söndag 24 maj 2009

Nyheter har en framtid


I DN skriver den amerikanske mediaforskaren Thomas E Patterson att nyhetsbevakningen dör när papperstidningarna läggs ner. Knappast! Han förväxlar behov med teknik.

Papperstidningarnas upplagor minskar allt fortare och journalister får sparken i tusental. I USA har det gått längre än i Sverige, men tendensen är densamma här.

Patterson hävdar att när tidningarna med sina stora redaktioner försvinner, då kommer den gedigna nyhetsbevakningen också att göra det. Såväl TV som internet skaffar sina nyheter från tidningarna, säger han, så de torkar ut när dessa upphör.

Nyhetsbyråer
Men så enkelt är det förstås inte. Tidningarna i sin tur får en stor del av sina nyheter från nyhetsbyråer, som TT i Sverige – och dessa torde hitta nya kunder när tidningarna sviker. De kan till och med komma att blomstra, eftersom de får en starkare ställning.

TT rotar inte reda på egna nyheter, utan får dem från alla möjliga håll i form av pressreleaser, tips och så vidare. Sammalunda med tidningarna. De får nyheter från omvärlden just för att de har många läsare.

När läsarna flyttar till andra media kommer även tips och pressreleaser att göra det. Men vår värld kommer förstås att fortsätta berätta, avslöja, skvallra och snoka.

Bloggar har egna nyheter
Bloggosfären är ett tydligt exempel på det – där forskas och rapporteras en massa förbi och oberoende av pressens rapportering. Snarare har bloggar i allt större utsträckning blivit platser där tidningarna letar nyheter, i stället för det omvända.

Pressen är ingen som helst garanti för nyhetsflödet, det är bara de själva som hävdar det. Allmänhetens behov av nyheter är vad som genererar nyheter, inget annat. Så länge den törsten består kommer nyheter att rotas fram och exponeras – här eller där.

Monopolet tar slut
Vad som händer är att pressens gamla monopol på nyheter spricker, och det är sannerligen på tiden. Tidningar är en del av underhållningsindustrin, vad de än själva anser om saken, och de har skött den uppgiften med varierande kompetens och kvalitet, för att uttrycka det milt.

De har vilat sig i en mediavärld som de har dominerat i århundraden. När de kravlar ur hängmattan och på allvar försöker anpassa sig till den nya verkligheten kommer mängder av möjligheter att dyka upp.
Förändring är inte samma sak som försämring – utom för dem som frossat mest på det förgångna.

Jag tror att pressens stora styrka är just nyhetsbevakning, men i kamp mot konkurrerande media har de mer och mer gått in för ren underhållning – kändisreportage, blajiga tyckarspalter och spektakulär lågvattenjournalistik. Det håller inte.

Om de hade vågat skärpa sin nyhetsbevakning och stramat åt larvet, då hade de kunnat erövra stadigare positioner såväl på papper som på nätet. Men det går inte när de försöker behålla den dominans i informationsflödet som de haft förr. Då gapar de efter för mycket.

Nyhetsorgan som vågar skärpa, specialisera och fördjupa sig finns det en framtid för. Men tidningar som försöker vara sina läsares dominerande informationskanal till allt som händer, de har mörknande utsikter.

Annonserna
Patterson berättar att det krävs 21 läsare på nätet för att generera samma annonsintäkter som en enda läsare ger i papperstidningarna. Men det är nonsens, eftersom det blott beror på den väldiga dominans pressen har haft över nyhetsflödet.
Det är klart att intäkterna minskar när monopolet gör det.

I stället borde han räkna på sådana saker som hur billigt det är att förmedla nyheter över internet i stället för att trycka och dela ut tidningar i folks brevlådor eller sprida dem till kiosker och butiker.

Internet ger inte så väldiga annonspengar i dagsläget, eftersom det konkurrerar med bland annat papperstidningar, som fortfarande håller fast vid orealistiskt höga annonspriser. När annonsörerna har tröttnat på det och flyttar sina reklampengar till internet kommer det förstås att generera mycket mer pengar än hittills.

Och de kommer att betala riktigt mycket – i konkurrens med varandra – för att exponeras på webbplatser som är populära, högaktade eller specialiserade på de kunder de traktar efter.

Annonsmarknaden på internet är bara ett spädbarn än så länge. Det blir betydligt mer framöver, och sannerligen nog med pengar för att framgångsrika webbplatser ska ha råd med god journalistik.

Idéer om en ny tidning
Jag har skrivit ett blogginlägg om hur jag tycker att pressen ska jobba för att ha en framtid: Idéer om en ny tidning.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , .

15 kommentarer:

  1. Väldigt bra skrivet!

    En elegant sammanfattning med den realism Patterson saknade genom tror jag bristande erfarenhet av att aktivt söka den "nya typen" av nyheter.

