fredag 31 juli 2009

Hela internet är inte större än en enda hjärna


DN fortsätter sin artikelserie om internet och tar nu sikte mot framtiden. Idag, dock, går hela internet att jämföra med en enda mänsklig hjärnas kapacitet.

Idag har internet cirka 55 triljoner länkar, vilket ungefär motsvarar antalet synapser i vår hjärna. Det är inte lite, men det visar ändå att våra egna mentala resurser hittills mäter sig mer än väl mot internets kapacitet.

Om internet fortsätter att växa i nuvarande takt, vilket är tveksamt i längden, kommer det att motsvara summan av alla levande människors hjärnor år 2040. Jag tvivlar – framför allt på jämförelsens relevans.

Hjärnan skapar
Människohjärnan är annorlunda funtad – den gör konklusioner och innovationer, den så gott som skapar ur intet. Internet är och förblir ett verktyg åt vår hjärna, inte dess syskon eller konkurrent.

Diverse IT-kändisar spekulerar om internets framtid, men de tänker lite väl linjärt. De tror att internet ska kopplas ihop med människans hjärna i framtiden och mer eller mindre bli dess referenssystem, för att inte säga härskare.

Nej, människohjärnan har sina egna syften och resurser. Den brukar och förbrukar, till synes gränslöst – så även internet.

Det är alldeles sant att de stora landvinningarna och innovationerna har varit inom information, men så har det hållit på sedan 1300-talet, när Gutenberg uppfann bokryckarkonsten genom att skapa bokstavstyperna och den satta boksidan. Och så kommer det att hålla på i tusentals år framåt. Kommunikation och information är de fält där vi fortfarande har de största landvinningarna att vänta.

Kollektivmedvetande
Men det finns en grundläggande mänsklig längtan som driver oss dithän. Det är något vi är ute efter. Vi vill veta allt, ha kontakt med allt, förmedla allt som sker i våra egna hjärnor till varje annan hjärna. Vi vill bli ett stort fantastiskt medvetande, ungefär som det kollektivmedvetna C. G. Jung skisserade. Vi vill hänga ihop och förstå såväl varandra som hela universum fullständigt.

Internet bidrar till detta genom att vara ett slags arena för vår ambition, men knappast dess härförare. Den uppgiften ger vi aldrig ifrån oss. Vår trånad får oss att suga ut resurser passionerat, men överge dem i samma sekund de inte längre uppfyller våra behov.

Vi utformar därför internet efter våra behov, aldrig tvärtom. Och våra behov är långsträckta. Vi vill möta gud, eller vad det nu kan vara som ligger bakom alltihop.

Jag tror att internets framtid snarare kommer att utmärkas av hur dess resurser får människohjärnor att briljera mer än vi trodde möjligt, och kunskap kommer att utvecklas språngartat eftersom alla specialiserade intressen via internet finner och stimulerar varandra.

Internet kommer att växa, men framför allt kommer det att leda till att civilisationen utvecklas, växer och förädlas. Med internets hjälp blir människorna – allihop – med tiden allt klokare.

Läs även andra bloggares åsikter om , , .

54 kommentarer:

  1. Mm... men hjärnliknelsen har ändå en del för sig. Inte bara det att internet fungerar som en enorm minnesbank. Den tillåter också kunskapsutbyte utöver de etablerade och gängse vägarna. På så vis hjälper internet det kollektiva medvetandet att tänka på nya sätt.

    Intressant annars hur mycket kunskap vi redan har tillgång till, men som vi inte utnyttjar. Närliggande kunskap, som vi närsomhelst kan börja ta för oss av, om vi bestämmer oss för det. Telepatins gåva är till exempel sorgligt outvecklad hos de flesta, men tämligen obestridlig. (Fråga alla hundägare!) Kommunicera kan man göra alldeles trådlöst, om än förstås inte lika detaljerat som via internet. Läkande energier kan förflytta sig oberoende av avstånd. Läkande via tankekraft; döpt till placebo och rätt nedlåtande behandlat, är en faktor som vi är dåliga på att ta vara på. Etc.

    Kanske internet kommer att bidra till att dessa erfarenheter får större utrymme i det kollektiva medvetandet? Ett hot mot det etablerade är det uppenbarligen, och förhoppningsvis verkar internet på de nya tankarnas sida.

    SvaraRadera
  2. Fast man får inte glömma att internet fungerar på ett annat sätt en exempelvis en enstaka dator. En dator gör bara det den blivit tillsagd och följer linjärt medan internet fungerar lite annorlunda. Internet filtrerar ut vad som är viktigt, gör länkningar och hittar samband. Detta på ett sätt som kan vara överaskande och inte var meningen från början.

    Jag läste någon gång i en bok (minns inte vilken) att efter ett visst tal så tenderar saker att gå till nästa nivå. Om vi säger att det var 100 miljarder så: Det finns 100 miljarder atomer i en cell, 100 miljarder celler gör upp en människa osv, när antalet människor når 100 miljarder kommer något speciellt att hända, osv. Det kan ha varit ett annat tal, men du kanske förstår idén?

