måndag 20 juli 2009

Fula kroppar på fult språk


Aftonbladets kolumnist Johanne Hildebrandt tycker att människor som inte lever upp till skönhetsidealen ska ha kläderna på även under sommaren. Inte nog med att hon demonstrerar en förfärlig människosyn – hon gör det dessutom på klantig svenska.

Om vi ska tillämpa hennes stränghet på henne själv måste det betyda att hon borde förbjudas att skriva, åtminstone i en tidning med Aftonbladets upplaga.

Hennes krönika är otäck läsning. Gubbar med ölmage och gummor med hängbröst borde skyla sig så att man helst inte ens anar deras kroppsformer. Annars mår Johanne Hildebrandt illa.
Hon skriver bland annat:
”Men för guds skull – även om ni tycker det är bekvämt kan ni väl bespara oss från att slippa se bröst som hänger ut ur t-shirten, svettiga magar och ludna ben när man köper mjölk på konsum eller äter lunch.”

Men “bespara oss från” är fel. Hon blandar ihop det med “bevara oss från”. Det pinsamma språkfelet finns också i rubriken på hennes text. Dessutom ställer hon till något av en dubbel negation genom ordet “slippa”. Därför råkar hon säga att hon vill se bröst som hänger, och så vidare. Hon borde ha skrivit antingen “bespara oss bröst som hänger...” eller “bevara oss från bröst som hänger...”.

Det är också inkonsekvent av henne att först prata om “oss” och sedan “man”. Inte heller är det så lyckat att på talspråksvis skippa “att” i uttrycket “ni tycker det är”. Hon borde också begrunda om en mening som innehåller “kan ni väl” helst borde avslutas med frågetecken, möjligen utropstecken. Och Konsum ska skrivas med stort K.

Johanna Hildebrandt borde ödmjukt avstå från att predika sina kroppsliga skönhetsideal tills hon förmår göra det med någorlunda språklig skönhet.

Läs även andra bloggares åsikter om , , .

10 kommentarer:

  1. Språkkritiken kan jag hålla med om, men inte i övrigt. Jag ser inte att Johanne Hildebrant predikar några kroppsideal utan snarare lite mer hyfs och sunt förnuft när det gäller klädsel på sommaren, vilket verkligen är befogat. Jag tycker att man bör ha t-shirt och knälånga shorts när man inte befinner sig hemma eller på stranden. Alldeles oavsett hur man ser ut!

    SvaraRadera
  2. Niklas, jag skulle stå ut om hon menade att alla ska vara påklädda (även om det också vore ett surt sätt att se på människokroppen) - men nu menar hon att det gäller just tjockisar och tanter med hängbröst.

    Och så förstår jag inte varför det ska vara värre med naken hud än kläder. En besynnerlig människosyn ligger bakom sådana preferenser.

    SvaraRadera
  3. Jag tycker att man på allmän plats kan visa litet restriktivitet vid exponering av kroppsdelar. Folk kan ta illa upp.
    I övrigt måtte Hildebrandt ha bråttom när hon skrev. Påpekandena om textens fel är flagranta. Själv må jag få ur mig en och annan språkgroda vid tillfällighetstexter på nätet, men skriver jag en artikel i en tidning försöker jag ge texten litet hyfs.
    Men tidningstext idag är sämre än någonsin. Jag ser "våran" och "eran" i kvällstidningsrubriker. (Jag tycker "våran" är talspråk.) "Medans" förekommer också.
    Och ingen jäkel verkar kunna använda semikolon korrekt. Dagens unga skribenter verkar tro att semikolon är ett sorts kolon och sätter det framför uppräkning eller "här kommer något!"
    Uttryck som "bespara oss från" kallas, om jag inte tar fel, kontamination: att låta två olika idiom smitta ned varandra. (Här "bespara oss" och "bevara oss från".)
    Vanligt uttryck idag: "jag tillhör en av dem som..." ("jag tillhör dem som" + "jag är en av dem som"). Slaveriet är m a o återinfört.

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  4. Får man inte gå in med kortbyxor i en matvarubutik? Hennes människosyn är pervers.

    SvaraRadera
  5. Ahrvid, tack för de roliga exemplen på skriftspråkets förflackning. Jag retar mig också exempelvis på "både" när fler än två exempel ges. Det händer ideligen.

    När jag jobbade på DN hade de en korrekturavdelning som alla texter passerade före publicering, men jag tror att dagstidningarna har dragit in på den kontrollen.
    Dessutom verkar journalistik mest handla om att göra sig ett namn och pinka revir, medan språket ses som föga mer än den där slaven som ska piskas till lydnad.

    SvaraRadera
  6. Vad var det nu dagstidningarna var så mycket bättre på än bloggarna? Nån som minns?

    SvaraRadera
  7. Strålande inlägg! Håller med, både vad gäller kroppidealet och språket. Idag är det tydligen helt comme-il-faut att i en dagstidning skriva "ta tillvara på" och andra kontaminationer.

    SvaraRadera
  8. Isabella, jag måste bekänna att jag nog kan ha råkat skriva ett och annat "ta tillvara på". Man är aldrig för gammal för att lära sig...

    SvaraRadera
  9. Men man vet aldrig, vissa språkliga felaktigheter kommer för att stanna och blir så småningom korrekta. Det är väl som det ska med det. Bara så inte sker med dubbelnegationer och annat språkligt otyg som snarare förvirrar än klargör.

    SvaraRadera