måndag 24 augusti 2009

En skröna kan också ha ett korn av sanning


Senaste stormen i vattenglaset är israeliska höjdares upprördhet över en artikel i
Aftonbladet om stulna organ från palestinska offer. Allt har gått i affekt, från alla håll. Inget är att lita på.


En sak är säker, alldeles oavsett hur det är med sanningshalten i Aftonbladets artikel: svenska regeringen har ingen som helst skyldighet att agera mot Aftonbladet. Det vore ett övertramp mot grundlagen. Dessutom absurt. Inte kan regeringen ta ansvar för alla dumheter som skrivs i svenska tidningar.

Vad som också verkar oomtvistligt är att Sveriges ambassadör i Israel har tagit parti för värdlandet på ett sätt som inte går an för en ambassadör. Förr i tiden skulle det rentav betraktas som landsförräderi och den hemkallade amabsssadören skulle kanske inte ens få behålla huvudet.

Att hon dristat sig till detta väldiga övertramp beror nog på den inflammerade situationen i konflikten mellan Israel och Palestina, vilken också har delat Sverige i motsvarande läger. Hon har sett sitt ambassadörskap i den ena av staterna som intyg på att hon skulle ta ställning för den, vilket är uppåt väggarna. Hennes jobb är att alltid och på alla sätt ta ställning för Sverige.

Normalt fungerar skandalartiklar i pressen så att om de är felaktiga kommer kvickt dementier och har de substans blir det belagt. I regel avgörs det av om flera källor upptäcks eller ej.
Det är den normala processen i pressen och nyhetsflödet. Tokigheter reder ut sig. Inget skäl för politisk åtgärd, speciellt som obekräftade nyheter i alla fall har ringa trovärdighet hos allmänheten.

Israel vill ha dementier och omedelbar presstystnad i detta inledande skede, vilket snarare får en läsare att undra om det kanske ligger något i påståendena om organstöld. Varför annars denna häftiga reaktion, om nyheten är rent ljug och nonsens?

I kriget mellan israeler och palestinier förekommer hur mycket ljug som helst – från båda parter. Det är massmediakriget, PR-kriget, som sedan starten löper parallellt med vapenskramlet.

Alltså, Israels hetska reaktion får mig att ana ugglor i mossen, speciellt när de skyndar sig att peka på antisemitism, vilket Aftonbladet har aktat sig för sedan andra världskrigets slutfas. Svensk dagspress aktar sig noga för att vara det minsta antisionistisk. Det har genom åren räddat Israel från en del befogad kritik.


Partisk artikel
Men den Aftonbladetartikel som bråket började med är definitivt pro-palestinsk, så till den grad att jag inte ger den särskilt hög trovärdighet. Den är skriven med uppenbar avsikt att ge läsaren intrycket av bestialiska israeliska soldater mot en oskyldig palestinsk civilbefolkning.

Två citat ur artikeln visar detta hur tydligt som helst. De handlar om en 19-årig stenkastande palestinier, som hållit sig undan i bergen men blir skjuten när han gör ett kort besök i hemmet.
Det där med stenkastare låter som pojkstreck, men i så fall skulle han varken behöva gömma sig i bergen, eller skjutas utan pardon av väntande soldater från en specialstyrka. Redan där måste en kritisk läsare säga ifrån. Och så här skildras dödsskjutningen:

"Allting gick planenligt för den israeliska specialstyrkan. De fimpade cigaretterna, lade ifrån sig Coca-Cola-burkarna och siktade i lugn och ro genom det trasiga fönstret. När Bilal var tillräckligt nära var det bara att trycka av. Det första skottet träffade i bröstet. Enligt bybor som bevittnade händelsen sköts han sedan med ett skott i var ben. Därefter sprang två soldater ner från snickeriet och sköt honom ytterligare en gång i magen."


Att de rökte och drack Coca-Cola är ett sätt att amerikanisera dem, vilket inom vänsterrörelsen är ett gammalt sätt att peka ut skurkarna. Den överciviliserade överheten mot den hjälplösa landsortsbefolkningen.
Cynismen hos soldaterna understryks med att de siktade “i lugn och ro”, grymheten blottas genom att de skjuter offret i vardera benet och sedan i magen, vilket är smärtsamt men inte omedelbart dödande. Varje jägare vet att så delar man inte ut nådaskott.