    Jag tyckte det var intressant att internet fick samma komplexitet som en hjärna ungefär samtidigt som folk på helt annat håll började prata om att de var "netrosexuella" och att internet är som en person.

    Sen tror jag inte heller att såna här profetior brukar hålla så ofta. Det ligger lite i sakens natur att när någon ska förutsäga hur det ska bli så blir det annorlunda.

    SvaraRadera
  3. Min gissning är att telepati i någon form blir nästa riktigt stora genombrott inom kommunikation. Att döma av astrologin, dock, kan det dröja nästan 400 år (nästa konjunktion mellan Pluto och Neptunus)...

    För den som står ut med astrologi kan jag informera om att den första konjunktionen av Pluto och Neptunus på väldigt länge i Tvillingarnas (kommunikationens) tecken skedde på 1300-talet, när Gutenberg lade grunden för boktryckarkonsten. Nästa kom i slutet på 1800-talet, då telegrafen skapade kommunikation med ljusets hastighet och startade den flodvåg av kommunikation via elektronik som vi alltjämt är mitt inne i.

    Även de följande konjunktionerna (med cirka 500 års mellanrum) blir i Tvillingarna. Så håller de på fram till 6000-talet, om jag minns rätt.

    SvaraRadera
  4. Telepati känner jag mig tveksam till, men jag är beredd att hålla öppet för att det möjligen kunde existera. (Men det är i så fall den enda av s k ESP-fenomen som möjligen, eventuellt kunde ha något.) Men hundägare har inte telepatisk kontakt med sin hund, eller vice versa. Där handlar det om en förmåga att läsa av subliminala signaler (gester, tonfall, ansiktsuttryck o dyl - och hundars ev beteende i sammanhanget är instinktivt, som en del i deras inprogrammerade beteende att relatera till sin flockledare).
    Att Internet har lika många länkar som en hjärna har synapser, betyder förstås inte att Internet är "intelligent". Funktionerna hos neuroner och deras synapser är helt annorlunda. Internet är inte konstruerat för att emulera neuroner, hjärnor och tänkande.
    Men det betyder inte att det är otänkbart att något rätt utformat datorsystem någon gång i framtiden kan nå dit! Hjärnans neuroner går alldeles utmärkt att simulera på en dator, men det krävs bara oerhört mycket datorkraft för det. Vi får vänta litet på att Moores lag skall hinna i kapp.
    Jag läste för några år sedan att KTH:s dåvarande kraftfullaste superdator sattes på att simulera neuronerna hos en plattmask (några tusen neuroner, bara). Det kunde den göra; det är bara det att operationer som tog en bråkdels sekund hos masken, tog flera timmar på superdatorn.
    Men eftersom datorkraften fördubblas var 18:e månad lär det (enligt en beräkning) bara dröja till ungefär 2020 innan vi har en dator kraftfull nog för att kunna bli likvärdig en människohjärna i intelligens. Rätt programmerad får den troligen jagmedvetande och skulle säkert klara t ex en Turingtest. (Möjligen kommer vi att få svårt att veta vad som är rätt programmering, för det är mycket kring en människohjärna som vi ännu inte vet.)
    Asimovs positroniska, tänkande robotar kan ligga närmare än vi anar...

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  5. Ett klargörande bara: Vi är två Mattias på samma tråd. Mattias S här; fast något emot det min namne skriver har jag inte, tvärtom.

    Arvid: ditt sätt att avfärda telepati som en möjlig förklaring till kommunikation mellan djur och människa var väl pösmunksaktig för min smak. Vem är du att veta bättre än andra utan att framlägga belägg för din sak?
    Annars håller jag med dig; jag tycker redan att det faktum att internet skapar nya intellektuella kontaktar liknar intelligens.

    SvaraRadera
  6. Det finns grundläggande skillnader mellan hur en dator och en människohjärna arbetar. Det visar sig i hur vi förhåller oss till dem. Till en människa ställer vi frågor där vi så att säga framhäver luckor i vad vi vet. Av en dator begär vi fram mer information om det vi redan vet.

    Det kan verka som hårklyveri, men skillnaden är signifikant.
    Bara en sådan sak som att när vi frågar människor kan vi inte vara säkra på att alls bli besvarare, eller besvarade villigt och ärligt, och så vidare. De kan ljuga, låtsas att de vet fast de är osäkra, hitta på, och så vidare.

    Turingtesten går ut på att få datorer att bete sig som människor, men det är manipulation, som ett partytrick, och inte mycket att stå efter.

    Vad vi egentligen strävar efter med datorerna är att göra dem till allt bättre verktyg åt våra hjärnor - och frågan är om en intelligens jämförbar med den mänsklga alls hör dit. Andra människohjärnor har vi redan tillgång till.
    Vi vill nog hellre ha helt andra sorters hjärnor att komplettera våra egna.

