onsdag 17 juni 2009
Grappa i solen
Till tröst efter ett ganska påfrestande besök hos tandläkaren tog jag bland annat ett glas grappa på Siesta i Malmö. Solen sken, vilket grappan syntes njuta lika mycket av som jag gjorde.
Grappaglaset paraderade så ståtligt i motljuset från sommarsolen att jag dröjde med att dricka ur det, fast min svullna kind ropade på lindring. First things first.
När glaset väl hade fastnat på bild var innehållet snart putz weg.
Sedan grappa kom på modet för några år sedan har sortimentet fyllts på med många vackra flaskor av kultiverade och ganska blommiga sorter, men jag håller fast vid det ursprungliga konceptet. Den burdusa basgrappan, tillverkad av resterna efter vinframställning och själva vinbusken, kan närmast beskrivas som flygplansfotogen. An acquired taste.
Klicka på bilden för att se en förstoring.
Läs även andra bloggares åsikter om grappa, XBong.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Eftersom jag gick på semester för några timmar sedan tog jag tre (3) whisky i solen. Aaahhh...whisky, gjort av mältat korn, rent vatten och jäst. Destillerat flera gånger och blendat med kärlek och kompetens. Doften, aromen av säd, rökigheten som fastnar i gommen timmar efteråt. En whisky innehåller tusentals smakämnen, vin enbart något hundratal. En väl avvägd klunk whisky rullar genom gommen och bjuder på en smakresa, ett spektrum av smaker som i tidsföljd sköljer genom gommen, för att avslutas med en värmekick i magen. Whisky skall drickas på fatsande mage, INNAN du äter, alt annat är desinformation av försupna skottar.
SvaraRaderaSom en skotsk poet sade:
Whisky befrämjar kamratskap, vin befrämjar egenkärlek.
Robsten, whisky är inte så dumt det heller - i solen och annorstädes. Din målande beskrivning gör det uppenbart.
SvaraRaderaMen inte vet jag om vin befrämjar egenkärleken. I så fall förstår jag varför han som sa att man ska älska sin nästa som sig själv kunde göra vatten till vin.
Tja...var det inte så att när vattnet såg sin skapare så rodnade det?
SvaraRaderaI alla fall fick jag min sats fel, så här skall den gå.
Kring vin finns en anda av missunnsamhet, oenighet och snobberi, medan whisky främjar kamratskap och älskvärdhet
David Milsted
Antar att Milsteds favoritdryck var den samma som min he, he.
Min favorit är dock av Robert Burns
Efter två stop öl blir ondskan blid,
efter whisky tar vi med djävulen strid
In vino veritas.
SvaraRaderaDu gillar tydligen den variant av grappa som ibland beskrivs som "flytande rakblad".
SvaraRaderaAnonym, det stämmer nog - även om jag föredrar andra metaforer.
SvaraRaderaHärligt, härligt - men ack så farligt..Säger jag som njuter en tid av sk"vitt tillstånd"....
SvaraRaderaMen visst suger det till i kroppen då vackra och starka ord blandas som en färgrik"sommargrogg" värmd av öppna glada sommarkänslor/thomas
Sitter här just nu med en tandvärk från helvetet som är jämförbar med förvärkarna till en förlossning och önskar mig inget annat än en sipp av det där glaset.
SvaraRaderaJag får väl helt enkelt glo på din bild och suggestera mig till att jag just tagit en sipp. ;)
Skål, Nef!
SvaraRadera...att späda whisky med vatten förhöjer smaken och aromen,
SvaraRaderaTänk bara på den tidiga morgonens dagg på en ros, den framhäver sakta all dess prakt och frigör doftens rikedom.
Wallace Milroy
OBS!
SvaraRaderaNär man inmundigat ett kvantum whisky, passar det med en något kraftfullare musik. Minns " vi tar med djävulen strid" Jag rekomenderar denna tub-musik, efter ett kvantum whisky.
http://www.youtube.com/watch?v=ZFUbLXJjoDs&feature=related
Efter ett antal "morgondagg" inbillar jag mig att filmen och musiken handlar om slaget vid Teutoburgerskogen, men så är det inte förståss. Det är förövrigt ett av historiens viktigaste och grymmaste slag.
Förlåt, förlåt fel låt, för mycket whisky. Denna skall det vara.
SvaraRaderahttp://www.youtube.com/watch?v=DWBXy_9idKw
In whisky, not veritas, tydligen ;-)
Robsten, jag antar att det vore sublimt om man kunde samla just dagg till att öppna whiskyn med.
SvaraRaderaPoesi Stefan, poesi. Inte helt konkret, but what the heck. jag känner mig en smula poetisk. Inget du känner dig främmande för antar jag?
SvaraRaderaFör mig är det mest prosa, men nog är jag en smula bekant med poesin.
SvaraRaderaJust nu är det "eftertankes kranka blekhet" som gäller ha, ha.
SvaraRadera