    Till din analys kan man ju lägga till de stora overhead kostnaderna tidningarna har. Vad de särskilt gnäller om är ju inte vanligt folks bloggar utan de ämnesspecialiserade nättidningar som leverar bättre innehåll till mycket små kostnader och tar trafik (jfr Techcrunch i USA eller vår Nyfiken vital i Sverige där alla pengar går till innehåll förutom 500 kr till IT).

    Tidningarna har ju ofta stora IT-avdelningar de inte behöver. Mycket overhead personal i övrigt. Höga löner jämfört med vad jag tror är realistiskt. Och fastigheter.

    Titta gärna på min analys och se vad som kan behövas kompletteras. En uppenbart kunnig läsare är ju alltid värdefull:
    http://www.nyhetsbloggen.com/2009/05/skamtteckningar-nyhetsrapportering-pa.html

    SvaraRadera
  2. Hans, jag är säker på att du har rätt om overhead-kostnaderna. Tidningarna kunde tjäna betydligt mer förr - och skaffade sig utgifter därefter.
    När inkomsterna nu minskar är det svårt att dra ner på utgifterna. Det förklarar också allt deras gny.

    SvaraRadera
  3. Det är egentligen samma sak med skivbolagen.

    SvaraRadera
  4. På ett sätt bra men på ett annat inte. Om mna tittar i bloggosfären så ser man att den ofta representerar ganska extrema värderingar på olika sätt - det tar tid innan man lär sig avkoda det här - för det är många som presenterar sig betydligt mer neutralt än vad de egentligen är - vilket man märker efter ett tag.

    När det gäller bloggandet så ser jag det som oerhört svårgörligt utan tidningarna och deras anställda professionella journalister. Och med professionell journalist menar jag en som kritiskt granskar både makten och vad som händer, rapporterar, och både kollar och värderar källor. Oundgänglig är ju själva personens intellekt genom vilket allt detta strömmar. Det är ju också det som är så intressant med bloggandet - just samspelet mellan traditionella medier och att man kan haka på, kommentera och hämta källor ur vad de skriver - även komplettera med andra källor - att liksom sammanställa så att man får en större bild.

    Det vore katastrof tycker jag om tidningarnas seriösa och mångfacetterade nyhetsbevakning försvann.

    Vad skulle man då skapa ur - tomma intet?

    Det skulle bli en pöbeljournalistik utan like - fritt spelrum för de allra värsta desinformatörerna.

    För att inte tala om all "kommersiell information" dvs reklam som skulle svämma över totalt och kanske presenteras än mer i form av 'reportage', 'artiklar' ja även 'nyheter'.
    Även ren politisk propaganda skulle få än mer fritt spelrum.

    SvaraRadera
  5. Vem bestämmer för övrigt vad som är en nyhet. Om man skall gå efter knuff.se så handlar det om fildelning och Piratpartiets göranden och låtanden i överväldigande utsträckning.

    En journalistiskt utbildad eller lärd person är ju del av en nedärvd tradition med lång tid på nacken. Det handlar ju om massor med yrkeskunskap och underliggande etik som arbetats fram under lång tid och som liksom finns i luften.

    Sen att infotainment har krossat en massa av det redan gör ju bara saken värre och desto mer angeläget att försöka bevara och återupprätta själva journalistyrkets förlorade heder.

    SvaraRadera
  6. Det var ju inte lite "Nemokrati" tog i om oss bloggare.

    När man läser och lyssnar på utländska medier i ex-vis Norge, England, Australien och USA, och så jämför man med vad våra som "Nemokrati" kallar för "seriösa tidningar" och deras "mångfacetterade nyhetsbevakning" presenterar, så börjar man undra, som jag gör, ifall majoriteten av pressen i Sverige är tillrättalagd, d.v.s censurerad och tillika kryddad med olika former av desinformation.

    Märkligt nog så väljer de största inom svensk press att utelämna samma nyhet, detta upprepas gång på gång, så det kan inte vara en slump.

    Det verkar som det som Peter Bratt och Jan Gillou kom fram till under 70-talet gäller än idag. Att vi medborgare betraktas som dumma får, som skall bli ledda av husbonden.

    Det är för mig klart vilka det är som håller på med det som "nemokrati" kallar för "pöbeljournalistik", det är i alla fall inte vi bloggare.

    Det finns ytterst få journalister med någon ryggrad i världen. De som finns kan räknas till några tiotal.

    Du som läser detta, vidga du också dina vyer. Med Internet kan du ta del av världens alla medier, och bilda dig en egen uppfattning.

    Underground-medierna brukar nosa fram nyheter som anses för obekväma i de "seriösa" infotainment-dravel-medierna. Kolla alltid ursprunget bakom en nyhet, så långt det går. Det går fort med några sökningar på Internets sökmotorer.

    Jämför sedan med vad som kommer fram genom silen här hemma....

    Informerade, kunniga och krävande medborgare skapar en tryggare och bättre demokrati. :-)

    SvaraRadera
  7. Man ska aldrig räkna med att informationen man får är saklig och objektiv. Professionella journalister är ingen garanti för det, ej heller tidningar eller någon annan form av media.

