söndag 30 augusti 2009

Porr för att utforska vår sexualitet

Den 3 september släpps filmen Dirty Diaries, en samling kortfilmer på temat kvinnlig porr. Det kan bli både kul och intressant – om filmerna verkligen vågar vara pornografiska. Oddsen är goda, för det är numera blott kvinnor som vågar utmana tabuer och dubbelmoral inom sexualiteten.

Filmens egen undertitel säger att det är feministisk porr, vilket verkar lite väl politiskt korrekt och aningen missvisande, eftersom det bara är fråga om kvinnliga regissörer. Det finns ju även manliga feminister, säkert också bland våra filmregissörer.

Hur som helst är experimentet intressant. Sexualiteten har hur många angreppsvinklar som helst, medan pornografin alltför länge skapats så gott som uteslutande runt förenklande fördomar om hur manlig sexualitet ser ut, vad män förmodas tråna efter.

Självkännedom
Så enkelt är det förstås inte – det dräller av olika aptiter bland män, precis som bland kvinnor. Vi kan allihop uppskatta porr när den berör oss, vilket skiljer från person till person oavsett kön, sexuell läggning, kulturell bakgrund och så vidare.

Åtrån går innanför sådana indelningar, varför egen utforskningen av den – “in real life” eller via porr – är en viktig ingrediens i processen mot självkännedom, som är en av de viktigaste livsuppgifterna.

Därför kan Dirty Diaries omöjligen vara mer än de tolv kvinnornas utforskande av sin egen sexualitet – men just därför, om den görs djärvt, kan den ge oss allihop insikter och perspektiv för egen bearbetning. Som med all god konst – det riktigt personliga blir just därigenom allmängiltigt.

Alla möjliga olika lustar
Om vi bara kan släppa lite på tidens hysteriska förhållande till sexualitet och dess fröjder kanske det kommer alla möjliga likartade temafilmer, som fördjupar och vidgar vår förståelse av den mänskliga sexualiteten – inte som den ser ut, utan som den upplevs.

Män borde göra något liknande, fast det då säkert genast kommer en flod av feministiska anklagelser om att all vanlig porr är just männens, vilket är helt fel. Porrindustrin ger kommersialismens förvridna syn på männens sexualitet, och det är en helt annan sak.

Men det finns mer att göra. Gamlas sexualitet har berörts försiktigtvis på sistone, men knappast pornografiskt. Hur skulle åldringar skildra sin lust och vad för sexualitet längtar de allra mest efter?

Ungdomars åtrå och snåriga förhållande till sin sexualitet har vad jag vet bara skildrats genom vuxna glasögon. Jag gjorde det själv i romanen Tao Erikssons sexliv, om en ynglings mödosamma väg till ett slags sexualitet. Alla dessa ungdomsböcker som berör frågan är också skrivna av vuxna, med de filter och vanföreställningar som hör därtill. Ungdomars egna skildringar saknas så gott som helt.

Jag skulle också gärna se porr utifrån olika kulturella och sociala bakgrunder. Har t.ex. lantisar andra lustar än storstadsbor? Allra nyfiknast borde vi vara på arbetarklassen, vars sexualitet oftast har skildrats väldigt fördomsfullt av intellektuella konstnärer som på sin höjd har mött knegare när de fått sina paradvåningar på Söder renoverade. Om arbetarklassen odlar vårt samhälle de allra flesta fördomarna.

Åtrån behöver utforskas
Ja, det kunde göras porr på väldigt många teman, med väldigt många olika utgångspunkter. Vi behöver se hur vitt skilda våra önskemål och lustar är. Säkert finns det inom sexualiteten ungefär lika många “sorter” som det finns människor.

Men då är det nödvändigt att själva lusten och åtrån utforskas. Det är vi rädda för, förmodligen beroende på någon gammal unken moral som ligger och spökar i våra bakskallar. Vi tenderar därför att förenkla och fly, så fort det kommer till de brännande erogena zonerna i våra sinnen.

Bara genom att våga göra pornografi kan vi åstadkomma ett närmande till dem. Bara så kan vi ta oss igenom våra egna hämningar och självcensuren, som alltid gör sexskildringar till halvdana kompromisser, sällan särskilt sexiga för någon.

