Anna Ekelund skriver:
”I politiskt korrekta kretsar har bögen och lebban hamnat på piedestal, vilket inte heller är lyckat.“
Texten är full av fördomsfulla exempel på homosexualitet – en satirisk och absurd episod från TV-programmet South Park, “viss bögkultur där man i det närmaste tvångsmässigt ska knulla främlingar i parker och mörka källare”, “politiskt lesbiska” och “karikatyrer av Oscar Wilde”. Hon menar att “det etablerade samhället har blivit homosarnas bitch” och frågar sig:
”Varför daltas det med homosexuella som vore de gulliga apor på Skansen?”
Hon önskar att Stockholm Pride festival ska upphöra, för att den “cementerar bilden av vi och dom, grå heteros mot glittriga homos.“
Mellan de grova fördomarna lägger hon in fraser av tolerans mot homosexualitet, men de bögar och lesbiska hon vill se ska inte skilja sig från andra – de ska inte synas.
Texten är absurd och säkert avsiktligt provokativ. Det är ju en kolumnist på Aftonbladet. Men man måste ändå förvånas över att hon inte verkar ha ett hum om Pride-festivalernas ABC. De är framvuxna i en värld som har krävt att homosexuella skulle vara osynliga.
Därför behövs evenemang som firar homosexualiteten som en fest i stället för en skam, ett skäl till förtjusning i stället för avsky. Pride-festivalerna är den nödvändiga motbilden, och vi behöver fler sådan motbilder, inte färre.
Här är förresten information om årets Pride-festival i Stockholm, den 27juli - 2 augusti:
Stockholm Pride
Läs även andra bloggares åsikter om Stockholm Pride, homosexualitet, sex.
ja det var jag som kommenterade hennes artikel tidigare idag under namnet helterskelter, så jag skriver under.
SvaraRaderadu verkar inte ha förstått hennes artikel riktigt. Jag tycker den var både bra och med en korrekt analys. Varför göra cirkus av något som egentligen är ganska banalt och ovidkommande, ens se.xuella läggning? Det tyder på extrem osäkerhet och att man kanske innerst inne tvivlar på sin läggning. okey att man förtrycktes pga av sådant för länge sen men kom igen va, vi lever på 2000-talet nu, inte på 1930 talet... visst är det roligt att titta på men det ger intrycket att det handlar om en freakshow och inget annat. väx upp någon gång please...
SvaraRaderaAnonym, hatvåld mot homosexuella sker fortfarande och många av fördomarna har bred spridning. Vi lever på 2000-talet men allt är inte frid och fröjd.
SvaraRaderaCirkusen är ett sätt att vända på det: i stället för att gömma homosexualitet visas den upp med "gala". Både vettigt och nödvändigt. Rätt kul också.
Tycker Anna E skrev en kanonbra artikel, mitt i prick. Din egen kommentar visar bara hur rätt hon har. Och om Pride handlar om att manifestera en homosexuell kärlek, varför denna sexfixering, med alla dessa nakna kroppsdelar, läderbyxor, löspenisar etc. Det verkar finnas en gravad hund i detta.
SvaraRaderaStefan: ser du inte en risk att homosexidentiten kan utvecklas i sekteristisk riktning? Alla potentiellt befriande rörelser löper risk att gå vilse på de viset, som jag ser det. Titta bara var feminismen har hamnat.
SvaraRadera... för att inte säga kristendomen, ljusår från den urkristendom som jag förstår att du sympatiserar med. Utan att ha läst Anna Ekelunds artikel kanske det ligger något i hennes varning.
SvaraRaderaNu har jag läst krönikan. Dialog bygger trots allt på att man gör jobbet och sätter sig in i saker och ting, jag borde såklart ha gjort det från början.
SvaraRaderaOch jag tycker att Anna Ekelund har en poäng. Homosexuella riskerar att hamna i samma fälla som den judiska gemenskapen befinner sig i; att själva hävda sitt annorlundaskap och på så vis regenerera det. Det gäller att märka när bojorna har fallit av en!