    SvaraRadera
  7. Eftersom grundfaktat 55 triljoner länkar är fel faller resten av blogginlägget platt.

    Ingen här verkar inse att 55 triljoner länkar motsvarar ca 6 miljarder länkar PER PERSON! Uppenbart orimligt.

    DN har nog missat lektionen om amerikanska räknerord. "55 trillion links" motsvarar "55 biljoner länkar" på svenska. De har fortfarande inte rättat felet i artikeln "Vi är internet".

    Börja om.

    -- jobbe

    SvaraRadera
  8. Jobbe, det är inte mitt blogginlägg som faller, eftersom jag betonar att internet har långt kvar till att mäta sig med den mänskliga hjärnans kapacitet. Däremot är det pinsamt för DN om de missat att en amerikansk trillion är en svensk biljon.

    Dock, poängen i DN-artikeln var ett uttalande av någon amerikansk IT-guru att internets länkar numera ungefär motsvara hjärnans synapser. Även det är tveksamt - jag såg någonstans på internet att en människa har cirka 10^15 kemiska synapser, vilket är 1.000.000.000.000.0000, dvs. en biljard.
    Det skulle betyda cirka 167.000 länkar per person i världen, vilket också låter mycket - men inte otänkbart.

    Är det någon som känner till de rätta siffrorna?

    SvaraRadera
  9. En vild och galen tanke... Såna är vi ju inte främmande för på den här bloggen...

    Tänk om internet leder till en sådan tankekontroll att hela mänskligheten, sammankopplad, börjar tänka mer eller mindre samma tankar? Att vi blir så ihopkopplade (i kontrollens namn) att hjärnorna kommer att praktiskt taget hänga ihop i en enda jättehjärna? I förlängningen kan man tänka sig att denna jättehjärna börjar tänka busiga tankar och gör sig fri... På något sett leder alltid förslavande till frihet och tvärtom - om man inte lyckas hitta den smala vägen mellan antiteserna, vill säga.

    SvaraRadera
  10. Kanske jättehjärnan börjar tänka... "Pitt!"... och ett befriande fnitter sprider sig...

    SvaraRadera
  11. Intressant att DN inte håller redan på nollorna på sin egen redaktion...
    Till Stefan: Det finns såsom datorer *vanligen* och *idag* arbetar stora skillnader mellan datorer och biologiska hjärnor. Men det är fullt möjligt att med rätt programmering få datorer att emulera biologiska hjärnors processer. Det sker inom forskningen på s k neurala nätverk.
    Frågan är om det finns någon skillnad på någon som klarar turingtesten eller någon som bara låtsas klara turingtesten... Om man hur noga man än undersöker inte kan hitta någon skillnad på någon som har ett människoliknande medvetande och någon som bara låtsas ha människoliknande medvetande, tvingas vi nog till slutsatsen att de två är identiska. Det är som en löpare som vinner ett lopp och tar guldmedaljen, och sedan förklarar: "Nej, jag bara låtsades springa så snabbt!" Men för att bara låtsas springa så snabbt måste han/hon faktiskt springa så snabbt!
    Jag tror att man när teknologin utvecklats för det, kommer att försöka skapa jagmedvetna datorer (typ HAL 9000 i 2001). Människan besitter en existentiell nyfikenhet som gör det oundvikligt. Vi försöker ju redan utforska gränserna för schimpansers och delfiners tankeförmågor.
    Ett datorbaserat medvetande kommer säkert att vara annorlunda, kanske på bisarra sätt.

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  12. Ahrvid, jag tvivlar inte på att det är möjligt att härma mänskligt tänkande intill förvirrande likhet - men jag tror inte att det är dit datorutvecklingen går. Den kommer i huvudsak att utvecklas till att bli ett allt bättre redskap åt människans hjärna, vilket betyder något annat än att optimalt likna den.

    Vår existentiella nyfikenhet blir inte särskilt kittlad av datorer som härmar hjärnor, utan av vad vi kan upptäcka om vår tillvaro när vi har datorer som blivit optimala redskap och resurser åt vår hjärna.

    SvaraRadera
  13. Mattias, galna tankar välkomnas sannerligen på den här bloggen. Annars skulle jag ju inte själv få yttra mig på den.

    Jag tror dock att internet kännetecknas av variation snarare än likformighet, så ett internet stort nog att påverka våra hjärnor stimulerar dem snarare till kaotiskt tänkande i tusen olika spår.
    Det kan i och för sig vara både kul och plågsamt.

    SvaraRadera
  14. Stefan: Fast det var ju lite hela min poäng. Att det är skillnad på hur en dator och en människohjärna fungerar. Men att internet är lite annorlunda än en dator. Internet fungerar om en del av dess delar slås ut och så vidare.

    SvaraRadera
  15. neurocolls.wordpress.com

    SvaraRadera
  16. Mattias, tänk hur fel jag läser ibland. Jag skulle inte bli någon särskilt bra dator.

