Bosse Schön kommer med en ny bok om svenskar som stred för nazismen. Nu har han skrivit en sensationmässig artikel om rasbiologin i Sverige, där han anklagar Selma Lagerlöf för att ha sympatiserat med rashygieniska ambitioner att rensa bort “undermåliga” raser.
Artikeln säger redan i ingressen:
I hela sitt liv ruvade den världsberömda författaren och nobelpristagaren Selma Lagerlöf på en mörk hemlighet. Hon sponsrade världens första och enda rastävling där supersvenskar skulle koras. De som inte passade in i denna rasistiska måttstock skulle tvångssteriliseras för att skydda den svensk-germanska rasen från att förgiftas och försvagas av främmande orent blod.
Sedan kommer en lång text om rasbiologernas tokigheter. Selma Lagerlöf hörde sannerligen inte till den skaran. Så vad var då hennes roll?
När Svenska Dagbladet på 1920-talet höll en skönhetstävling för arier skänkte hon några av sina böcker till pris. Det var allt.
På 1920-talet ansågs rasbiologi vara en tillförlitlig vetenskap och Svenskan en seriös tidning. Att Selma skänkte några böcker var inget konstigt alls – snarare ett belägg för att skönhetstävlingen inte intresserade henne nämnvärt. Hon hade säkert blivit ombedd av tidningen att ge några böcker och gjorde dem till viljes utan att mena något särskilt med det.
Försvarade judarna
Vad hon egentligen tyckte visade sig snarare i vad hon gjorde på 1930-talet, när rashygienens baktankar blev realitet. Bosse Schön nämner det i förbifarten, i slutet av sin artikel, som det bara i någon liten mån skulle reparera hennes fadäs:
Till hennes försvar ska sägas att hon fördömde judeförföljeserna i Nazityskland på 1930-talet. 1940 hjälpte hon den tyska judiska författarinnan Nelly Sachs att fly till Sverige.
Det var inte många svenskar på den tiden som tog judarna i försvar, så där visade i så fall Selma Lagerlöf med all önskvärd tydlighet sin inställning. Det gör Bosse Schöns försök att svartmåla henne ännu mer infamt.
Det enda som kan konstateras av Bosse Schöns spekulativa och insinuanta artikel är att han själv knappast lever upp till motsvarande etiska integritet.
Han är bara ytterligare ett exempel på strebers som försöker komma upp sig och tjäna pengar på att skandalisera andra.
Läs även andra bloggares åsikter om Bosse Schön, Selma Lagerlöf, rasbiologi.
Jag har träffat Bosse Schön. Han har skrivit en del angelägna böcker om nazism, typ Svenskarna som stred för Hitler (om svenskar som gick med i Waffen-SS). Men med Selma Lagerlöf verkar han ha sträckt ut trovärdighetens gummiband till bristningsgränsen.
SvaraRaderaSaken är den att fram till 1940-talet var s k rasbiologi "mainstream" och något som stöddes av alla. Den svenska staten inrättade ett "rasbiologiskt" institut och riksdagen antog lagar om sterilisering av "mindervärdiga". Makarna Myrdal talade om den svenska rasens "degenerering" och SF-Journalen rapporterade om tävlingar för att hitta de rasmässigt perfekta "A-barnen".
Selma L kan inte anklagas för något som inte *alla* var skyldiga till.
--Ahrvid
Beklämmande.
SvaraRaderaBosse Schöön är en supertönt och i den här artikeln kokas det soppa på en fingernagel. Den springande punkten är så klart under vilka omständigheter Selma Lagerlöf skänkte ett ex av en av sina böcker som pris. handlingen i sig är inte specielt komprometterande; rashygien var en del av den tidens språkbruk, och för samtiden verkade det nog lika självklart att be Selma om ett premium som det idag vore att låta Victoria hålla ett litet tal vid invigningen av ett idrottsstadion i Stockholm. Men med ordvalet "sponsrade" få Schöön det att låta som om Selma skänkte pengar till nazisterna. Visst, Bosse har en bok att sälja och därför kränger han sådant här men det är ju idiotiskt att Newsmill tar in det.
SvaraRaderaMagnus, Newsmills roll är intressant och borde undersökas. Jag har för mig att det ägs av pressen i någon konstellation. Där tillåter de sig att strunta helt i pressetiken, för det är inte en "riktig" tidning.
SvaraRaderaGammelmedia gör nog just nu massor med experiment för att se vilka delar av internet de kan bryta in på och försöka exploatera.
En rättelse bara: Det var Stockholms Dagblad, inte SvD som höll tävlingen.
SvaraRaderaAnonym, tack för rättelsen.
SvaraRaderaGammal, men ändå första träffen på Google. Därav måste jag dementera myten om att det var normalt förr. Det var normalt bland kultureliten, utan brett stöd från fotfolket. Låt dig inte luras.
SvaraRaderaIntressant tanke, som dock kräver någon källa.
RaderaRasebiologin var en högst etablerad "vetenskap" på universiteten (Sverige ansågs t.o.m. som särskilt framstående inom denna disciplin) - fram till koncentrationslägren öppnades vid andra världskrigets slut. Den akademiska världen svalde dessförinnan rasbiologin med hull och hår.
Jag vill gärna tro att allmänheten inte gick på dravlet, men det är jag inte säker på - speciellt med tanke på hur mycket som förhastat kallas vetenskap idag och stora delar av allmänheten sväljer det obehindrat.