Reportern bevittnade inte skotten själv och vet därför ingenting om cigaretter, Coca-Cola och “lugn och ro” – det är rent ljug i avsikt att manipulera läsaren.
Vad gäller skotten förlitar han sig på vad “bybor” sagt, och dessa är förstås inget annat än part i målet. Det faller egentligen på sin egen orimlighet. Om offret redan har skjutits i bröstet är han redan död, i alla fall garanterat immobiliserad, förmodligen redan fallen. Varför skulle han då skjutas i benen?

Lite senare berättas om hur israelerna återkommer med liket (efter att det berövats på organ) för att begrava det i skydd av mörkret:
"Tillsammans med de skarpa ljuden från spadarna hördes enstaka skratt från soldaterna som i väntan på att få åka hem drog några vitsar för varandra."

Återigen en skildring som bara är till för att peka ut de israeliska soldaterna som särdeles hänsynslösa. Stod reportern bredvid och lyssnade? Knappast.

Nej, Donald Boström litar jag inte på för fem öre. Substansen i historien – israeliska organstölder från palestinska offer – kan fortfarande vara sann, men hans artikel duger inte alls som källa.

Den är publicerad på tidningens kultursida. Jag antar att det aldrig hade skett på nyhetssidorna. Aftonbladets kulturredaktion behöver ha en repetitionskurs i pressetik och källkritik.

DN skriver här, här och här, Svenskan här, här och här, Aftonbladet här, här, här, här och här, Expressen här och här om bråket.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , .

45 kommentarer:

  1. underbar, fint skrivat. f_n, det finns så många bloggare här som haar inte ens läste artikeln.

    SvaraRadera
  2. Ännu en fullträff från din penna, Stefan. Bara att gratulera.

    Artikeln må vara undermålig, men det den insinuerar är inte orimligt i en krigskontext, allra helst som Israel av allt att döma har dåligt rykte på organmarknaden. Israels reaktion är rent ut sagt patetiskt. Förhoppningsvis får den det goda med sig att den på lite sikt försvagar den redan svaga högerregeringen, när krutröken skingrats och det framgår vilken att figur de har gjort.

    Mer oroande är den antisemitismdiskussion som pågår, där var och en som dristar sig att rikta kritik mot Israel riskerar att få en antisemitstämpel i pannan. I Newsmill använde Expomedarbetaren Jonathan Leman, som i och för sig verkar tämligen sansad, och hans medförfattare Charlotte W någonting (jag känner inte närmare till henne) en EWK-teckning som exempel på antisemitism. Anklagar man EWK för antisemitism har sannerligen tagit det begreppet ett steg för långt, och riskerar att tömma det på all mening. Teckningen ifråga publicerades i samband med de fruktansvärda flyktingmassakerna i Libanon 1982, som skedde med den israeliska armens goda minne enligt den egna (israeliska undersökningskommissionen), och allt EWK gjorde var att göra det sionisterna själva ofta gör - citera bibeln. Om ena sidan kan göra det så måste den andra ha rätt att göra det i speglande syfte, utan att därför bli skälld för antisemit. Självklart var den avbildade politikern (Begin, vill jag minnas) horribelt karikerad, men så tecknade EWK makthavare av alla schatteringar.
    Barnslig och oansvarig är staten Israels reaktion, barnslig och oansvarig är tyvärr en hel del av den svenska diskussionen om antisemitism - och omognaden finns inte minst på den proisraeliska sidan.

    SvaraRadera
  3. Charlotte Wiberg heter den andra artikelförfattaren.
    Artikeln (Lemans/Wibergs) verkar förresten ganska bestickande till Aftonbladets nackdel, men i den saken är kanske sista ordet inte sagt. Om nu Aftonbladet bevärdigar sig att svara i Newsmill; jag tillåter mig att tvivla på den saken.

    SvaraRadera
  4. Låt mig bara tillägga att min karaktäristik av Jonathan Leman som en tämligen sansad debattör är provisorisk. Jag har skrivit ett par inlägg på hans blogg som ännu väntar på svar. Googling på hans namn visar att många finner honom vara en som ägnar sig åt att blanda bort korten genom att tillämpa antisemitbegreppet alltför generöst. Att ropa vargen kommer, med andra ord.

