fredag 24 juli 2009

Stieg Larssons böcker är bestsellers på Amazon


Stieg Larssons deckarromaner gör succé i USA. Män som hatar kvinnor ligger just nu 12:a på Amazons bestsellerlista, Flickan som lekte med elden är på 20:e plats. Inte illa!

Direkt ovanför Män som hatar kvinnor på Amazons lista ligger sjunde Harry Potter-boken, vilket säger en del om vad för säljframgångar det handlar om. Jag har för mig att jag här om dagen såg Larssons böcker ännu högre upp på listan, rentav i topp. Det varierar från timma till timma.

Så högt på Amazons lista ligger i regel bara böcker som fått reklam på Oprahs show och även säljs via hennes bokklubb.

Själv har jag aldrig kommit högre upp på listan med mina engelska böcker än cirka plats 3.000 – och det bara en dag. Jag är rätt stolt ändå, för det finns över tre miljoner böcker listade på Amazon.

Det är tragiskt att de väldiga framgångarna för Stieg Larssons böcker sker efter hans död. Han blev bara 50 år.
Vi är faktiskt födda samma år, men jag har ännu inte läst någon av hans böcker i Millennium-serien. Det kan vara dags, fast jag är rätt tveksam till deckare – det har blivit så olidligt inne med deckarhistorier i Sverige.
Stieg Larsson lär dock vara det verkliga esset i genren.

Läs även andra bloggares åsikter om , , .

14 kommentarer:

  1. Plats 3000 lär du inte bli rik på, men kattskit är det ingalunda. Vilken titel gällde det?

    SvaraRadera
  2. Jag kände Stieg Larsson. I slutet på 70-, början på 80-talet var han aktiv i Skandinavisk Förening för Science Fiction, där jag också hängde. T ex utgav han och Eva Gabrielsson föreningens nyhetsblad. Han var en ganska bra skribent redan då. Sedan tappade kontakt i och med att han ägnade sig allt mer åt rasism och nazism och sådant.
    Men jag är trots allt totalt överraskad över de fenomenala framgångarna för hans böcker! Det är Dan Brown-stuk på det, men Stieg skriver faktiskt mycket bättre. Det är hyggliga deckare/thrillers med ett icke föraktligt socialt samvete. Min enda invändning är att hans beskrivningar av datorers funktionssätt ofta är orealistiska. (Lisbet Salander avlyssnar andras datorer genom att över ett Ethernet ta kopior av hårddiskar, något som skulle ta timmar att göra - och skulle märkas hos den avlyssnade. Det finns andra märkliga detaljer också.)
    Två saker är tråkiga: Att Stieg inte själv fick uppleva framgången. Och att hans sambo Eva blivit i stort sett lottlös, och hanterats närmast föraktfullt av Stiegs kvarvarande släkt (som han inte hade alltför djup kontakt med f ö - han nämnde dem inte ens någon enda gång under den tid jag kände honom). De var varandras närmaste partners i si så där 30 år, och nu räknas inte det! Det är sorgligt. "Uppdrag Granskning" gjorde ett reportage om saken, som gick i repris härom dagen (finns kanske att se via SVT Play).

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  3. Ahrvid, det är hemskt att "sambo" fortfarande väger alltför lätt mot släkt och "äktenskap". Jag trodde att vi var förbi det.
    Så nu håvar släktingar in alla pengar och struntar fullständigt i hur Stieg själv förmodligen hade velat ha det. Sånt har hänt förr och är alltid lika vämjeligt.

    Mattias, boken som till min förvåning har sålt bäst hittills är Aikibatto, som jag gav ut mest på skoj.

    SvaraRadera
  4. jag försökte läsa igenom en av stiegs böcker men tröttnade efter några sidor, den var alltför tråkig och förutsägbar. jan guilliou är mycket bättre... jag fattar inte varför stiegs böcker helt plötsligt är så poppis, kanske en masspsykos av att han dog. många blir upphöjda till skyarna när dom dör nästan helgonförklarade vare sej dom förtjänar det eller ej...

    SvaraRadera
  5. Och Jan Guillou är inte precis någon Strindberg han heller.

    SvaraRadera
  6. Kul! Ännu mer omtalad blir han väl om det skulle bli verklighet av spekulationerna kring amerikansk filmatisering av böckerna med namn som Quentin Tarantino / Brad Pitt.
    Jag kan rekommendera böckerna - det handlar ju också om HUR man skriver, även om storyn är bland de bättre.

    http://www.timesonline.co.uk/tol/news/world/europe/article6301629.ece

    http://theplaylist.blogspot.com/2009/06/quentin-tarantino-and-brad-pitt.html

    http://www.aftonbladet.se/nojesbladet/film/article5354518.ab

    SvaraRadera
  7. Louise, det är uppenbart att jag får ta och läsa honom för att skaffa mig en egen uppfattning.
    Men jag är svår. Jag har märkt att jag blir allt otåligare med litteraturen. Taffligt språk eller förutsägbar intrig och jag slår ihop boken efter bara några sidor. Mestadels är det bara de gamla klassikerna som duger.

    SvaraRadera
  8. Jag har en annan metod när jag väljer böcker, och filmer och musik med för den delen. Jag tittar efter vilken som verkar inbjudande, utan att lägga särskild vikt vid titeln eller författarens namn. I samtliga fall brukar valet falla på en bok eller film som just vid den tidpunkten ger mig lust att läsa och ledning i något aktuellt spörsmål. Stieg Larssons böcker har inte ropat på mig, men vem vet, det kanske kommer.

    SvaraRadera
  9. Mattias, då är du alla fomgivares våta dröm :)
    Don't judge a book by its cover.

    SvaraRadera
  10. Det gör jag inte. Det kan vara en tråkig, grå och undangömd bok. Den ropar ändå.

    SvaraRadera
  11. ... ibland tittar jag inte ens på boken när jag väljer den. Intuitionen är pricksäkrare än förnuftet.

    SvaraRadera
  12. Enda gången jag hamnade i verkligt tvivelsmål om metodens tillförlitlighet var i höstas, när jag kom hem från videobutiken med "The green grass of Wyoming", en eländigt traditionalistisk femtiotalsrulle i hästuppfödarmiljö. Jag kände verkligen inte att den hade något som helst budskap att överbringa. Vilket jag sa till min sambo. Hon svarade: "Den vill nog säga att din märr är dräktig." Vi misstänkte det då, att vi var med barn, men klara besked fick vi först någon vecka senare. Efraim föddes i juni. Så kan det gå.

    SvaraRadera
  13. Det var ju en helt annan sak. Så gör man de riktigt stora fynden.

    Jag har förresten just börjat läsa Larssons Män som hatar kvinnor. Han kan ju skriva och är inte alltför slentrianmässig. Jag har inte gett upp boken efter bara några sidor, som jag brukar göra. Men jag undrar om jag står ut alla 567 sidor...

    SvaraRadera
  14. Ja, och så får man en mycket roligare kulturkonsumtion. För att inte säga liv, om man väljer att tillämpa metoden - med ett visst mått av humor - på fler områden. Jag träffade en medial kvinna som berättade att hon köper kläder på det viset; väljer på vad andra skulle kalla måfå, utan att ens ge akt på vilken butik hon besökte. Hon var enkelt klädd, men välklädd.

    Stieg har förresten hittat hit också. Vår förlossningsläkare hörde till hans beundrarskara.

    SvaraRadera