Stefan, jag uppmanar dig att läsa om passusen om PrideFestivalens orsak i din egen text. Glädje, javisst - men låt glädjen vara sin egen orsak. I ditt resonemang förstärker du bögarnas offerroll. Det är ingen betjänt av.
SvaraRaderaFör övrigt ställer jag mig skeptisk till institutionaliserad glädje. Den tar sig lätt uttryck i en besvärjelse som motverkar sig själv. Glädjen finns där den visar sig, och så enkelt är det med det.
Quo Wadis, "sexfixeringen" är nog ganska mycket i betraktarens öga. Den heterosexuella erotiken finns överallt, utan att man reagerar. Gayrörelsen behöver göra homosex lika självklar, och de reaktioner som kommer i processen visar just hur nödvändigt det är.
SvaraRaderaJag påminns om en vanlig reaktionärt kristen attityd: att bögar får vara bögar så länge de bara avstår från att ha sex med varandra. Jag tycker att Anna Ekelunds text är prov på ungefär samma fördomsfulla attityd. Bögar får finnas, bara de inte märks.
Mattias, jag tror mig se din poäng, men förstår du gayrörelsens dilemma? Acceptansen gentemot homosexualitet är alltför ofta sådan att den inte vill bli provocerad med konkreta bilder av vad homosexualitet är. Det är ingen acceptans.
SvaraRaderaJa, jag förstår dilemmat. Jag vill mest bara ropa "se upp!". Ju högre man uttalar parollerna desto troligare är det att skumma fiskar smyger i bakgrunden, beredda att slå mynt av situationen. Och tidigare förtryckta kan lätt bli de nya förtryckarna, det har historien visat på många gånger. Jag tycker det finns anledning att vara skeptisk mot precis allting, också mot gayrörelsen.
SvaraRadera... framförallt är det ovanligt att just en "rörelse" inte mer eller mindre spårar ur vid någon tidpunkt i historien, eller hur?
SvaraRaderaStefan, förstår inte vad du menar med att den heterosexuella erotiken finns överallt. Mej veterligt finns inga motsvarande manifestationer med sådan sexficeringen, förutom de s k sex-mässor som smarta affärsmän arrangerar.
SvaraRaderaSedan ger du samma prov på fördomar mot kristna, som du själv anklagar kristna för.Tycker inte Annas artikel var mer fördomsfulla än det du visar prov på.
Jag hänger kvar här, ämnet släpper inte greppet om mig. Jag tycker att du tar Anna Ekelunds exempel ur deras sammanhang och ger en skev bild av hennes resonemang. En akademisk regel är att den som opponerar på en annans arbete först ska ge en rättvisande bild av densamma, innan kritiken sätts in. Det är en bra regel, tycker jag, en regel som underlättar god och konstruktiv dialog. Jag tycker inte att du i din sammanfattning gör Anna Ekelunds text rättvisa. Den är betydligt mer nyanserad än vad du låter påskina.
SvaraRaderaQuo Wadis, jag sa "en vanlig reaktionärt kristen attityd" - det betyder inte alla kristna, utan vissa reaktionära kristna. Det är också den officiella linjen i vissa kristna rörelser. Jag har för mig att katolska kyrkan hör dit, till exempel.
SvaraRaderaDen heterosexuella erotiken finns överallt - i film, TV, reklam med mera. Det dräller så mycket av den att många inte reagerar eller ens tänker på det. Helt Ok med mig, jag menar verkligen inte att den bör censureras.
Men samma tolerans bör visas homosexuell erotik i det offentliga rummet. Att folk märker den senare och inte den förra är belägg på att vi behöver mer av den senare.
Mattias, jag är förvånad över att du inte ser de tendenser jag beskriver i Anna Ekelunds text. Jag tycker att jag behandlar henne rättvisande och förstår inte hur jag kan vara tydligare. Jag har ju dessutom använt mig av flera citat, även hela meningar.
SvaraRaderaBara idén att diktera hur homosexuella ska uppträda är befängd. Hon villkorar sin sympati för homosexuellas situation. De ska inte sticka ut.
Same old same old...
Ekelund har helt rätt..