    SvaraRadera
  5. Jag undrade just när du skulle kommentera soppan, Stefan! Jag antar att du inväntade den första avmättningen av stormen för att få en bättre helhetsbild. ;)

    Jag har inte mycket att tillägga, utan har gnatat skandalen, pressfrihet, anti-Semitism och Israel/Palestina med Mattias på min egen blogg hela veckan lång! ;)

    Det enda jag kan säga är att jag förstår att det kan vara väldigt svårt att förstå de starka reaktionerna om man inte på nära håll vet vad det innebär att vara Jude. Därmed inte sagt att jag försvarar hur nivån har skruvats upp... Kontraproduktivt och tramsigt, minst sagt. Lieberman gör hela landet en stor björntjänst genom sitt fullkomligt idiotiska utspel. Men som jag sade till Mattias, han är en populistisk tomte som inte kommer att bli långvarig i Israelisk politik. Folk är sååå trötta på honom redan!

    SvaraRadera
  6. Jojo, jag får erkänna att mitt dröjsmål helt enkelt berodde på att andra saker låg emellan.

    På 1980-talet var det en diskussion över ett nattklubbsbord mellan en svensk rockartist och en väldigt pimpinett men skarp israelisk bög som fick mig att inse att i krig finns varken sans eller måtta, och det måste vi förstå. Affekt är ofrånkomlig bland stridande parter, så det är vi andra som måste hålla huvudet kallt.

    SvaraRadera
  7. Israels reaktion beror säkert på att artikeln är *extra* osmaklig. Plundring av kroppar var exakt vad det judiska världssamfundet råkade ut för under nazismen, innan judar mördades i gaskamrar. Nazisterna plundrade hår, guldtänder, proteser - hade organtransplantation funnits då, hade de säkert tagit organ också.
    Och nu anklagas de själva för *samma sak*.
    Tacka tusan för att de reagerar.
    Artikeln saknar helt bevis. Att kroppar obduceras är rimligt; man kan t ex behöva hitta en kula för att veta VEM som sköt. (Hamas har gjort sig kända för att skjuta sina egna, t ex.) Och det är standard att sy igen en kropp efter obduktion.
    Däremot bör Sveriges regering inte ta ställning till artikeln, varken för eller emot. (Och det är precis vad både Bildt och Reinfeldt sagt.) Så funkar tryckfriheten, som du också säger. Ambassadören må ha begått ett mindre övertramp (ambassadörer har dock gjort värre saker, förvisso) men i den mån får hon tas i örat internt på UD. Bildt kan inte gå ut och kritisera det offentligt, för det skulle uppfattas som om han och Sverige *stödjer* Aftonbladets famösa artikel.
    Vad man KAN göra - och så sker också - är att *andra* debattörer går ut och granskar och kritiserar artikeln.

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  8. Israel skulle må bra av att ligga lite lågt ett tag. Deras överreaktioner på minsta kritik och dessa ständiga hänvisningar till förintelsen (som ju naturligtvis var förfärlig, men inte ger alibi till att uppföra sig hur som helst idag, snarare uppfordrar den ju till att inte bli likadana förtryckare själva) är fullständigt överdrivna och rabiata och ställer Israel självt i ett löjets skimmer.

    SvaraRadera
  9. Till Lars:
    Israels reaktion är förståelig med tanke på att de anklagas för samma sak som nazisterna gjorde mot judar - att plundra kroppar. Däremot har de inget för att kräva av regeringen att ta avstånd från eller ens recensera Aftonbladet.
    Det är jag som gör hänvisningar till Förintelsen. Men om Israel gjorde det skulle det iofs vara befogat.
    I övrigt palestinierna den mest felande parten i konflikten. De har hur många gånger som helst, allt från FN:s första delningsplan och framåt, erbjudits fred och svarat med terrorism och våldsdåd. Israel är redo att gå med på tvåstatslösningen, bara villkoren är säkra. Hamas - som tycks vara drivande hos palestinierna - anser däremot att staten Israel skall utplånas och judarna skall kastas i havet.
    Och vad är det man bråkar om? Israel har en area bara aningen större än Ångermanland (20 77 kvkm mot 19800 kvkm). Israel skall ligga där det ligger, och palestinierna får allt bita i det sura äpplet och gå med på att förhandlar fram något vettigt.