    Garantin ligger i stället i att vi har tillgång till flera olika källor, oberoende av varandra. Med internet är det mer möjligt än någonsin förr.

    SvaraRadera
  8. Självklart håller jag med om det ovanstående - särskilt sen pressen också fått tyngdvikt åt höger (finns ju t ex ingen A-press eller Centerpress) men jag tycker att utan tidningarna - och då gäller det ju inte enbart svenska tidningar - det tomrummet tror ju i alla fall inte jag att bloggarna kan fylla.

    Själv brukar jag vara noga att ha många olika länkar till källor i mina bloggposter från många olika håll - både från nyhetsbevakning och annat håll, självklart också bloggar.

    SvaraRadera
  9. Nemokrati, jag hoppas absolut att tidningarna ska fortleva med sina nätupplagor, oavsett hur det går med papperstidningarna. Så går det nog också.
    De fortsätter att vara nav i nyhetsförmedling, men måste skala ner sin omfattning och pretention.

    Dessutom är det lustigt nog så att de konkurrerar med sig själva om annonspengarna - deras papperstidningar tar pengar som annars skulle gå till deras nätupplagor. Vartefter papperstidningarna läggs ner kommer nättidningarna att dra in mycket mer annonspengar.

    SvaraRadera
  10. Det är just det - hur ska man kunna "skala ner" en redan totalslimmad "pretention". Vad blir kvar då - nöjesreportage. Utan utrikeskorrar, utan kulturbevakning (endast "nöje"), ingen kvalificerad litteratur-konst-musik-kritik, inga essäer osv osv

    SvaraRadera
  11. Det som jag tycker är att en papperstidning ger mer överblick. Jag skulle t ex inte sätta mig att läsa en e-bok på bärbara datorn - boken ger en helt annan helhet. Det är inte heller samma att använda en handdator. Det är jobbigt för synen.

    Det som är unikt och bra med datorn - och som är förhöjt där - det är länkningen att man kan djuplänka, samt de interaktiva möjligheterna - det är mycket bätte i nätformatet än fotnötter i pappersformatet - som bara brukar vara så jobbiga.

    Så det finns olika fördelar med 'gammelmedier' och nätmedier.

    SvaraRadera
  12. Därför tycker jag att man ska ha kvar båda i lika stor utsträckning.

    Det är också mest kunskapsbefrämjande, om man skulle se det från ett folkbildnings- eller skolperspektiv. Ju fler sätt man tar in ett material på - desto mer befrämjas inlärning och hågkomst.

    Därför vore det också bra om de stora förlagen även använde Print-on-demand så att det blev billigare och att man kunde beställa en bok i vilket format man själv önskade - även då som pappersbok - när man ville och få den en vecka senare.

    SvaraRadera
  13. Nemokrati, jag både älskar och använder print-on-demand.
    Böcker funkar inget vidare på bildskärm. Jag har lagt ut några av mina böcker på internet och det märks tydligt att omfånget inte är skärmvänligt.

    När det gäller tidningarnas framtid tror jag att nuvarande kändishysteri och banalitet hos tidningarna är en tilltagande hysteri, helt missriktad. De tror att de kan fånga unga läsare genom blaj, men de bara gräver sin egen grav med sådan strategi.
    De har nog stirrat sig blinda på de många populära modebloggarna osv.

    Seriös journalistik har alltid en publik och håller i längden. Men den måste inte vara på papper. Normala artikellängder funkar på skärmen, likaså sökbarheten osv.

    Specialtidskrifter kanske har en fortsatt marknad i pappersform, möjligen även gratis slit-och-slängblad typ Metro - men de stora och tjocka dagstidningarna måste tänka om.

    Den främsta orsaken är att de inte längre är den så gott som enda vägen till allmän information - de har förlorat sitt monopol på grund av internet. Därför är deras megalomaniska format passé.

    Man måste göra skillnad på pressen och journalisterna - de senare kommer alltid att behövas, oavsett hur det går för papperstidningarna.

    SvaraRadera
  14. Ja men det handlar ju om innehållet. Nyhetsbevakningen är ju oerhört viktigt för att inte ett land skall insjukna i ren mytomani och drunkna i ett hav av desinformation - det kan ju bli som vidskepelse nästan. Finns redan massa såna tendenser.

    Men som sagt - tidningarna har ju verkligen hakat på - med uthängning och urk. Det är blandningen av nöje och nytt - infotainment - det emanerar väl därifrån.

    Men det är ju morgontidningarna som är oundgängliga - jag kom just på hur mycket jag älskar att läsa tidningen.

    SvaraRadera
  15. Jag har jobbat tillräckligt mycket för morgontidningar för att känna måttlig tillit till deras nyhetsbehandling.
    Nå, den kan också vara gedigen och pålitlig - men man måste alltid bevara ett sunt mått av tvivel, så att man varseblir skillnaden.

    SvaraRadera