SvaraRaderaHela Pride-grejen hyllar olikheter istället för det gemensamma. Om sexualitet inte är så viktigt varför göra en sån stor grej av det?
Verkar som "Pride-bögar" eller vad man nu skall kalla det, definerar sig först och främst efter sin sexualitet.. vilket är lika löjligt som att definera sig främst efter hudfärg eller vilken mat man gillar.
Det är synd att Sverige, samtidigt som man säger sig vara tolerant och öppet är fullt av "icke-frågor" (som homosexualitet, flyktingpolitk, abort osv) som knappt får diskuteras i media.. Där istället likrikthet är i praktiken ett krav och journalister skall "tycka rätt".. Så det är tur att det finns en del, som tex denna Ekelund, som vågar gå emot strömmen och ha en egen åsikt.
Sen håller jag med Quowadis, vad menar du med heterosexuell erotik överallt?
När var senaste gång vi gick ut i samlad trupp för nån sorts festival som hyllar heterosexualitetn, halvnakna och hånglandes?
Aldrig är svaret.
Hur många heterosexualla känner du som först och främst definerar sig som straighta, före allt annat? Säkerligen inte en enda.
Vi får ta och bena upp det.
SvaraRadera- AE ifrågasätter politisk övertygelse grundad på sexuell läggning. Det måtte väl vara ett rimligt ifrågasättande. En sak är att driva homosexfrågor politiskt, en annan att betrakta samhället i stort genom ett gayfilter. Missar man inte väsentliga saker då?
- AE ifrågasätter den samtidiga kritiken av heteronormen och strävan att erövra heteronormativa bastioner som äktenskap och kärnfamilj.
- AE ifrågasätter mångas heterosexuella hållning, som hon tolkar den, att homosexualitet är närmast något chict och exotiskt. Det blir ett slags förfrämligande, istället för tvärtom.
- AE ogillar vad hon kallar mediegullandet med Stockholms Pride. Jag antar att hon syftar på en okritisk hållning. Bland annat försökte festivalen i år styra journalisters och fotografers arbete på ett sätt som påminner om Britney Spears ohemula krav för ett par veckor sedan; kanske finns det fler skuggor i regnbågsfanan som media inte törs skildra? Därom vet jag föga, men förvånad skulle jag minst av allt bli, med tanke på evenemangets storlek, omsättning och betydelse.
- Först och sist ifrågasätter hon hur gayrörelsen motståndslöst, från annat än religiöst reaktionära och högerextrema grupper, i så hög grad tillåts romantisera sexuell promiskuitet och ge uttryck för det i det offentliga rummet. Hon är, som jag tolkar henne, trött på en gayrörelse som i så stor utsträckning lägger tonvikt på just detta. Då talar vi inte om kyssar, hålla handen och kramas, utan om en mer explicit samlagsestetik. Eller med andra ord: Hör löskukar hemma i gaturummet?
Jag tycker att alltsammans är ganska rimliga frågor.
Dock vill jag lägga in en brasklapp: Jag har inte upplevt någon Pridefestival på nära håll. Det ska man kanske ha gjort för att kunna uttala sig med någon precision i ämnet.
SvaraRaderaMattias, du och flera andra resonerar som om vårt samhälle redan var helt och hållet botat från homofobi, vilket inte är fallet. Pride och liknande manifestationer behövs för att fortsätta bearbeta fördomarna.
SvaraRaderaDet är uppenbart i att så många kommentarer ovan handlar om att det visserligen är Ok med homosexualitet, men den borde inte visas upp så flagrant. Det är just därför den behöver det.
Heterosexualiteten flödar för jämnan, ofta explicit - i t.ex. filmer, reklam, TV och så vidare. Även i gatuliv eller på en badstrand, utan att någon höjer ögonbrynen (om det inte blir väldigt genitalt). Reaktionerna är helt annorlunda när homosexualitet visas upp, vilket ovanstående kommentarer ger många belägg på.
Heterosexualiteten är normen, så etablerad att människor inte ens är medvetna om det - förrän avvikelser dyker upp. Då protesterar de mot dessa och tycker att de bör följa normen.