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  10. Min tidigare tämligen positiva karaktäristik av Jonathan Leman har jag tyvärr tvingats revidera efter ett mindre meningsutbyte med honom. Han tes, som står angiven överst på hans blogg är följande: "Det farliga med antisemitismen är inte de bekännande antisemiterna, utan de andras villighet att tillerkänna delar av deras trosbekännelse ett visst mått av rimlighet och berättigande."
    Tyvärr väljer han att tolka det så att varje kritik gentemot Israel per se ansluter till antisemitismen och därför är antisemitisk.
    Att EWK:s berättigat upprörda karikatyr efter de israeliskt godkända massakerna i Libanon av honom betecknas som antisemitisk kan väl vara ett tillräckligt tydligt exempel på det.
    Med en sådan tolkning riskerar ordet antisemitism att helt tömmas på mening.

    SvaraRadera
  11. Och vad gäller din omvärldsanalys, Ahrvid, så undrar man som vanligt vilken planet du befinner dig på.

    SvaraRadera
  12. En tom säck kan inte stå...
    Då nationella frågor, åsikter eller partier diskuteras är det inte långt bort tills agitatorer börjar aktivera den ständigt återkommande frågan om Förintelsen.
    Berättelsen om Förintelsen säger att sex miljoner judar mördades i ett utrotningsförsök utfört av nazisterna under andra världskriget.
    Inga dokument som styrker påståendet har lagts fram. Inte heller har några tekniska bevis i form av en fungerande gaskammare presenterats.
    Förintelsen bygger enbart på överlevande vittnens berättelser.

    Syftet med tråden - som har hämtat inspiration från ett annat forum - är att låta överlevarna komma till tals, med sina egna ord, berätta om sina minnen och äventyr från Förintelsen och alltså presentera sina bevis. Överlevarna berättar själva, alltid med bifogade källor.

    I tråden kan besökare kommentera berättelserna, ge beröm till överlevarna, komplettera med ytterligare källor eller helt enkelt önska överlevarna lycka till vid nya strapatser i livet.
    Man kanske vill poängbedöma berättelsen, presentera en ny berättelse eller så kanske man vill ge konstruktiv kritik om det litterära innehållet.

    Berättelserna är förstås helt sanna, allihopa, eftersom dom kommer från överlevare av Förintelsen och dessa berättelser ifrågasätts aldrig. Syftet med tråden är alltså inte att ifrågasätta överlevarnas berättelser,
    utan föra fram de enda bevis som finns för Förintelsen.

    Nu börjar vi...

    http://www.nordisk.nu/showthread.php?t=34996&highlight=f%F6rintelsen

    SvaraRadera
  13. Ahrvid, mitt intryck är att några kommentarer från israeliska ministrar gjort kopplingar till 2:a världskriget och Sveriges roll i det.
    Sådan argumentation är inte att förvånas över, eftersom det handlar om en krigande part och en hel del bitterhet.

    Det är svårare att förstå om svenska debattörer använder ungefär samma retorik för att tysta kritik.

    SvaraRadera
  14. Där är du inne på en farlig väg, Stefan. Israels regering har ett minst lika stort ansvar som någon annan att förvalta krigsminnena på ett förståndigt sätt. Bitterhet får aldrig bli en ursäkt för dåligt beteende.

    Och det krig man befinner sig är man medansvarigt till. Det ursäktar inte heller omdömeslöshet.

    SvaraRadera
  15. Mattias, det handlar inte om att ursäkta (det säger jag inte alls i min kommentar), utan om att förstå.
    Jag ser ingen poäng i att insistera på att människor i krig eller annat extremt affekterat tillstånd ska resonera sansat och distanserat. De kan inte.
    Människor som inte befinner sig i den situationen, dock, bör klara det.

    SvaraRadera
  16. Förresten har jag just fått automatiskt mailbesked från Google om att min blogg flaggats som tänkbar spam-blogg. Märkligt. De säger att en varningssida kommer upp för besökare, innan de kommer till min blogg, och att den ska granskas inom två dagar.

