Denna föraktfulla liknelse kan bara komma ur den bitterhet som den gamla världens journalister känner inför den detronisering som internet innebär för dem. Lars Linder har varit tryggt anställd hur länge som helst på DN och kunnat predika tämligen oemotsagd för läsekretsen.
Men nu tynar imperiet och “kossorna” tittar allt mer åt annat håll än på hans predikningar.
Han klagar på att bloggosfären skriver så flitigt om Ipred, Piratpartiet, FRA och annat som handlar om villkoren för internet – men är det så konstigt, när det är själva bloggosfärens eter?
Lars Linders bild av internet är så trång att man undrar om han surfat bland annat än blogglänkarna på hans egna artiklar i DN:s nätupplaga. Han skriver:
"Internet är ett hav utan fasta punkter, eller snarare alldeles för många. Och vad händer? Alla tittar ändå åt precis samma håll."
Tidningarnas kör
Inte är det så, varken inom bloggosfären eller internet i stort. Där dräller av subkulturer och specialintressen åt betydligt fler och helt andra håll än svenska gammelmedia någonsin har kunskap eller plats att utforska.
Lars Linder pratar egentligen om tidningarnas samstämmiga kör och snäva intressen, fast han inte förstår det. Där råder enkelspårigheten och ett överdrivet fokus på blott några aspekter av bloggosfären.
Lars Linders ringa insikt i bloggosfären blottas tydligt när han säger:
"Ganska lite av den bloggvärld som syns och hörs består också av originellt material, nyheter och egna berättelser. Den är främst ett åsiktstorg av kommentarer och samtal. Och vad, i detta oändliga informationshav ska man då samtala om? Det alla ser förstås – som oftast det som nyss sagts och stått i de stora medierna."
Gammelmedias ensidighet
Men den del av bloggosfären han beskriver är endast den som gammelmedia uppmärksammar. Ensidigheten är inte bloggarnas, utan medias bevakning av dem. Redan en hastig vandring genom bloggar på olika teman, till exempel utifrån Bloggportalens listor, bevisar det.
Lars Linder var en av seniorerna på DN:s kulturredaktion (dåvarande teaterredaktionen) redan när jag började skriva där, och jag fattade tycke för honom – både för hans kompetens som skribent och för hans generösa sätt att handleda och stödja mig när jag var novis där.
Han är en strålande journalist och recensent. Därför är det trist att se hur fördomsfullt han betraktar den nya förvandlade mediavärld som internet har lett till.
Kanske ska han vakna ur denna trångsyn bara ha tar sig tid att surfa lite till.
Här är Lars Linders DN-text om internet.
Läs även andra bloggares åsikter om DN, Lars Linder, bloggosfären, internet.
"Men lite upprättelse kan jag ge Lars Linder för vad som skrivs i gammelmedia når många. Det tar Lars-Erick upp som föreslår att vi alla ska återanvända gamla bloggtexter och fila på debattartiklar att skicka in till tidningarna." Från piratpartiets hemsida. Tack vare den hittade jag hit. Kul.
SvaraRadera"" Enligt honom består den av kossor som allihop tittar åt samma håll.""
SvaraRaderaOch det gör inte gammelmedia? Ha, ha, ha.
Och så just kossor. Inte så respektfullt. Begriper inte karln att det en ganska stor del är sina egna läsare han talar om. (Tydligen inte.)
SvaraRaderaDN... unknare än någonsin.
Jag hade inte läst Linders krönika när jag skrev min kommentar. Koliknelsen ingick i ett sammanhang såg jag sen, och den var faktiskt inte så dum. Kossorna i en flock fixerar alla blicken vid samma enstaka kobbe när de simmar över den öppna fjärden utan många hållpunkter. På samma sätt menar han att bloggarna beter sig. Det håller jag inte alls med om, men inte desto mindre tycker jag att metaforen ska ha poäng för både orginalitet och åskådlighet. Samt ett humorplus i kanten.
SvaraRaderaJag tycker inte att din bloggetext gör Linders krönika riktigt rättvisa Stefan. Han talar om ett symbiotiskt förhållande mellan traditionella tidningar och bloggarna och menar att de senare vitaliserar de förra.
Jag tycker att Lars Linders metafor var lika oförskämd som den var felaktig. Han visar ett förakt för andra och en elitistisk syn på sig själv.
SvaraRaderaHan hävdar inte att bloggarna vitaliserar pressen, utan parasiterar på den.
Framför allt avslöjar han sina fördomar mot och okunskap om bloggosfären och internet.
En ko är en ko är en ko. Och skriver man dessutom "de stackars hopträngda, närsynta kreaturen" så har man sannerligen inte ansträngt sig för att göra dem mindre kolika... Så visst är det oförskämt. Men metaforen med de simmande kossorna var så levande, originell och kraftfull i sin bildmässighet att stilisten i mig föll till föga. Men det är förstås fel att skilja stil från innehåll; en elegant oförskämdhet brukar såra mer än en som öppet går klädd i lagårdskläder.
SvaraRaderaFortfarande kan jag dock inte inse att Linder kallar bloggarna för parasiter. Så här skriver han:
"Utan gammelmedier, inga bloggbävningar. Den ena sfären suger näring ur den andra. Det är ingen palatsrevolution, det är den nya mediesymbiosen."
Sen tycker jag att frågan i sig är förbaskat intressant, och att det ligger en del i vad han säger. Gammelmedia tillhandahåller fasta hållpunkter för vad som diskuteras. Om dessa dör, hur kommer då den politiska diskussionen att föras till exempel? Kommer något annat att komma i gammelmedias ställe, som avgör diskussionsordningen?
Jag påstår inte att en sådan ordning behövs, utan spekulerar förutsättningslöst: kan man tänka sig ett medialt alldeles platt samhälle, där ingen fråga står upp över någon annan, och där ingen medial bjässe avgör vad som är frågan för dagen?
Men flera av de frågor som det skrivs ivrigast om i media och i bloggosfären har fötts hos de senare. Tänk t.ex. på FRA-lagen som pressen hade lämnat därhän tills bloggarna sprakade på om den. Eller Liza Marklunds falsarier.
SvaraRadera"Ganska lite av den bloggvärld som syns och hörs består också av originellt material, nyheter och egna berättelser."
SvaraRaderaWTF! Vad är det för skitsnack! Jag hade ett inlägg om att PP fått 8.5% i predict09.eu´s prognos 16 timmar innan DN kom med nyheten.
Har djupare analyser än de flesta jounalister och innan etablissemanget "tvingade" mig att börja blogga politiskt med sina vansinnigheter, så skrev jag mest originella berättelser ur mitt eget liv.
Lars Linder borde skaffa ett liv själv...