Det tycker jag är precis vad Anna Ekelund ger uttryck för i sin artikel - och många av kommentarerna ovan.
G-Town säger att det aldrig är festivaler som hyllar heterosexualiteten. Dels är det inte sant, ty mängder av festivaler hyllar det heteronormativa, ofta ganska ekivokt. Dels behövs det inte som en motrörelse, eftersom det är normen.
Vad som får folk att upptäcka och reagera på Pride är att det är en festival för avvikelse från normen.
Mattias, du påstår att gayrörelsen romantiserar sexuell promiskuitet. Det är inte sant. Den visar upp att det också finns homosexualitet och att det är något positivt. Men det betyder inte promiskuitiet. Det är homofobins reaktion som står för den tolkningen.
Det kan vara så att några heterosexuella ser homosexualitet (eller snarare queer) som något chict - men det finns betydligt fler heterosexuella som har en helt annan, intolerant attityd. Förstnämnda är knappast något problem och gör ingen skada, men sistnämnda är sannerligen ett problem och leder ofta till allvarlig skada.
Det är över huvud taget besynnerligt att heterosexuella anser sig ha rätt att diktera hur homosexuella ska fira sin sexualitet.
Självklart är det just sexualiteten (och kärleken) som är i centrum för Pride, eftersom det är en festival som hyllar människors rätt till sin sexualitet, även när den inte stämmer med normen. Det vore väldigt märkligt om en sådan fest bannlyste sexualiteten helt.
Nej, faktiskt påstår jag inte det, Stefan, utan jag försökte mera att tolka vad jag tror att Anna Ekelund vill ha sagt. Jag tycker att du sågade henne för bryskt. Själv är jag mycket kluven i frågan. För mig handlar frågan mindre om vad bögar gör och uttrycker än om den allmänna frågan om avvikelse och norm. Avvikelse på individnivå är en sak. Avvikelse på gruppnivå brukar leda till en massa oönskade bieffekter. Det må gälla etniska, religiösa eller sexuella grupper. Det är bra att det finns specialregler för olika grupper som behöver det, men för det mesta kommer dessa specialregler i viss utsträckning att missbrukas, tror jag. Och de regler som är till för att skydda en grupps intresse kan lätt få motsatt effekt - den urskiljer dem inte bara på gott, utan också på ont.
SvaraRaderaSpecialregler för grupper är aldrig bra. Vi talar nog förbi varandra. Jag uppfattar det inte som att HBTQ-rörelsen har något sådant "reglemente", men visst finns det inom den grupper som har ganska strama koder.
SvaraRaderaVi tolkar helt klart Anna Ekelund olika. Som jag ser det utgår hon från grova förenklingar och fördomar för att diktera hur hon tycker att HBTQ-rörelsen bör ändra sig, vilket blir lite som den klassiska frågan: "När slog du din fru sist?"
Jag tror vi gör det. Talar förbi varandra också. Det jag ser framför mig är en situation likt staten Israels, där ingen utomstående tillåts knysta ett uns kritik utan att stämplas som antisemit, och där den förment förtryckta parten snart blir förtryckare. På samma sätt måste det gå att kritisera Pride utan att automatiskt betecknas som homofob. Men visst är frågan luden som fan; visst har du rätt i att långtgående heterosexuellt hånglande tillåts på badstrander och karnevaler till exempel; självklart måste bögar och flator ha motsvarande rätt att vissa skinn och att kela offentligt.
SvaraRaderaInte motsvarande rätt. Samma.
SvaraRaderajag tycker problemet ligger i majoritet vs minoritet: annas hållning är majoritetens (nog är nog, vi vet att ni finns osv), hon är 'trött' på oss och tycker vi befäster stereotypa beteenden.
SvaraRaderamen vad har majoriteten för förväntningar på oss homosexuella som gör att de reagerar negativt på uppsluppet firande, med eller utan hångel? kanske vi inte är så speciella, kanske vill vi bara ta på oss en boa och tjoa o tjimma?