    SvaraRadera
  17. Hm... Kruxet i den här diskussionen är att det finns två Mattias. Du svarade på mitt inlägg med ett helt relevant inlägg, Mattias 2 trodde att du svarade på hans... Mattias S här, som brukar kommentera. Namne: lägg en bokstav till ditt namn nästa gång så slipper vi bli förvirrade.
    För övrigt tror också jag att internet leder till större mångfald i tänkandet, men det kan också komma att bli ett likriktningsinstrument av sällan skådat slag. Den som lever får se.

    SvaraRadera
  18. Mattias i Chile, jag medger att internet säkert också kommer att skapa likriktning av hittills oanade proportioner. Nya subkulturer kommer att dyka upp och få en spridning som inte förr varit möjlig, och en enhetlighet förbi nationsgränser och kultursfärer.

    Men jag tror att mångfalden och variationen är mer signifikativa för internets inflytande. Kanske är sanningen en tilltagande homogenitet inom varje grupp av ett ökande heterogent samhälle?

    SvaraRadera
  19. Jag tyckte inte det blev så rörigt. Jag svarade på Stefans inlägg, han svarade på mitt, sedan svarade du och Stefan på era inlägg ett tag, sedan svarade jag på stefans inlägg som var kvar där uppe. Men nu har jag lagt till en bokstav i alla fall. :D

    Stefan: Det där med astrologi låter intressant. Har det hänt något liknande tidigare om man går bakåt? Att tidigare upptäckter har gjorts med samma mellanvarv? För om det bara är två gånger det har hänt så är det inte mycket till underlag.

    Telepati i viss mån finns redan. När jag chattar med mina vänner på MSN känns det nästan som att tankarna flyger direkt från huvudet ner till datorn och in i den andras dator. Man behöver inte oroa sig för hur man ska formulera sig utan skriver bara på utan att tänka.

    En kille i USA hade opererat i ett chip i hans arm som gjorde att han kunde styra en tredje robotarm. Han prövade sätta ett likadant chip i sin fru, lät dem vara i olika städer men var ihopkopplade med internet, och det visade sig att de kunde kommunicera ändå på någon sätt.
    Ett annat stort genombrott med kommunikation som vi skulle kunna hitta om 400 år är att vi hittar ETI.

    SvaraRadera
  20. Mattematik är ett universiellt vetenskapligt språkt. Där 7.talet står för en grundlag och har sedan Urminestider andvänts för tidmätning!

    Den 360 gadiga skalindelningen, grundas också på 7. talet. Med 6.cirklar runt den den 7.de får vi gradskivans indelning. De ytre ringarna, 6x6= 36 upph. 1O= 360*

    Som hobbyarbete har jag tillverkat några klockor av gamla plättlagar. Men vad är tid igentligen är de en fiktion (gissning) eller?

    Det mytomspunnena talet 13.on beskriver också en naturlag i 3 dimentioner. Lägg 13st kulor eller bollar i samma storlek ex.v. PINGPONG-bollar i en plastpåse. Kläm sedan ihop påsen med lite tålamod då bildas en cymetri med en boll i mitten och de andra 12 bollarna sluter till runtomkring.

    Runtomkring den mittersta kulan bildas en
    form av hålrum som vi tills vidare kan benämna som "pafletoner"!

    Johan Hansson,Docent i teoretisk fysik hävdar i en artikel i tidskriften Allt om Vetenskap att matematik är rena leken.
    En mycket intresant och läsvärd artickel.

    Vi människor är alla foskare på vårt eget sett och vis!

    Oskar

    SvaraRadera
  21. Oskar, jag är också fascinerad av matematikens rena logik, fast jag inte är särskilt bevandrad i den.
    Att 7 blivit ett betydande tal i historien har förmodligen att göra med de sju rörliga himlakropparna som kan ses med blotta ögat (sol, måne, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus). Människan har alltid haft ett intresse för det celesta.

    SvaraRadera
  22. Mattias 2, det är flera intressanta saker du tar upp.

    Plutos och Neptunus konjunktion har återkommit cirka vart 500:e år sedan planeterna bildades och fick sina banor. Före konjunktionen på 1300-talet i Tvillingarna skedde den i andra tecken, jag minns inte vilket/vilka. Jag har skrivit om det och liknande ting i min bok Horoskop för nya millenniet, som i sin helhet också finns på internet här.

    Chat är ett intressant språk under utveckling, som ibland är så komprimerat att man nästan måste vara telepat för att begripa varann - i alla fall vara väldigt medvetna om varandras referenser.

    Du kan mycket väl ha rätt i att nästa stora kommunikationsgenombrott är när vi får kontakt med utomjordisk intelligens. Frågan är hur intelligenta vi själva känner oss i jämförelse...