Här är de tretton kortfilmerna i Dirty Diaries:
"Skin"- Regi: Elin Magnusson
"Fruitcake"- Regi: Sara Kaaman & Ester Martin Bergsmark
"Night Time" - Regi: Nelli Roselli
"Dildoman" - Regi: Åsa Sandzén
"Body Contact" - Regi: Pella Kågerman
"Red Like Cherry" - Regi: Tora Mårtens
"On Your Back Woman" - Regi: Wolfe Madam
"Phonefuck" - Regi: Ingrid Ryberg
"Brown Cock" - Regi: Universal Pussy
"Flasher Girl On Tour" - Regi: Joanna Rytel
"Authority" - Regi: Marit Östberg
"For the Liberation of Men" - Regi: Jennifer Rainsford
"Come Together" - Regi: Mia Engberg

Här är filmen som DVD på CDON.

DN skriver om filmen här, här och här, Svenskan här och Sydsvenskan här.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , .

11 kommentarer:

  1. Jag ser förväntansfullt fram emot en "Stenuddrecension" när du har sett filmerna, vilket jag räknar med att du kommer att göra... ;)

    SvaraRadera
  2. Nyfikna Lina här igen. Mkt bra skrivet! Känns nästan inte ok att man som kvinna kan gilla o kolla på porr, är väl lika ok för en tjej på 2o år som jag som vilken kille/man som helst.

    SvaraRadera
  3. Lina, visst är det helt Ok - och mer än det. Porren är vårt närmande till och utforskande av våra egna lustars natur. Tyvärr är det inte mycket av den kommersiella porren som fungerar något vidare för det, men bättre än inget alls. Vi behöver sluta att boja vår sexualitet med en massa meningslösa skuldkänslor.

    SvaraRadera
  4. I princip ja - porr löser upp och befriar. Men visst lär det förekomma en hel del sexuellt utnyttjande i branschen. Receptet mot det lär å andra sidan inte vara att lägga locket på, lika lite som förbud är ett bra sätt att komma till rätta med prostitutionens avarter, efter vad jag tror.

    Vidare - fast det här har jag kanske sagt till leda förut - är jag skeptisk till pornografi som romantiserar ofrihet. Jag tror inte någon befrielse kan ske där. Men det är upp till var och en att upptäcka, förstås.

    SvaraRadera
  5. Mattias, sannerligen är porrbranschen delvis rutten. Det beror dock mer på kommersialismens avarter än på sexualiteten. Eller rättare sagt: det faktum att pornografin är "non grata" gör att den har hamnat i händerna på kommersialismens avarter.

    Du får gärna förklara vad du menar med "pornografi som romantiserar ofrihet". Jag blir nyfiken, men förstår inte riktigt vad du menar.

    SvaraRadera
  6. Jag menade precis det du skriver. Ofrihet tenderar att göda avarterna.

    Med det andra menar jag BDSM.

    SvaraRadera
  7. Eller till och med, och kanske sananre: moral tenderar att göda avarterna.

    SvaraRadera
  8. Nog kan filmerna kallas feministiska utan att det har vart feminist-killar med och gjort filmerna, dock hade det varit intressant om även feministiska män hade vart med och producerat. Det kanske kan ske nästa gång dock, så kan vi denna gång njuta av faktumet att den här, för ovanlighetens skull, formats av just kvinnor. Det skall bli väldigt intressant att se filmerna. Det behövs verkligen filmer som inte når sitt klimax när mannen kommer (och även kan få ha ett egenvärde utan att en medverkande man alls kommer under filmen).

    SvaraRadera
  9. Ps. för övrigt är ju inte alla kvinnorna som gjort filmerna biologiska kvinnor. Ds

    SvaraRadera
  10. Queersammanbrott, jag går gärna med på att en film kan göras av enbart feministiska kvinnor (biologiska eller ej). Det var en av mina poänger i blogginlägget. Men då är det också en tillgång att definiera detta tema korrekt.

    Nå, det är hårklyverier. Jag är mestadels nyfiken på om de vågat göra en lustfylld film, eller om den är lika ångestframkallande moralistisk som nästan all finkulturell behandling av sexualiteten. Och olidligt PK inom sin opinionsgrupp, vilken den än är.

    Förresten, du har en skojig och läsvärd blogg.

    SvaraRadera