'vi har sett det förr' - ja, säkert, det har jag också, men för många deltagare och åskådare är det första gången. synliggörandet gör nytta!
denna likgiltighet som uppstår så fort egot inte får en kick kan vara förödande.
helterskelter
Helterskelter, det är nog så att Pride-fstivalen är en kick för unga HBTQ-personer, som innan dess känt sig som en minimal minoritet eller rentav ensamma på sin ort. Plötsligt får de uppleva att de ingår i en stor gemenskap.
SvaraRaderaAlla minoriteter behöver liknande manifestationer - stunder då de helt enkelt är väldigt många.
ja, och glädjen är viktig att visa upp eftersom många fortfarande tror att homosexualitet=depression.
SvaraRaderaförresten, jag ser inte att du nämner astrologi längre. har du skrotat det? jag kommer ihåg hur din handbok var en bibel den gången det begav sig för mig på 90-talet.
helterskelter
Helterskelter, jag ägnar mig åt astrologi i perioder - exempelvis på min engelska astrologisida:
SvaraRaderahoroscoper.net
Jag gav nyligen ut en bok på engelska om astrologi och hälsa. En del av det finns på hemsidan ovan.
Ämnet fascinerar mig fortfarande, men då och då.
Ok, efter något dygns betänkande, jag erkänner: AE:s artikel haltar. Hon påstår saker, nämligen först och främst att gaykulturen gynnas av en PK mediavärld. Men några belägg för eller konkreta exempel på att det skulle vara så lägger hon inte fram. Det blir ett löst tyckande. Helt OK att vara trött på något, det betyder inte ens tyda på aversion. Jag blir trött på pizza om jag äter det mer än ett par gånger i följd, jag är inte pizzahatare för det. Men en helt privat leda och offentligt tyckande är olika saker. Hon borde visa belägg för att det är som hon säger, nu stannar hon i ett frustrerande "det vet man ju". Med en provokativ rubriksättning till det är det bäddat för missförstånd.
SvaraRaderaMatthias, just på den punkten har Anna rätt. Finns det någon festival, något arrangemang som det skrivs såmycket om och som bevakas så intensivt som Pride. Vilka bevis behöver du, eller tycker du annorlunda. Och vilken annan festival får occupera Kungsan, eller använda SL-bussarna för sin flaggor. Orsaken är nog mycket det som Anna E skriver, att ingen vågar gå emot krav/önskemål från arrangörerna med risk att få den stora homofob-stämpeln i pannan. Och bara den kampanj som attackerar den s k heteronormen -"heteronormen stinker". Lägger man samman allt detta inser man att det knappast handlar om att manifestera kärleken mellan samkönade utan snarare att göra detta till det sanna och rätta, med dekadensen som huvudingrediens.
SvaraRaderaAnonym, heteronormen är inte samma sak som heterosexualitet. Normen innebär intolerans mot dem som inte följer den, och det stinker. Men det betyder verkligen inte att heterosexualitet stinker eller skulle vara något negativt. Det har jag aldrig hört någon HBTQ-person påstå.
SvaraRaderaVad dekadens skulle ha med den ena eller andra formen av sexualitet att göra förstår jag inte. Jag vet inte ens vad det innebär.
Mattias, det är härligt när vi i våra diskussioner hittar fram till varandra.
SvaraRaderaJag får passa på att medge att jag har samma aversioner som du mot formaliserade ställningstaganden. Ismer och ister och allt det där. Så fort etik får etiketter slutar det att fungera som etik.
Då kan även de mest lovvärda ställningstaganden bli bakåtsträvande, rentav förtryckande.
Jag bor utomlands och aldrig varit i Stockholm under en prideparad, så jag kan helt enkelt inte uttala mig om den saken. Mer precis i sin kritik hade hon dock kunnat vara, AE.
SvaraRaderaStefan: Ja, de taoistiska erfarenheterna att inget går att hålla fast och att allt bär på fröet till sin motsats. Varje frihetsrörelse kan bli förtryckande, en förtryckande regim kan befria.
SvaraRadera(Ett exempel som kom för mig är hur islam på 1800-talet kritiserades i Västerlandet för att vara sexuellt lössläppt. Ett tu tre så är positionerna omkastade!)