    Jag fick svara via en länk till Google - hade jag inte gjort det inom 20 dagar så skulle bloggen stängas ner automatiskt.
    Nu kan jag bara invänta att deras granskning faller väl ut.
    Under tiden kan jag inte skriva några nya blogginlägg.

    Så löst hänger det fria ordet i bloggosfären.

    SvaraRadera
  17. Likväl finns det en risk med ditt resonemang. Många gånger skapar människor konfliktsituationer just för att slippa ta ansvar för desamma. Att gå i spinn kan vara ett mycket effektivt utpressningsmedel. I machokulturen hör det till många kvinnors självklara vapenarsenal, och det kommer ofta till användning i domstolssituationer och liknande. Sällan brukar någon ryta "skärpning" och hälla en hink kallt vatten över kvinnan som går i spinn, just därför att beteendet ses som naturligt och ursäktas.

    På samma sätt framstår den spinn som den israeliska regeringen nu befinner sig som tämligen självvald. De behövde få fokus från sina inhemska tillkortakommanden, helt enkelt.

    Jämför detta med hur Gandhi höll på ickevåldsprincipen även i skarpa lägen, och fick gehör för det.

    SvaraRadera
  18. Det senare är inte byggt på någon djupare kunskap om Gandhi, ska jag tillägga... Men i filmen gjordes ett stort nummer av det, att Gandhi avblåste sin kampanj vid ett par tillfällen när våldet tagit över. Med andra ord krävde behärskning i skarpt läge. Hur det verkligen förhöll sig vet jag inte.

    SvaraRadera
  19. Äntligen en diskussion om artikeln. Försvaret av grundlagen är ju så given (och rätt). Synd att AB kunnat gömma sig bakom detta - undan diskussionen om den egna kvaliteten.

    SvaraRadera
  20. Stefan, här tar du upp någonting som jag tidigare poängterat på min egen blogg. Du visar en förståelse för oövertänkt argumentation från en krigande part, men pekar samtidigt på oss andra och vårt ansvar att förbli en trygg och förnuftig punkt när stormen river. Det är en viktig uppgift för oss att inte slänga mer ved på elden utifrån, men många har väldigt svårt att låta bli och ägnar sig i stället åt anklagelser och ren uppvigling.

    Vad gäller den skarpa Israeliska bögen så kan man ju bara konstatera att Israeliska bögar fortfarande minns vad HBT-frigörelsen innebär, eftersom de fortfarande befinner sig mitt i den, likväl som Israel som nation fortfarande får slåss för sitt existensberättigande...

    SvaraRadera
  21. Till Stefan:
    Vad tusan är en "spam-blog"? Låter helknäppt!
    Kan det syfta på att det tydligen dykt upp någon av de där tokiga förintelseförnekarna här? Jag ids inte debattera med en sådan idiot.
    Om israeliska inistrar kopplat till WWII och Sveriges roll, handlar det inte om Förintelsen, utan om att Sverige var undfallet mot nazisterna i kriget.

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  22. Ahrvid, jag blev också konfunderad av att Googles mail dök upp när detta inflammerade ämne gjort entré på min blogg. Å andra sidan kan det vara blott ett exempel på vad Jung kallade synkronicitet - att sammanträffanden har en tendens att ske på ett synbart meningsladdat vis.

    Googles (de äger Blogspot) rutin bottnar nog i kampen mot spam - men de handlar onekligen självsvåldigt på ett sätt som inte hör hemma i det fria ordets fora. De måste snabbt skola sig i publicistiska grundprinciper, annars kan de råka bli verktyg för censur och åsiktsförtryck.
    Men vänta - det har ju redan hänt i Kina...

    SvaraRadera
  23. Ahrvid, avdelning hårklyverier: Om israeliska politiker kritiserar Sveriges passivitet mot nazismen under andra världskriget är det förstås just med tanke på förintelsen - annars hade svensk passivitet (som inte är helt sann) haft föga att göra med den judiska situationen.
    Med andra ord är det defintitivt ett sätt att föra in förintelsen i argumentationen.

    SvaraRadera
  24. Mattias, att människor går i affekt är ibland ofrånkomligt. Det gäller även om den är mer eller mindre spelad. Vi kommer ingen vart med att gå i affekt mot affekten. Hellre då bevara förnuftet och lyssna till de konkreta argumenten, om det finns några.