    SvaraRadera
  23. Den 360-gradiga skalindelningen kommer troligen från babylonierna, som hade ett talsystem med basen 60 (kallas för ett sexagesimalt system). 60-basen är rätt praktisk då den är delbar med mycket (alla tal upp till 12, utom 7 och 11, t ex). Enligt wikipedia valdes 360-gradersystemet också för att det är *ungefär* lika mycket som antalet dagar på året, vilket har betydelse när man observerar stjärnor.
    Det har gjorts försök att införa något kallat "nygrader", där det går 400 på en cirkel, men det har inte fallit väl ut.
    I matematiska sammanhang mäter man ofta vinklar i radianer (det är faktiskt SI-enheten för vinklar). Det går 2pi radianer på en cirkel (dvs ca 6,28 radianer).
    Ingen har dock ännu lyckats exakt mäta det exakta värdet av det som kallas en kvällstidningsvinkel...

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  24. Mer tankar om chatt och telepati: de försök som har gjorts av terapi via chatt har tydligen slagit mycket väl ut. Trots att vi inte har tillgång till de visuella signaler som Ahrvid talar om i sitt inlägg förstår vi varandra mycket bra via chattrutan. Jämför det med brevskrivning och den fyrkantiga känsla som brukar infinna sig i brevkommunikationer; dialogen måste där gå via en sorts gemensam norm som man förhåller sig till för att förstå varandra. Brevkonvenans kan vi kalla den, och den brukar framstå mycket tydligt när man läser gamla brev. Vid chatkommunikation är känslan den att ett osynligt, intuitivt energipaket överlämnas samtidigt med de skrivna orden; åtminstone är det min erfarenhet. Telepati? Ja, det är vad jag tror. Har för övrigt en chattvän som vet när det är läge för henne att komma i kontakt med mig och söker kontakt bara då. På ren känsla vet hon det.

    Mattias S

    SvaraRadera
  25. Ahrvid, jag har för mig att de 360 graderna kommer från föreställningen om 360 dagar på ett år, vilket väl var den Julianska kalenderns bas?
    Fordom förväntade man sig att universum skulle följa enkla och raka matematiska principer, ungefär i enlighet med pytagoreisk världbild osv.

    SvaraRadera
  26. Mattias S, det är onekligen så att fenomen som kan vara telepatiska eller synska ofta också kan förklaras med t.ex. avancerad perceptionspsykologi, men vad som är sant återstår att bekräfta. Psykologin har hur som helst haft svårigheter att bevisa sig på det naturvetenskapliga plan där den gärna vill höra hemma.

    SvaraRadera
  27. Vetenskapen ja... Den är bra på många sätt, men har både praktiska och teoretiska brister. Den behöver mycket tid på sig och måste under tiden hålla sig med bristfälliga teser. Den utövas av folk som beror av anslag och strävar efter makt; en av de viktigaste felkällorna skulle jag tro. Hermeneutisk mognad är heller inte något alla besitter, långtifrån - i princip skulle vetenskapsutövarna behöva en långtgående självkännedom för att rätt tolka sina resultat alla gånger. Men allvarligast är nog den brist som Wittgenstein påpekade: "Det man inte kan tala om, om det måste man tiga."

    Själv förhåller jag mig öppet avvaktande till vetenskapen som till de flesta andra förklaringsmodeller. Astrologin lyssnar jag på och köper till viss del, men skulle aldrig skriva på ett astrologiskt credo.

    Om inte annat blir livet roligare, mer humoristiskt ifall man håller dörrarna öppna åt både det ena och det andra hållet. Det behöver ju inte betyda att man lägger sina ägg i den ena eller andra korgen, åtminstone inte alla på en gång.

    Det som mina sinnen tydligt berättar för mig, det tenderar jag att tro på mer än på annat, så är det väl för oss alla. Telepati tycker jag mig ha erfarenhet av, liksom en hel del annat som många andra avfärdar som allför underligt. Fast många andra berättar liknande saker och tror på det.

    Dramatiska blir motsättningarna först om vi tvingar oss att till varje pris välja mellan ett tolkningssystem och ett annat. Det brukar för det mesta gå bra att hoppa mellan dem, utan att därför vara otrogen mot något.

    Mattias S

    SvaraRadera
  28. Paris speglas i Seines vatten och London i Themsens. Man kan, åtminstone klara dagar, nog se vilken stad som är vilken bara genom att betrakta spegelbilden, men någon så väldigt exakt bild får man inte. På liknande sätt ser vi verkligheten i vetenskapens eller för den delen astrologins ljus, tror jag. Viss ledning får vi, men mycket förblir oklart.

    SvaraRadera
  29. Mattias, det var vackert uttryckt. Vi ska passa oss för att vara säkra på att det vi ser är en sann bild av hur det är. Historien har ideligen visat oss att fakta i en tid är skrönor i nästa.
    Vi vet inte ens med säkerhet om det finns en enda sanning, ett enda svar på varje fråga.

    SvaraRadera
  30. Med din tolkning blev min metafor betydligt bättre. Det kanske inte ens är samma verklighet vi förhåller oss till med vetenskap, astrologi och den ena eller andra världsförklaringen.
    Bara en sak vet den vise, som bekant: att han så gott som inget vet, om ens något.