Tjusig språklek där, ismer och ister, etik och etiketter!
Funderar vidare...
SvaraRaderaAllra svårast är det kanske för tidigare förtryckta att skapa en icke förtryckande rörelse, eftersom mönstret finns inpräglat och tenderar att upprepas, blott i omvänd form. Feminismen i sin mansexkluderande form kan duga som exempel på det. I grunden är den bara en form av machism, som också bygger på könsåtskillnad.
Nä, här håller inte heller jag med dig Stefan. Jag har aldrig brytt mig om vilka sexuelal preferenser människor har. jag har jobbat ihop med homosexuella och det har gått hur bra som helst. Tror inte jag har någon "homofobi". Däremot är Pridefestivalen inte alls "Pride", det är ju att förnedra homosexualiteten. Det är rena porrfestivalen, gör tankeexprimentet att Pride var en heterofestival med samma innehåll, hallå! Den hade förbjudits och kritiserats från alla håll. Det som inte är ok när det är hetero bode inte vara det när det är homo heller, det kan aldrig bli något slags förtryck.
SvaraRaderaDet finns ett icke oansenligt antal homosexuella som inte gillar Pride alls, det borde mana till eftertanke.
Jag känner folk som råkar bo i områdena där Pride håller till. De kan inte sova p.g.a. alla svarsjukedramer och bråk. Tycker det hela påminner om Romarrikets förfall och dekadens det hela.
Jag känner också en kvinna som brukade jobba för Pride, hon jobbade inte förra året, jag frågade varför. Då mälde hon att honm blivit mobbad för att hon är hetero. Så var det med den fördomsfriheten.
"G-Town säger att det aldrig är festivaler som hyllar heterosexualiteten. Dels är det inte sant, ty mängder av festivaler hyllar det heteronormativa, ofta ganska ekivokt."
SvaraRaderaDå vore det enkelt för dig att ge ett konkret exempel på en Pride motsvarande heterosexuell festival.
Gör gärna detta istället för att luddigt bara deklarera att "det finns det visst!".
"Den visar upp att det också finns homosexualitet och att det är något positivt."
Säger du det.. är det någon i västvärlden som missat att det finns homosexuella eller?
Är ganska välkänt.
Slutligen..
Jag, precis som dom flesta.. Skiter fullkomligt i vilken läggning du har.
Men som sagt - det finns inget liknande Pride för heterosexuella och det hade knappats tillåtits:
Det hade klassats som obscent och provocerande..
ENDA anlednigen till att Pride i stort skonas sådan kritik och tillåts är just PGA att det är en homosexuell festival.
Det är bara löjligt att försöka förneka det.
Att befria sig hör till det svåraste man kan ge sig på. Det gäller att genuint ta sig ur den tidigare dynamiken, vilket bara sker om man ändrar sin egen inställning. Att tro att omvärlden håller en fången är en illusion.
SvaraRaderaDet här lärde faktiskt du mig mycket om på aikidomattan, Stefan. När jag säger att det är svårt, så är det för att det är så lätt att vi sällan begriper det. Acceptera, slappna av, fokusera på din befrielse - och du är fri. Inte många klarar det.
Ääähh....skall man genomskåda det politiskt korrekta så är man ofta inte hjälpt av olika avslappningtekniker, högre studier eller andra sådana perifera saker. jag har funderat över varför avgjort intelligenta personer, högt utbildade, inte ser igenom de mest uppenbara dimridåer och politiska konstigheter. vad är det som krävs? Alla, borde se att Pridefestivalen är rena porrfestivalen och att det snarare missgynnar homosexuella än gynnar dem. vad tänker en normal familjefar (ej homofob) som går på stan med sin lilla undrande dotter på sex år när Pridefestivalen drar förbi? Ökar det familjefaderns förståelse för de homosexuella Stefan? Nu kommer du med någon förklaring och någon teori, det vet jag redan. Men läs vad du själv skrivit i Tao te ching, jag VET vad den gamle Lao Tzu skulle sagt i nämnda exempel, innerst inne vet du det också Stefan, men du kommer inte erkänna det här, det vore ju att erkänna sig besegrad i en debatt. Något som få, om ens någon bloggare gör (inte ens jag gör det om jag framfört en åsikt i en artikel, det ÄR magstarkt).
