgärning. Om samhället är så känsligt för sjukskrivningar, är det då inte dess infrastruktur som skulle behöva reformeras? Exempelvis har nog de ständiga neddragningarna på personal gjort minsta sjukfrånvaro akut, eftersom många arbetsplatser är underbemannade.

Arbete för fler
Det finns fler åtgärder som skulle öka samhällets förmåga att hantera influensor, som ju ändå kommer varje år. Arbetsplatser borde göra sina anställda kapabla att klara flera uppgifter än de egna, så att de kan ersätta varandra. Det skulle dessutom göra arbetet mer varierat och intressant.
Och de borde ha beredskap med vikarier att sätta in, såsom på skolorna. Det finns en mängd arbetsföra människor att tillgå – arbetslösa, deltidsarbetande, barnlediga, pensionärer och så vidare.

Sådana strategier mot risken för pandemi har massor med positiva bieffekter. Det minskar stressen och ökar stimulansen på våra arbetsplatser, det ger möjligheter för arbetslösa och pensionärer. Därmed blir vi även motståndskraftigare mot framtida sjukdomar, eftersom stress, vantrivsel och tristess ökar sårbarheten mot varje virus och bakterie.

Fast jag själv fortfarande tvekar allvarligt när det gäller att ta vaccinet, kan jag se ett gott syfte med den nationella vaccineringen. Därmed tränar vårt samhälle på en sådan åtgärd, så att vi ökar chanserna att lyckas när det verkligen behövs – när ett riktigt elakt virus dyker upp. Och det är mycket sannolikt.

Aftonbladet skriver om vaccinet här, här, här, här och här, DN här och här, Svenskan här och här. Expressen verkar inte bry sig särskilt.
Läs även andra bloggares åsikter om svininfluensa, vaccin, Pandemrix. Bloggaren Röda Malmö skriver sansat om svinflunsan.