    SvaraRadera
  31. Alltså: liksom vattendrag speglar olika vatten så kanske de olika världsförklaringar speglar olika verkligheter, helt enkelt.

    SvaraRadera
  32. "Att 7 blivit ett betydande tal i historien har förmodligen att göra med de sju rörliga himlakropparna som kan ses med blotta ögat (sol, måne, Merkurius, Venus, Mars, Jupiter och Saturnus). Människan har alltid haft ett intresse för det celesta."

    Stefan: Ja, det har det nog. Och att talet fem används så ofta har förmodligen med att göra att vi har fem fingrar. Men har du någon förklaring till talet fyra och två? De amvänds i nästan allting, arkitektur, konst, musik, berättelser (ond/god). Varför är det alltid bara med fyra eller två som allt är uppbyggt? Det känns som att det borde gå att göra på ett annat sätt.

    SvaraRadera
  33. "Plutos och Neptunus konjunktion har återkommit cirka vart 500:e år sedan planeterna bildades och fick sina banor. Före konjunktionen på 1300-talet i Tvillingarna skedde den i andra tecken, jag minns inte vilket/vilka. Jag har skrivit om det och liknande ting i min bok Horoskop för nya millenniet, som i sin helhet också finns på internet här.

    Chat är ett intressant språk under utveckling, som ibland är så komprimerat att man nästan måste vara telepat för att begripa varann - i alla fall vara väldigt medvetna om varandras referenser."

    Låter intressant. Har den någonsin hamnat i Tvillingens tecken innan 1300-talet? För länge sen menar jag.

    Ja,på något sätt tycker jag att chatt går snabbare och kommer mer direkt ifrån hjärta-hjärna än om man pratar med någon på vanligt sätt. Jag blev jätteglad när jag upptäckte mina gamla chattloggar förut, jag visste inte om att de sparades. Det var som att öppna en gammal dagbok

    SvaraRadera
  34. Jag fick spö - nåja, nån försökte ge mig spö åtminstone - i en annan kommentarstråd för att jag inte höll mig till ämnet. Sånt händer inte här minsann, här spekuleras friskt och på många teman samtidigt. Rena hjärnstormen, och det är kul.

    Jag håller mig till mitt eget ämne jag, det som Stefan gav en ny inriktning... Förhåller vi oss till samma verklighet när vi brukar olika kundskapsteoretiska förhållningssätt? Kanske inte. Mina kunskaper i kvantmekanik är begränsade, men jag tror mig veta att kvantfysikerna räknar med att katten i lådan bara finns där när man observerar den. Även om en katt stängs in i en låda och man förseglar densamma, kan man inte veta om katten finns där annat än under observation. Detta på kvantnivå. Partiklar tycks uppföra sig olika beroende på om de observeras eller inte. Hur de beter sig när de inte observeras... vet bara djävulen.

    Om detta resonemang är överfart i den skala vi lever, eller i de dimensioner vi lever (och vi kanske inte är djupare bekanta med alla) så torde det innebära just det Stefan antyder: det vetenskapliga förhållningssättet skapar en sorts verklighet, det shaministiska ett annat, barnens lek ett tredje och den astrologiska metoden ett fjärde, och så vidare. I så fall torde en stor del av kunskapen vara oåtkomlig för vetenskapen.

    Personligen tror jag att verklig kunskap är nåbar bara på ett annat medvetendeplan. Meditation är det bästa sättet jag känner till.

    SvaraRadera
  35. Mattias S var det som spekulerade.

    SvaraRadera
  36. Mattias 2:

    Talet fyra kommer nog från de fyra väderstrecken; kallt i norr, varmt i söder, solen upp i öst och ner i väst. Dess representerar också en varsin pol i det mänskliga psyket.

    Två är man och kvinna; minsta barnalstringsenheten.

    Mattias S

    SvaraRadera
  37. ... och principen manligt och kvinnligt, givetvis. Också nord och syd är varandras motpoler, liksom öst och väst.

    SvaraRadera
  38. Fyra inlägg på raken, hm... Äh, vad tusan...

    Jo, om vetenskapens - eventuellt - inbyggda begränsning igen:
    "Som man ropar i skogen får man svar", heter det. Om det är så att vetenskapen bara kan få vissa svar, men inte andra, beroende på sitt förhållningssätt... Ja, då måste vetenskapen ta med den begränsningen i sin kalkyl och antingen ändra sin målsättning eller sin metod.

    SvaraRadera
  39. Mattias S, att det finns flera föga jämförbara verkligheter är egentligen lika självklart som att man inte kan mäta känslor i kg eller ersätta toner med bananer. Hur långt denna sanning sträcker sig är därför ofrånkomligen marigt att reda ut.

    Här ligger också parapsykologins och metafysiskens bevisproblem - de låter sig kanske inte alls beskrivas med en annan världsbilds mått och metoder. Det är egentligen inte ett dugg konstigt att metafysiken inte nås via fysiken - annars vore den inte metafysisk.

