tisdag 19 maj 2009

Jonas Gardell går till storms mot anonymiteten


Jonas Gardell skriver i Sydsvenskan att anonymitet på internet skapar pöbelmentalitet. Därför vill han ha ett fungerande IPRED. Övervakningssamhället har han tydligen inga som helst problem med.

Jonas Gardell utgår från otäcka anonyma hot han fått, och det är förstås lika beklagligt som oacceptabelt – men det kan knappast ha varit okänt för honom förr. Skillnaden är blott att nu kommer de via internet.

Det gör dem faktiskt lättare att spåra än den gamla sortens hot via anonyma brev – även utan IPRED. Han meddelar också att polisen i det aktuella fallet nådde ända fram till datorn hotet skrivits på, men sedan inte kunde fastställa vem som suttit vid den. Det klarar inte heller IPRED.
Så varför alls använda detta som försvar för IPRED?

Övervakningssamhället
Vill Jonas Gardell öka på övervakningssamhället så att ingen någonsin är anonym med något alls i sitt liv? Det vore i så fall världsrekord i övervakning, etter värre än någon av det förra seklets kommuniststater förmådde eller ens brydde sig om.

Han verkar inte ett ögonblick ha begrundat konsekvenserna av sina önskemål. Det är särskilt anmärkningsvärt när det kommer från en författare som med sina verk lever gott på yttrandefriheten och gärna tänjer på dess gränser.

Jonas Gardells eget författarskap och egen livsstil vore förmodligen de första att få restriktioner i ett sådant övervakningssamhälle, att döma av historien.

Lag och ordning
Han hänvisar till lag och ordnings införande i de första stora städerna, i civilisationens gryning. Men där var sannerligen inte lagarna blott till för att skydda medborgarna från pöblar och annan grymhet – snarare att genom just dessa lagar tillåta maktens pöbel att härja fritt med folkflertalet.
De lagarna var i väldigt hög grad instrument för förtryck, och de upprätthölls med vapenskrammel.

Jonas skriver: ”Genom lagen sattes gränser som skulle skydda den svage från att alltför hänsynslöst utnyttjas av den starkare.“ Men de forntida städernas lagar var snarare just redskap för de mäktiga att gränslöst utnyttja de svaga.

De välvilliga lagarna och ordningarna kom snarare dessförinnan, i jägar- och samlarsamhällenas allmänna reciprocitet och värnande om alla medlemmar.

Mänskligheten
Jonas Gardells människosyn är både nedsättande och felaktig. Han tror att i tider av oro, när samhällsordningen inte riktigt fungerar, missbrukas den av oss: ”Vad som händer då är alltid samma sak: människan förvandlas i skydd av sin anonymitet och sin mängd till pöbel.”

Det är en ren fördom om mänskligheten, och en otäck sådan. I själva verket fortsätter människor att vara solidariska och självuppoffrande även i kristid, även när de inte är övervakade. Det finns förstås rötägg som passar på – men de uppstår inte då, utan beter sig på samma sätt för jämnan.

Jonas bör ta sin världsbild under omprövning. Den är inte heller särskilt kristen.

Med tanke på Jonas Gardells bristande tro på mänskligheten, är det verkligen den han värnar om – eller sina egna författarinkomster?

Kränkande förenkling
I kritiken mot internets anonymitet tillåter sig Jonas också argument som är så oförskämda att de närmar sig de kränkningar han själv drabbas av:
”Det gör att en sajt som The Pirate Bay kan tillgängliggöra obduktionsbilder på de mördade barnen i Arboga och håna barnens far när han vädjar till dem att låta bli.”

Om han orkat läsa mer än kvällstidningsrubriker om saken hade han kunnat konstatera att det var just dessa rubriker som gjorde att bilderna nådde offentlighetens kännedom, att det var domstolen som beslöt att de skulle vara offentliga, att de ingick i hela rättens material om tusentals sidor, och så vidare.

I stället vill han ge sken av att The Pirate Bay i något slags absurd sadism medvetet spred bilderna. Han kunde lika gärna ha klandrat Google för att göra alla möjliga grymheter sökbara.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , .

13 kommentarer:

  1. Jonas är ju gränslöst föraktande av sanningen i den här artikeln. Förutom det du påpekar, var det inte Arboga-barnens far som hörde av sig till moderatorn på Pirate Bay, utan faderns nya sambo. En helt okänd kvinna tjatade alltså gång på gång om att länken till förundersökningen skulle tas bort. Tror fasen att moderatorn till slut härsknade till.

    Men sanningen är inte lika spännande för Jonas.

    SvaraRadera
  2. Jonas handskas lika vårdslöst med nutiden som han gör med historien.

    SvaraRadera
  3. Jag är övertygad om att Jonas Gardell talar om sig själv i första hand. Det brukar vara så när man ropar "pöbel" om andra. Han har nog ett och annat skelett i garderoben.
    Ännu en kristen som fokuserar på människans uselhet.

    SvaraRadera
  4. Nja, jag tror att Jonas G har en svår uppväxt bakom sig och är extra känslig. Samtidigt har han ett behov av att sticka ut hakan. Klart det blir problem.