SvaraRaderaJag tror att man måste se sajker för vad de är, utan slöjor för ögonen. man måste prata med människor som redan avslöjat den samhälliga politiska korrektheten. Man måste möta verkligheten, bortanför rubrikerna. Vår föreställningsvärd formas i alltför hög grad av vad vi läser i tidningarna och hör på TV. Där kommer samma visa hela tiden. Pride är beviset på de homosexuellas frigörelse, viktigast av allt, tycker du inte det, håller du inte med, är du HOMOFOB! Vem backar inte inför det, vem vill vara HOMOFOB? Orwells 1984 HAR slagit in, vi har bara inte märkt det.
Goddag yxskaft. Du begrep inte ett dugg av vad jag skrev, Robsten, märker jag.
SvaraRaderaJag svarade i huvudsak Stefan, inte dig. Även om din kommentar stimulerade tankar om "mental frigörelse". Du skrev om någon slags frigörelse för de homosexuella, som enligt dig måste ske i människan, inte genom braskande festivaler, om jag förstod saken rätt. Men jag är dum i huvudet så jag missuppfattade det säkert.
SvaraRaderaDen frigörelse du pratar om (om jag nu förstod dig rätt) är väl självklar, det är ju det alla tänker på när man skådar denna svulstiga festival. Den mycket intressantare och finurligare frigörelsen är den vi kan göra gentemot de allmänt påbjudna "sanningar" som vi hela tiden hjärntvättas med. Din kommentar om frigörelse initierade en annan intressantare diskussion om frigörelse. Tydligare än så här kan jag nog inte bli.
Jag ska egentligen inte säga något om hur "sexualiserad" Pride-festivalen är, eftersom jag ännu inte varit på den. Jag anar dock att jag på den punkten kanske har en högre "smärttröskel" än många andra. Jag tycker att det offentliga rummet borde bli mycket sexigare.
SvaraRaderaEn sexighet som bara är omvänd hämning är just bara det - omvänd hämning. När prydhet vänds i vulgaritet är den just bara det - omvänd prydhet. Men om du efterlyser verklig sexighet och sensualism så håller jag helt med dig, Stefan. Återstår bara att ta reda på vad det betyder.
SvaraRaderaRobsten: Vad jag menade är att vi i stort sett talar om samma sak och på samma sida. Jag tror att bögarna i stor utsträckning projicerar sin egen ofrihet - den som vi i och för sig alla lider av - på heterosamhället, och ställer det till svars för mer än vad det är skyldigt till.
Mattias, jag brukar jämföra det med hämningslöshet respektive hämningsfrihet. Att vara hämningsfri är att inte hejdas av hämningar, men ändå vara balanserad. Hämningslöshet är att brottas med hämningarna och förlora, genom överdriven vulgaritet.
SvaraRaderaDet är tydligt i många författarskap, som frossar i "snusk", vilket med sina överdrifter bara blir ett slags övertramp, liksom X-rated och därför ofarligt. En hämningsfrihet kombinerad med rimlig behärskning och nyanser blir däremot verkligt utmanande för dubbelmoralen.
Så då är frågan om Pridefestivalen (för det var ju den vi diskuterade) är hämningsfri eller hämningslös. Mitt svar på den frågan är nog glasklar är jag rädd.
SvaraRaderaRobsten, där var du snabb ;)
SvaraRaderaJag får kolla in saken och återkomma på bloggen med mina intryck.
Mycket bra distinktion, ny för mig. Och som uttrycker precis det jag menade.
SvaraRaderaNär jag skrev mitt inlägg mindes jag Marie-Louise de Geers med flera efternamn och hennes video till någon av systrarna Ainbusk Nilsson, Josefin tror jag att det var. Den blev censurerad i stora delar av Europa, trots att den var betydligt mer sordinerad än de vulgariteter a la Britney Spears som redan då dominerade popvärlden. Jag tror hon uttryckte just den sortens hämningsfrihet som du talar om. Vidare tror jag att det hade en del att göra med att det var kättja uttryckt på kvinnliga villkor.