    SvaraRadera
  40. Mattias 2, jag håller med Mattias S om att talet fyra fås av väderstrecken, som dessutom i de flesta kulturer uttrycker ett slags ålderdomlig fyrdimensionalitet av den kända världen, som ansågs vara platt och bara i ringa grad tilgänglig uppåt och nedåt.

    Väderstrecken i sin tur har nog utvecklats ur människans egen upplevelse av omvärlden: framåt, bakåt, höger och vänster. Det är de fyra grundläggande riktningar som vår egen kropp markerar omkring sig.

    Talet två har kommit ur alla möjliga polariteter: sol och måne, dag och natt, man och kvinna, osv. Det är i varje kultur det mest basala talet. Se t.ex. yin och yang, som ursprungligen betyder sol- och skuggsida som på ett träd). Ljus och mörker, värme och kyla. Himmel och jord.
    Talet två är det ojämförligt mest betydande i varje traditionell världsbild.

    SvaraRadera
  41. Mattias 2, förvisso har Neptunus även tidigare haft perioder med sina konjunktioner i Tvillingarna, men det torde vara mycket länge sedan - rimligen för sådär 60.000 år sedan, om förloppet är någorlunda linjärt. Jag vet inte, men det går att räkna ut och finns säkert noterat någonstans.

    Det vore ju väldigt spännande om förra perioden var samtida med att det talade språket växte fram bland människorna, men vi vet inte när det skedde.

    SvaraRadera
  42. Talet fyra använde sig de gammla grekerna sig av. Innom ellemänt läran ingick luft, vatten, eld och jord. + Eter!
    Pyramiden var här den praktiska modellen. Med sin fyrkanntiga bottenplattaoch och de tekanntiga sidorna.

    SvaraRadera
  43. För den som är inreserad en modell för vatumannens tidsålder kan låta sig tillverka en pyramid med gassidor, i lämplg storlek.
    Denna pyramid modell kan sedan fyllas med vatten.

    Vattumannens tidsålder började år 1950 med nyår vid vårdagjemningen. Denna tidscyken ommfattar 2500. Vi lämnar nu fiskarnas tidsålder

    I den brytningstid mella Fiskarnas till Vattumannens ifrågasetts och bryts mycket av de gammlan ned. Denna tisperjod kan bli utdragen på några hundra år.

    Här är internätt ett utmärkt medel att brygga över mottsättningar. på vår något sarjade globala Jord!

    Rålle

    SvaraRadera
  44. Rålle, inom astrologin finns olika uppfattningar om när Vattumannens tidsålder börjar eller började. Själv hävdade jag i min bok Horoskop för nya millenniet att det inte sker förrän andra halvan av 2100-talet.
    Därmed lever vi nu ännu i Fiskarnas tidsålder, med vårdagjämningspunken i tecknets början (eftersom den vandrar bakåt genom zodiaken), vilket betyder att religiös fanatism tilltar.

    SvaraRadera
  45. Mattias S: Fan vad skumt. Samma sak hände mig också nyss. Och då tänkte jag också på den här tråden och att det inte var samma här. Lite konstigt när man pratar om telepati.

    Jag köper inte det där med vädersträcken. De är ju bara en mänsklig konstruktion som bygger på att vi gillar att tänka i termer om två och fyra. Man skulle lika gärna kunna dra en triangel. Jorden är en sfär, det finns inget i den som har att göra med fyra.

    Tror snarare på det där att det har att göra med människans symmetri att göra. Att vi har två ögon och så vidare. Undrar om det hade varit annorlunda om vi hade haft en rotationssymmetri med tre som bas istället.

    Jag tycker bara det är konstigt att talet fyra är så väldigt framträdande i arkitektur och när vi ska försöka strukuralisera saker. Jag undrar hur mycket det har med verkligheten att göra och hur mycket det har med oss att göra.

    SvaraRadera
  46. Mattias 2, jag är mäkta stolt över den höga nivån och det höga taket i diskussionerna här på min blogg.

    Apropå det där med viktiga tal skrev Arthur C. Clarke en roman som nog heter Möte med Rama, om rymdgubbar som hade talet tre som bas.
    För oss är det dock väldigt mycket som pekar mot i synnerhet talet två.