    Jag tror uppriktigt att Gardell har en del trauman i sitt bagage, eftersom han är en offentlig person blir de offentligt luftade. jag kan känna sympati för Gardells svåra upplevelser under sin skoltid. Hans utbrott och ibland märkliga beteende måste nog ses med den bakgrunden.

    Ingen skall behöva gå igenom det som Gardell gick igenom under sin skoltid. Det kanske vore fruktsammare att diskutera det, än andra saker som är ett uttryck för det och som gärna blir väldigt fel.

    Förövrigt blir ju de verkliga hoten inte större p.g.a. nätet. Det är bara orden som blir fler och värre.

    SvaraRadera
  5. Mattias, mycket intressant observation att många kristna fokuserar på människans uselhet. Därmed blottar de ringa förståelse för Jesus, som ville förlåta 70 x 7 gånger (enligt vissa tolkningar 77, men det är inte fy skam det heller).

    SvaraRadera
  6. Robsten, Jonas har förvisso haft det rätt tufft. Jag är en stor beundrare av hans "wit" och förmåga att spetsa till moraliska frågor, för att inte tala om hans idérikedom. Han hjälpte mig faktiskt med upplösningen på en av mina romaner - med en kvickhet och självklarhet som fick mig att gapa.

    Skön kille. När han på 80-talet hade ett arbetsrum på Skeppsholmen hände det då och då att jag stod och läste över hans axel medan han skrev t.ex. en hejdlös krönika för Arbetaren, och det fick mig ofta att skratta högt.
    Heder åt Jonas.

    Men - här är han "way off". Jag oroar mig för att han har tagit sin upphöjda plats i vårt samhälle för given. Framgång är ett farligt gift. Det borde en kristen ha klart för sig.

    SvaraRadera
  7. Ja, vi skall inte gå in på vad "upphöjd" egentligen innebär. Han är ju inte riktigt lika populär bland de breda folklagren som hos den politiska eliten, skulle jag gissa.

    Klart han är "way off" här. Att han blivit så "off" tror jag som sagt beror på en viss överkänslighet. Även om detta parat med en viss hybris knappast gör det bättre.

    SvaraRadera
  8. Han sticker ju själv ut hakan och provocerar. När dessa konstnärssjälar medvetet provocerar verkar de alla bli så otroligt ställda när folk väl reagerar (som de ju själva tänkt sig från början). Jag har nästan aldrig fått något hot, hur många gånger har du blivit hotad Stefan? 0 gånger skulle jag gissa.

    Kommer att tänka på den där "konstnären" som ställde ut Ecce homo, framställde Jesus som bög i Uppsala domkyrka, med halft fjong (vilken man vill bli framställde så? fullt fräs eller inget borde det väl vara, i detta fall "inget" enligt mig). När så folk blev ursinniga på henne (och KG Hammar såklart) så blev hon chockad. Men lilla vän, var det inte just det du ville provocera fram från början?

    SvaraRadera
  9. Robsten, jag tycker framför allt att Jonas gör galna kopplingar mellan hoten mot honom och de medborgerliga rättigheterna att skyddas mot ett övervakningssamhälle.
    Konstnärer av alla de slag skulle bli de första att lida av ett kontrollsamhälle.

    Det kan inte vara något mysterium för Jonas Gardell, så jag har svårt att förstå annat än att han här låter girigheten blåsa bort logiken.

    SvaraRadera
  10. Konstnärer med ärligt uppsåt utgör naturligtvis ett direkt hot mot kontrollmakten. Allmänt avvikande personer utgör ett mer subtilt hot. Homosexuella brukar höra till de första att bli förföljda i ett icke-pluralistiskt samhälle. Det tycks vara en konstig tankevärld han lever i, Jonas Gardell.

    SvaraRadera
  11. Till sist gjorde jag mig besväret att läsa Gardells artikel. Borde jag såklart har gjort från början.
    Vilken historieskrivning... Han framställer städerna som humanitetens högborg, medan det vild och hotande kommer från den murlösa landsbygden... Jo jag tackar... Själv bor jag på en kontinent, Sydamerika, som grundligt våldtogs under århundraden av råa sällar representerande just sådana städer som Gardell refererar till. Jag hänger inte RIKTIGT med på hans resonemang, kan jag lugnt säga.
    Och så drar han in gud i diskussionen också. Låter oss förstå att han står på lagens sida. Jo jag tackar.

    SvaraRadera
  12. Makten och härligheten berusar och korrumpererar vårt omdöme, kan vi ännu en gång konstatera. Herr Gardell är tydligen en av dem som drabbats.

    Den dagen det brinner under herr Gardells fötter så kommer han förhoppningsviss komma till insikt, och vakna ur berusningen.

    Vi människor är ju så funtade att det det som inte händer oss det finns inte.

    SvaraRadera
  13. En romanförfattare, dock, borde vara full av inlevelse för vad som händer andra. Man ska ju till och med kunna ge kött åt vad som verkligen inte finns och inte har hänt.

    SvaraRadera