    SvaraRadera
  25. Stefan, med tanke på Googles agarenade så är det väl läge att du flyttar din blogg till din egen domän!?

    Och så hostar du den på 3-4 webbhotell runtom i världen, så den inte blir alltför enkel att släcka ned. Kan upplåta hosting till dig utan kostnad ifall du är intresserad.

    SvaraRadera
  26. Stefan: Det var klokt sagt. Inte gå affekt mot affekten. Men låt mig då hellre säga att man bör förhålla sig skeptiskt avvaktande till personer som visar en tendens att gå i affekt så snart situationen börjar bl besvärlig för dem. Och att en statsledning i snart sagt alla lägen bör kunna begära ett sansat uppträdande. Gör den inte det finns det all anledning att ana ugglor i mossen.

    Som sagt var används affekten av många som ett utpressningsmedel. Det är särskilt vanligt när man lyckats skapa sig en roll som offer att agera utifrån. Det sista man bör göra är att rycka ut med argument som ytterligare förstärker offeridentiteten. Det cementerar bara konflikten.

    SvaraRadera
  27. Bah, språkfel... AV en statsledning bör man kunna begära ett sansat uppträdande, givetvis.

    SvaraRadera
  28. Apropå hela den här historien.

    Läskigt att en hel värld inte har förstått att Aftonbladet (samt expressen och GT) bara är tidningar som skriver mycket dåliga skämt.

    Typ vår tids Don martin fast utan roliga ljudeffekter.


    Joel

    SvaraRadera
  29. Från och med idag tänker jag att avhålla mig från att läsa din blogg en tid, Stefan. Det beror på något så konkret och fysiskt som en värkande axel och överarm - förmodligen musarm. Så i jobbpauserna (jag ägnar nämligen inte hela dagen åt att bloggkommentera) bör jag ägna mig åt något annat en tid framöver. Jag får nog börja gå ut på gården och röka istället... (Det gäller att passa på medan det är lagligt.)

    SvaraRadera
  30. Mattias, jag hoppas att du kvickt återkommer. Dina kommentarer bidrar väsentligt till att inspirera mitt bloggande.

    Har du förresten prövat kula i stället för mus? Det använder jag, med förtjusning. Största möjliga kula är bäst.

    SvaraRadera
  31. Dennis, jag har reflekterat över att flytta bloggen till stenudd.se - särskilt som många förmodligen börjar leta efter den där. Frågan är bara om man kan exportera allt på något smidigt sätt, eller om jag måste börja från början...
    Jag avvaktar Googles agerande, men nog ger det anledning till allvarlig eftertanke.

    SvaraRadera
  32. Tack Stefan. Räkna med min snara återkomst du.

    Jag har beställt en Wacom board, alltså en ritbräda med penna. Det ska hädanefter bliva min musik, som nån av våra kungar lär ha sagt om kulorna (var det Kalle 12?).

    Det plus infraröd lampbehandling jämte TENS och rökning i jobbpauserna, och så inget photoshoppande på en tid, bör göra susen tycker jag.

    Jag hoppas att det löser sig med ditt blogghosteri. Att flytta över en blogg i sin helhet är nog en fråga om flera dagars arbete, så du bör nog börja om från noll om du ska byta. Å andra sidan ligger det en utmaning i att se det hittillsvarande som något förgängligt och passerat, tycker du inte?

    SvaraRadera
  33. Stefan, att du varken litar på artikelns innehåll eller tycker att svenska staten agerat rätt är rena självklarheter.
    Men däremot är ditt resenmang att något korn av sanning skulle ligga bakom anklagelserna bara för att israels regerings reaktion är så stark, ett rent vansinnigt resonemang. Att någon blir förbannad över horribla anklagelser är naturligtvis inget bevis. Om du går ut på malmös gator och anklagar slumpvis valda personer för att vara våldtäktsmän så lär en jäkla massa av dem reagera rätt aggressivt. Det gör dessa personer verkligen inte till misstänkta våldtäktsmän.
    Vidare kunde ju någon av konspirationsteoretikerna inklusive dig stefan, frågat en transplantationsläkare om det ens är möjligt att använda organ från en person som efter ha varit död i några timmar, tas in till ett sjukhus...