    SvaraRadera
  47. Nej, den julianska kalendern utgick från att året är 365 1/4 dagar långt. Problemet är att det inte riktigt stämmer med jordens rotation, så under århundradena började datumen driva. Den gregorianska kalendern var inte vissa jämna århundraden skottår.
    Ryssland hade fortfarande den julianska kalendern under det som kallats "oktoberrevolutionen" (eg en statskupp), men enligt den gregorianska var det november.
    Talbas två är perfekt för datorer. De kan ju enkelt hantera om en krets är av eller på.
    En Mattias tror jag missuppfattat paradoxen om Schrödingers katt. Det handlar inte om att man är ovetande ifall katten finns i lådan. Det handlar om att man är ovetande om ifall katten är levande eller död. I tankeexperimentet förutsätts att man har en giftkapsel i lådan, vars utlösande kopplas till exempelvis radioaktivt sönderfall.
    Men det handlar förstås inte om katter. Tankeexperimentet är till för att åskådliggöra en viktig egenskap hos kvantfysiken. Enligt Heisenberg kan man inte veta om en partikel befinner sig i position A eller B förrän man gör en observation. Grejen är att partikeln INTE befinner sig i position A eller B. Rent "fysiskt" (men ordet är aningen ett missbruk här) befinner den sig i BÅDE position A och B, och själva akten att observera partikeln att endera position A eller B realiseras.
    Kvantfysiskt sett är katten både levande och död...
    Astrologi ser jag inga skäl att tro ett skvatt på.

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  48. Ahrvid, inte illa i så fall att man redan vid Julius Caesars tid kom så nära det exakta dygnets längd.
    Jag har för mig att år 2000 var ett år utan skottdag, fast det är jämnt delbart med 4, och att detta gäller varje år jämnt delbart med 400.

    SvaraRadera
  49. Sol vind och vatten.

    Gas planeten Saturnus med sina 3.e synliga ringar har i vårt solsystem länge varit läromästare!

    Men hur är det i nu läget är det
    planeten Jupiter som minisol (med egen motor) som tagit över läromästrarrollen?

    Pytagoras vara den förste i historin som kallade sig filosåf. Han verkade innom mystikerskolor och den lära han utövade benämdes hyllosiken. Vilket lär betyda andlig matterialism.

    Pyramiden med sina 4 sidors bottenplatta och 3.kantiga sidor andvände han sig av som tertisk modell. Med 7. talet som bas indelades sedan hyllplan.

    Rålle

    SvaraRadera
  50. Mattias 2: Jag funderade också på huruvida väderstrecken är naturgivna eller beror på en mänsklig konstruktion, och kom fram till det förstnämnda. Som sagt var: norr=kyla, söder=värme, öster=solens uppgång (i medeltal), väster=solens nedgång.

    Stefan: Ja, dualismer vimlar det såklart av, jag gjorde det lite enkelt för mig där.

    Ahrvid: Tack för klargörandet om katten i lådan och osäkerhetsekvationen. Håller du med om slutsatserna då, att den observerande påverkar det observerade på kvantnivå? Och att man alltså aldrig kan veta något om en icke-observerad verklighet på den nivån, utan blott spekulera?

    SvaraRadera
  51. Flyttfågelsträcken har i alla tider farsinerat menniskan!

    Mattias:
    Det lär vara kineserna som uppfann kompassen.
    De andvände sig av en skalindelning med talet
    6.som bas.

    Men de gammla vikingarna med sina "sten forationer". De hade förmodligen också kunskap om Nor och Söder Väster och Öster.

    Man skall inte kasta yxan i sjön: är gammalt ett "bevingat" ordspråk! Detta "talar" sitt eget språk.

    Låt mig här berätta en gammal "skröna".
    I det gammla jägarsammhället var de en gammal jägare som hätte Laban Bloom.

    En vacker dag med solen i ryggen begick sig Laban ut i den djupa skogen för att jaga.

    I sin stora ryggsäck hade han bland annat
    en nysmid vass kniv, som hans kompis sme Orvar hade tillvärkat.
    I den djupa skogen hittade han som på fina fem fingrar!
    På en liten måsse lade ha sig med ryggsäcken som huvudkudde för att vila in liten stund.

    Laban var trött så han sommnade. Och han hade
    en angenäm drömm om en stor björn som kom imot sig. Den stora björnen sade till Laban Blomm i drömmen att han skulle ett skosnöre
    från en av sina skännor hänga upp sin kniv
    inunder en trädgren.

    När Laban så vaknade upp: gorde han som björnen hade uppmanat honom om i drömmen.
    Till sin förvåning indikerade labans kniven som han hängt där under grenen i rikning mot sin hemmby! Den dagen blev de inte något jagande för kaban, han begav sig hem. Vad han då ine vist var att han hade konsruerat en enkel kompass där under grenen.

    Trot om du vill alla sagor är sagor!!!!!!!


    Rålle

    SvaraRadera
  52. Stefan Stenudd:

    Ja, det är jag glad över att höra.

    Okej. Det var en annan bok jag tänkte på annars. "Själva Gudarna" med Isaac Asimov. Där beskriver han en art som fortplantar sig med tre kön. Vilket gör att de har ganska annorlunda familjeförhållanden och så. Har du läst den?

    Men vad tror du Stefan. Om det fanns en art som på något sätt hade tre som bas i sin symmetri istället för två, tror du då att de skulle göra saker annorlunda då? Inte rita cartesiska diagram och så vidare.

    SvaraRadera
  53. De kanske skulle bli polyamorösa?

    SvaraRadera