torsdag 23 juli 2009

Ska vi legalisera knarket helt?


Även en blind höna lägger ett ägg. Också en kolumnist på Aftonbladet kan säga något vettigt. Lisa Magnusson tycker att knark ska avkriminaliseras – i alla fall för användarna. Det är nog det enda raka.

Lätt narkotika är inte farligare än somliga av våra lagliga droger, så där är förbudet inkonsekvent. Tung narkotika är kvickt beroendeframkallande, så då blir det absurt att döma missbrukarna till fängelsestraff.
Men framför allt: den olagliga narkotikan har lett till en omfattande och penningflödande kriminalitet, som kostar samhället massor på många olika sätt.

Lisa Magnusson vill avkriminalisera användningen men inte försäljningen. Jag undrar om det gör så särskilt stor skillnad. Så var det förr i Sverige. Man fick ha narkotika för eget bruk, och det var inte förbjudet att ha det i blodet heller.
Kriminaliteten var nog varken större eller mindre än nu, inte heller problemen.

Samhället måste ibland fatta olustiga beslut. Kanske det är dags att våga avkriminalisera även handeln i narkotika, för att raskt ta död på den väldiga brottslighet som vuxit fram genom den illegala knarkhandeln.

Det är knepiga frågor, där det är svårt att sia om konsekvenserna.
Kanske är det bästa en mellanväg, där apoteken har monopol på narkotikaförsäljning. Då kan man hålla en viss styrsel på spridningen, men ändå skjuta den illegala knarkhandeln i sank.


Ärligt talat, jag vet inte vad som vore en perfekt lösning, men det kan inte vara alltför svårt att få till bättre lösningar än de nuvarande, om politikerna bara skaffar det politiska mod som behövs för att fatta okonventionella beslut och stå för dem. Dagens politik verkar mest angelägen om att demonstrera avskyn mot knark, men är bara sekundärt inriktad på att motverka dess spridning.

En sak är jag i alla fall säker på: Antiknark-kampanjer bör inte vara utformade som skräckpropaganda, för det lockar och tjusar bara unga människor i riskzonen. Kampanjerna bör vara förlöjligande. Rå humor kan visa hur fånig man blir av knark.
Många vill vara självdestruktiva och ta vansinniga risker med sin hälsa, men ingen vill vara fånig.

Läs även andra bloggares åsikter om , , .

13 kommentarer:

  1. Det känns som en vansinnig risk att släppa tyngre droger fria. Men å andra sidan: bidrar kriminaliseringen i stor utsträckning till att hålla drogerna stången? Vet vi det? Är det något annat än vår egen illusion om kontroll som vi släpper på om drogerna släpps fria? Men framförallt: vilken risk innebär inte den ekonomiska brottslighet som drogerna generar? En femtedel av europas ekonomi lär vara maffiarelaterad har jag läst nånstans; är det möjligt att siffrorna är så höga?
    Att marijuana, som jag varken konsumerar eller sympatiserar med, bör släppas fritt tycker jag är självklart.

    SvaraRadera
  2. Mattias, tack för dina frågor, som jag också delar. Det är ett knepigt ämne utan självklara svar. Jag vet egentligen bara att det nuvarande tillståndet inte är mycket att hänga i julgranen.
    Vi behöver tänka om, tänka nytt och tänka djärvt.

    SvaraRadera
  3. Att ens kunna diskutera eventuell akriminalisering i Sverige med statistik och forskning som grund vore ett sjumilasteg framåt.

    Enligt min ringa mening bör antiknark-kampanjer, för det första, inte bekostas av staten. Sedan bör det gå att ta reda på ungefär hur en sådan kampanj ska utformas för att göra största verkan. Genom förlöjligande? Jag är skeptisk, men kanske. Det skulle kunna slå tillbaka när det inses att favoritmusiken som lyssnas på inte skrevs över en pint Guinness, t ex.
    /Augustinho

    SvaraRadera
  4. Jag tror att narkotikan, laglig eller inte, driver nyttjarna till kriminalitet. Helt enkelt för att de ska kunna finansiera sitt missbruk. Det ligger i det hårda missbrukets natur. Dessutom finns belägg för att ökad tillgänglighet innebär ökat nyttjande. F.ö. har jag sett på nära håll vad det "harmlösa" haschet och den "ofarliga" marijuanan kan ställa till med för en begåvad och lovande ung människa.

    SvaraRadera
  5. Mm... Marijuana är långtifrån ofarligt, det tror inte heller jag. Men samma gäller alkohol, som är tillåtet.
    Jag föreställer mig att samhällets beredvillighet att stämpla marijuana som knark och början på en knarkarkarriär innebär en förväntan om just detta. Det är en av invändningarna jag har mot ett förbud. Den andra är att förbjudet göder kriminaliteten. I Portugal har - av vad jag har förstått - förbjudet avskaffats med gott resultat, alltså med sjunkande konsumtion som följd. Mer i detalj känner jag dock inte frågan.