    SvaraRadera
  34. Niklas, jag hoppas verkligen att jag inte var så enfaldig. I och för sig säger min erfarenhet av det politiska spelet att de stora brösttonerna brukar komma just när det finns ett korn av sanning, men det är sannerligen inte i sig bevis för något.

    Journalistens skildring i artikeln var uppåt väggarna men vi har i världen en tilltagande organhandel på alla möjliga fronter, så frågan är inte helt oberättigad. Det kan dock knappast se ut som just den här journalisten beskrev det.

    Nå, jag kan egentligen bara hålla med dig om dina glasklara synpunkter.

    SvaraRadera
  35. Bäste Stefan ja hoppas värkligen att problemen med din "stimulerande BLOGG" odnar upp sig. Själv har jag ett smäre problem då jag loggat in jag har skrivit rålle. Min imail har därmed spärrats till din blogg.

    Men det är en överkommlig brist att de innte går att andvända Å Ä Ö vid innlogning.

    Men saken är Oskar jag kan ju lägga in mina svar tills vidare anonymt.

    Med vänliga hälsningar från rålle.

    SvaraRadera
  36. Rålle, det var märkligt. Kolla gärna igen vid tillfälle, för jag tror att Google redan håller på att ta bort spärrarna. Men vem vet vad de har för sig egentligen...?

    SvaraRadera
  37. @Stefan
    Det är inte säkert att man dör efter ett skott i bröstet, i alla fall inte omedelbart, men man ligger bergsäkert ned efter en träff med ett höghastighetsvapen. Hur kan de då ha skjutit den liggande Bilal i benen?

    Du har rätt, denna story har ingen trovärdighet. Det som gör att man ändå undrar är Israels våldsamma reaktion, den är inte heller rimlig faktiskt. verkar som om båda parter har smutsigt mjöl i påsen.

    Dessutom håller jag med Mattias

    "Tyvärr väljer han att tolka det så att varje kritik gentemot Israel per se ansluter till antisemitismen och därför är antisemitisk."

    SvaraRadera
  38. Robsten, det är ingen hemlighet att den israeliska regeringen har andra dumheter för sig - det diskuteras även flitigt i Israel.

    I den här historien är dock det underligaste att Aftonbladets kulturredaktion publicerade en så uppenbar skröna - dessutom utan något som helst genmäle.
    Tyvärr är det bara tidningens chefredaktör som hamnat i hetluften, fast publiceringsbeslutet säkert fattades av kulturchefen. Kan det vara så att kulturchefen klarar sig från den skarpa kritiken för att det är en kvinna?

    SvaraRadera
  39. Vad menar du att kornet av sanning består av Stefan?

    Något som knappt nämns i debatten bland alla "ingen rök utan eld-kommentarer" är att det är 100% medicinskt omöjligt att använda organ från döda kroppar i transplantationer. Så inte ens om "de israeliska demonerna" skulle vilja, hade Boströms skröna varit möjlig.

    Angående "antisemitkortet", börjar det bli lite tjatigt att läsa: "Man kan inte kritisera jud.. Israel utan att bli kallad för antisemit."
    Må så vara. Men den meningen följer påfallande ofta på tveklöst antisemitiska inlägg.

    Nu för tiden kan man inte kalla en antisemitisk kommentar för antsemitisk, utan att få höra att den bara är antisionistisk. Oavsett om den handlar om israel eller inte.

    SvaraRadera
  40. Tommar, rubriken är förvisso illa vald för mitt inlägg. Jag tänkte något i stil med att även om Boström uppenbarligen fantiserade så borde seriös journalistik gå till botten med historien.
    Det får nog sägas vara gjort nu. Boströms skröna har fallit ihop helt.

    När det gäller dessa ideliga skottsalvor hit och dit om antisemitism tror jag att det enda raka är att ignorera dylikt och i stället leta upp fakta.

    SvaraRadera
  41. Du förutsätter att Boström inte gick till botten med historien. Jag är fullkomligt övertygad om att han gjorde precis detta i jakt på bevis. Men att han sedan valde att ignorera hela researchen, eftersom den dementerade istället för att befästa.
    Boström kan ha en helt annan agenda för sina skriverier, än att förmedla någon sorts objektiv sanning.

