söndag 7 juni 2009
Hare bland Johan Palms fans
Under signeringen som Johan Palm genomförde efter konserten i Malmö dök en hare upp på den slitna gräsmattan – fullständigt orädd, trots de många högljudda och ivriga fansen.
Haren satte maklig kurs rakt mot Johan Palms signeringsbord och stannade först någon meter därifrån, vid stängslet. Kanske den hade respekt för köordningen.
Märkligt orädd hare. De ska väl sky folkvimlet i stället för att uppsöka det? Uppenbarligen har Johan Palm alla möjliga hängivna fans.
Läs även andra bloggares åsikter om Johan Palm.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ja, ingen vet var haren har sin gång;-)
SvaraRaderaDet är en kanin faktiskt.
SvaraRaderaAnonym, jag undrade över saken men tänkte att någon läsare skulle rätta om det blev fel. Tack för det.
SvaraRaderaJag hade för mig att alla kaniner var vita. Men Almqvist har berättat att endast två ting äro vita: oskuld och arsenik.
Är jag förvånad eller är jag förvånad? Självklart förstår kaniner att uppskatta Johan Palms musik.....
SvaraRaderaDen ser riktigt god ut...
SvaraRaderaMen så söt! Klart den också ville fram till Johan och få en autograf och en kram! :)
SvaraRaderaStefan, du har uppenbarligen inte haft många kaniner i din närhet som tror att alla är vita...hahaha.
SvaraRaderaVa kul det hade varit för Johan att få ett livslevande kramdjur!
Stefan, såg du Johan på Allsång på Skansen?
SvaraRaderaHans version av Hey Jude var helt underbar. Så otroligt kaxigt att välja en Beatles-låt och göra den till sin egen. Jag vill se mer sånt. Du måste bara se detta, det visades enbart på SVT Play direkt efter direktsändningen.
http://www.youtube.com/watch?v=nMGl_S4CGWU
Nina, inte vilken Beatleslåt som helst, utan deras allra största singelhit, om jag minns rätt. En härlig psalm, som Beatles gav ett utdraget och maffigt slut.
SvaraRaderaJohans version är så ledig att den flera gånger är på håret att falla ihop. Dessutom sjunger han med uppenbar likgiltighet för att hålla ton och sådant som det brukar påstås att han inte kan. Också det är härligt respektlöst.
Han är nog ute och dansar en del vad gäller sångtexten, som är knepig för att låten är lång och många fraser ganska lika varandra. I stället lyckas han krama ur sången dess saftiga gung och emotionella eftertryck.
Skön version, just genom sina brister och sitt inslag av kaos - egentligen med den anda som borde höra allsång till.
"Vän av ordning" torde protestera i högan sky. Några skulle säkert kalla Johans framförande hädiskt - men jag tror att Paul McCartney skulle ha kul åt det, och minnas sin ungdomstid på klubbarna i Reeperbahn.
Hahaha..."vän av ordning" får protestera bäst den vill.
SvaraRaderaDet är ju precis av den här anledningen vi älskar Johan. Han har modet att vara kaxig och ibland verka respektlös, både på scenen och i intervjuer...men han visar också en stor ödmjukhet inför sina fans och just den kombinationen är ju förmodligen anledningen till att han har så många trogna fans, i alla åldrar.
Nina, vet du om han kör Hey Jude-covern på sina konserter nu? Strålande idé i så fall.
SvaraRaderaOch så borde han göra något av Bowie - men det kanske blir för mycket gubbrock då...
Stefan, jag tror inte att han gör det tyvärr. Jag har än så länge bara varit på en av spelningarna, den i Motala, och då gjorde han det inte. Han borde absolut ta med några covers. Johan har förmodligen en hel kappsäck full med sköna versioner av Bowie-låtar också som skulle bli perfekta. Många av Johans yngre fans är lyriska över hans version av Hey Jude så de välkomnar säkert Bowie-covers också.
SvaraRadera