    SvaraRadera
  6. Så du går in och läser min blogg halvtre på nätterna... jag känner det nog ;). Har gett dig några länkar idag - som intellektuell pingpong - appropå ditt inlägg om bloggportalen - tror dock inte att de listorna säger så mycket egentligen, mer än antalet besökare. Jag har också "mycket länkad" hos mig men vad jag vet är det bara två eller tre bloggar som länkat till mina inlägg.
    Natti, natti
    /Alexandra

    SvaraRadera
  7. Inga droger är ofarliga. Vad som gör att ett samhälle accepterar vissa och inte andra har en hel del med kultur och tradition att göra.
    Det är nog även så att samma drog ställer till olika grader och former av skada i olika kulturer, för att de använder drogen olika.

    Kriminaliteten hos narkomaner är så gott som alltid kopplad till att de behöver få ihop pengar till sitt knark. Kriminaliteten i samband med alkohol, dock, är alla tokigheter folk ställer till med när de är berusade.

    Det experimenteras på flera håll i världen med legaliserad narkotika, men här i Sverige får vi inte höra mycket om vilka resultat det har lett till. Politikerna vill inte ta i frågan och pressen är för lat för att rota själv.

    SvaraRadera
  8. När jag var liten åt jag knakar morgon,middag,kväll och se så stark och stor jag är! "Mjölk ger starka ben", nä, det där var ju bara åttitalspropaganda för att Arla skulle tjäna slantar!

    SvaraRadera
  9. "åt jag knark" skulle det stå, inte "åt jag knakar"

    SvaraRadera
  10. Hej Stefan
    Jag försöker inte på att skryta, tvärtom jag är inte stolt över min bakgrund, men jag har varit korat som en av Sveriges knarkungar och vet således lite om hanteringen av knark
    Jag har samma uppfattning som du har, det måste vara tid att träffa ett svårt beslut, men narkotikakriget i sin nuvarande for är förlorat, inte bara i Sverige, men över hela världen.
    Frågan är om det inte rent av är moraliskt vidrigt att kriminalisera bruk av de olika typer av knark som vissa har blivit beroende av och det är definitivt ett stort misstak att förbjud sälja dem via apoteket. Det har inte minskat tillgången endast gjorde dem några tusende procent dyrare.
    Inga skräck propaganda nej men förlöjligande.
    Jag försöker få igång en debatt NAK = narkotikans av kriminellisering anser det är det enda sättet att avväpna de ekonomiska monstrer som idag genom sin marknadsföring och felaktiga politiska beslut dödar, vet inte hur många dagligen, men det är många.
    Skriven av HC som har varit dömd till samman lagt 22 års fängelse för knarkbrott, suttit fjorton av dem och också skrivit boken: Vägen till månen som berättar om 30 år på fel sida om lagen.
    www.hclarsen.com

    SvaraRadera
  11. HC, tack för dina kunniga synpunkter. Jag känner mig stärkt i mina slutsatser av att du med all din erfarenhet delar dem.

    Jag är rädd för att narkotikapolitiken bara har blivit ett sätt för politiker att visa upp hur allvarligt de ser på problemet. De är inte lika angelägna om att hitta riktiga lösningar.

    SvaraRadera
  12. Gomorron Steffan.
    Jag börjar också känna mig lite lite mera förhoppningsfull. Det ser ut som om att i varje fall tanken att börja tänka annorlunda inte är totalt förbjuden mera.
    Ett av de svåra problem i frågan är at vi som är nere i botten och tydligt kan se hur problemet kan lösas, vi kan inte göra oss hörda. Ingen lägger vikt vid vad knarkare och förre detta knarklangare tycker. Politikerna lyssnar endast på vad Svensson tycker och inget fel på Svensson, men Svensson tycker fel ibland, eller rättare sagt han tycker för det mesta till om frågor som han inte vet mycket om. Jag försöker att komma fram till hur mycket kriminaliseringen av bruk av narkotika kostar. Under 2008 dömdes runt 17 000 människor för narkotika relaterade brott. Det är förmodligen inte fel att räkna med att 2500 personer till en kostnad av 2500 kronor per dag sitter i fängelserna. Det blir en rysslig massa pengar, men det är ju klart det skapar arbetstillfällen också. Det behövs förmodligen minst 2500 personer att vakta dem. Vad det koster polisiärt att leta upp dessa brottslingar, få dem häktade, ställa dem framför en domare där man med hjälp av ett stort antal dyra jurister anklagar och försvarar, överklagar osv. koster, tror jag, lite slantar också
    Hans Christian
    www.hclarsen.com

    SvaraRadera
  13. Hans Christian, den största kostnaden för samhället är nog att så mycket pengar hamnar i den kriminella världen, och allt som det leder till. Likaså att människor med ett missbruksproblem tvingas in i kriminaliteten - ja, de betraktas som kriminella redan genom sitt privata bruk av narkotika. Det håller inte.

    Vi kanske får ett nytt sådant problem om fildelande barn och ungdomar stämplas som kriminella bara för det...

    SvaraRadera