    SvaraRadera
  42. Jag tror inte att han gick till botten med historien, eftersom det hade krävt en väldig massa mer arbete. Han nöjde sig med sitt snyftreportage och insinuationerna.
    Väldigt många gånger brukar det tyvärr räcka i kvällspressen. Allt oftare även i morgontidningarna.

    SvaraRadera
  43. För det första så handlar det om så kallade öst-”judar”. De är inte ett semitiskt folkslag, de är Khazarer. Så bara det är en av mänsklighetens största levande lögner. Att hata araber är däremot antisemitism.

    Och sen är det så här. Det finns minst sagt tveksamheter kring det hela. Det är bara att läsa de offentliga protokollen från nurnbergrättegångarna där edsvurna ”ögonvittnen” anklagar tyskar för att ha massavlivat khazarer i elektrifierade bassänger(!), bränngropar(!) där
    khazarerna så att säga brann av sig själva(!), pneumatiska huvudkrossar-hammare(!), tyska atombomber(!) som ”förintade” 20000 khazarer åt gången mm. Ja, jag vet att detta låter helt galet, det tyckte jag också först.

    Sen är det de sovjetiska krigsarkiven.. Glasnost som de kallade det, ”öppenhet” eller att gå till botten med den Sovjetiska historien. Alla dessa dokument som vi fick lära oss att de galna barnätande tyskarna hade bränt upp.. Tillsammans med ”ögonvittnen” som åkte/åker runt i våra skolor och berättade/berättar om lampskärmar och tvål gjorda på khazarer.

    Se filmen ”The Soviet story” som gör upp med det förflutna och fråga er varför ni aldrig fick höra det när ni indoktrinerades i skolan.

    Problemet var bara att dessa dokument inte var ”uppbrända”. Allt fanns i de ryska arkiven.. Även dödböckerna från Auschwitz.. Gorbatjov överlämnade dom till Röda Korset i början av -90 talet.
    De innehåller 74000(!) namn, alla med tysk noggrannhet nedtecknad identitet och dödsorsak. Ca 30000(!) av dessa var khazarer. Efter det minskade dom antalet med 2,5 miljoner mördade på stentavlorna som angivit hur många khazarer som dog i Auschwitz..
    Plus alla andra dokument som beskriver logistik med material och bränsle mm som bevisar att de officiellt inhamrade siffrorna inte kan stämma.

    Chefen för Auschwitz museet har erkänt framför kamera att ”gaskammaren” är byggd efter kriget… Den filmen gjordes av en khazar som heter David Cole och finns på nätet..
    Och detta är bara början…

    Jag vill påstå att förstår du inte denna Lögn så kan du omöjligen förstå vad som sker idag, och vad som planeras för jordens befolkning. När insikten om detta infinner sig, då öppnas ögonen och du förstår vad som sker just nu.

    http://www.youtube.com/v/j30sWIOMIak

    Och dessa filurer är inte ensamma, det finns minst 50000 videofilmade ”ögonvittnes”skildringar i arkiv

    som ej är fritt tillgängliga för allmänheten.
    Fråga er varför dessa inte finns till allmän beskådan.

    ”Individen blir handikappad när han står ansikte mot ansikte med en konspiration så monstruös att han

    inte kan tro att den existerar.” (J. Edgar Hoover)

    Söktips google: ”Överlevarnas äventyr under förintelsen”
    Och tänk på att tror ni inte på precis ALLT som de 1.092.000 registrerade (2004) som fortfarande är i livet och uppbär ”förintelseöverlevarpension” från Tyska staten, är ni per definition ”förintelseförnekare”.

    SvaraRadera
  44. Anonym, jag förstår inte vad dina påståenden (som jag tillåter mig att tvivla starkt på) har med mitt blogginlägg att göra.

    SvaraRadera
  45. Jan Guillou, vars trovärdighet väl inte är den allra bästa, har nu tagit upp tråden igen i en krönika i Aftonbladet, där han hävdar att den israeliska regeringen nu tvingats göra så långtgående medgivande att Boströms artikel måste sägas ha varit sanningen på spåren - låt vara väl dramatisk för att kallas god journalistik. Han påstår att saken fått stort genomslag utomlands, blott ej i Sverige, där Aftonbladet antisemitstämplades av kollegerna.
    Vet du något nytt i den sak?

    SvaraRadera