@Stefan
SvaraRaderaDå väntar vi med spänning på dina iakttagelser och vidare deduktioner.
Hörde den favorit här från Skansen, Johan Palm. Tyvärr tyckte jag inte han var bra, utslätat Konsum-blåvitt pop. Ingen själ, inget unikt eller egen känsla, sorry:-(
Nä, kan inte avhålla mig från en kommentar i alla fall. Såg på TV att Pridedeltagarna skulle hångla offentligt, alla med alla. detta för att återta det offentliga rummet för HBTpersoner.
SvaraRaderaFör mig är hångel något man gör med den som man känner och hyser känslor för, inte med en vilt främmande människa. Om det nu enbart vore att återta det offentliga rummet, varför kunde då inte erkända par hångla i samma offentliga rum? Många var nog par med det var faktiskt inte den officiella uppmaningen. Här någonstans går gränsen för mig. Samtidigt som våra politiker hyllar detta (Pridefestivalen och dess inslag) så stiftar de världens hårdaste sexköpslag. Det går inte ihop för mig. Att hångla offentligt med en helt okänd person kan inte ligga så långt ifrån att köpa sex, jag har faktiskt svårt att skilja beteendena åt moraliskt, faktiskt.
Jag är antagligen en konservativ bakåtsträvare. Å andra sidan sade väl de som drev Romarriket i fördärvet samma sak om de som kritiserade dem.
Robsten, du såg Johan Palm och jag såg Darin (på Pride-invigningen). Same same ;)
SvaraRaderaVar det allsångsframträdandet du såg, där han gjorde en ganska otyglad men hjärtlig version av Hey Jude? Jag tyckte att den var skojig. Modig också.
En stor upplevelse som artist blir han när han fått hålla på lite till. Redan nu har han förstånd att dra åt det håll som är hans. Det kan bli riktigt bra med tiden - långt ifrån Konsum. Stor konst tar tid.
Robsten, när det gäller offentligt hångel har vi nog olika grundsyn. Jag tycker att det finns mycket annat som är mycket värre att göra offentligt. Lite hångel är bra medicin och lite extra kittlande när det sker offentligt.
SvaraRaderaInget att bli upprörd över. Inte heller något att ta på särskilt allvar.
Och vad som ledde till Romarrikets fall var nog snarare de många krigen än de erotiska utsvävningarna.
SvaraRadera_"Redan nu har han förstånd att dra åt det håll som är hans.-"
SvaraRaderaJa, ja hoppas du har rätt, men framträdandet indikerade väl inte det kanske.
-"Och vad som ledde till Romarrikets fall var nog snarare de många krigen än de erotiska utsvävningarna."-
Hmm....ja kanske, jag är inte helt säker på att du har rätt, eller bara delvis rätt. de erotiska utsvävningarna i sig får ju inget rika på fall. Men just det som det är ett symtom på kanske. Men det är komplicerade och långa utläggningar, så vi lägger ned det.
Jag har förresten en ihållande konstig känsla av att vi är ett samhälle i förfall. Säger ni, ärligt och uppriktigt, att jag har fel, blir jag bara glad.
SvaraRaderaRobsten, intressant fråga. Jag kan absolut inte påstå att du har fel, inte heller att du har rätt.
SvaraRaderaEn förlagsredaktör jag hade förr menade att civilisationen har gått utför sedan biblioteket i Alexandria brändes ner. Så enkelt är det inte.
Kanske är civilisationsutvecklingen ungefär som foxtrott: två steg fram, ett steg tillbaka.
Något som jag tycker är en underbar utveckling är att allt fler människor har möjlighet att studera och förkovra sig, dessutom att uttrycka sin mening och diskuera den offentligt med andra - såsom framför allt på internet.
Jag tror att diskussion och utbyte av tankar leder världen framåt - men fort går det inte. Och demokrati är inget som överlever av bara farten, vi måste ideligen försvara den för att den inte ska tas ifrån oss ovanifrån.