Inom vissa religiösa grupper förbjuder föräldrarna sina barn att delta i exempelvis gymnastiken och sexualundervisningen. En undersökning från 2006 visade att det gällde så många som 27% av utlandsfödda flickor och 17% av utlandsfödda pojkar.
Gamla förtorkade ideal ligger bakom detta, och det ska barn inte lida av – de har ju inte fått välja sina föräldrars världsbild och övertygelse.
Vi kan inte ha ett samhälle där vi kommit överens om vissa självklara rättigheter för våra medborgare, och sedan medge undantag för detta av religiösa eller andra obskyra skäl. Barn kommer förfärligt i kläm, i synnerhet flickor.
Det är bara en opportunistisk feghet hos politikerna som gjort detta möjligt. I längden kan det bara leda till ett fundamentalt segregerat samhälle, där barn som fastnat i fällan blir bittra vuxna – svikna av både sina föräldrar och det samhälle som ska garantera deras rättigheter, även gentemot föräldrarna.
Friskolor
Oppositionspolitiker varnar för att det ska leda till ökad segregation och att dessa föräldrar placerar sina barn på friskolor där deras vilja respekteras. Men är inte det att helt ge upp?
Varför skulle friskolor ha rätt att exkludera barn från gymnastik och sexualundervisning? Eller för den delen – varför ska friskolor ha rätt att indoktrinera barnen med en viss religiös grundsyn när inte den vanliga grundskolan får göra det?
Barn behöver skyddas från sina föräldrar. Religionsfriheten måste innebära att barn undervisas sakligt om religionerna och ges möjlighet att själva välja hur de ska förhålla sig till dem.
Och alldeles säkert vill barn helst delta i samhället på samma villkor som andra barn, inte förvisas till en trångsynt värld där deras föräldrar bestämmer vad de får se, göra och lära sig.
Religionerna sätter barnen i isoleringsceller. Det kan vi inte acceptera.
DN skriver här, Svenska Dagbladet här och här, Aftonbladet här och här, Expressen här om förslaget.
Läs även andra bloggares åsikter om sex, skola, sexualundervisning, gymnastik, religion.
Jag tycker personligen att vi borde tolka religionsfrihet som frihet från religion så att vi kan få lite ordning på det här landet.
SvaraRaderaDet är en knepig balansgång den där, i vilken mån föräldrar har rätt att slå vakt om sin egen uppfattning inför ett samhälle som tycker olika. I det här fallet är jag böjd att hålla med dig, jag är av samma uppfattning vad gäller religioner och deras skadeverkningar. Men jag kan också föreställa mig situationer av motsatt slag, där föräldrarna tvärtom utgör en garant mot ett religiöst indoktrinerande samhälle, och då skulle jag vilja lägga min röst på föräldrarna.
SvaraRaderaJag tror verkligen att föräldrarna är satta att bevaka sina barns intressen. Tyvärr är det få som har klart för sig vilka dessa intressen är, och så får vi den värld vi får....
Mattias, det omvända kan förstås också vara fallet - ett fundamentalistiskt samhälle som tvingar in barnen i fållor föräldrarna vill befria dem ifrån.
SvaraRaderaJag gissar att felets kärna är religion, eller snarare reaktionära ideal som använder religion till ursäkt.
""Varför skulle friskolor ha rätt att exkludera barn från gymnastik och sexualundervisning? ""
SvaraRaderaDen rätten har de inte, möjligen tar de sig den rätten.
""Det är en knepig balansgång den där, i vilken mån föräldrar har rätt att slå vakt om sin egen uppfattning inför ett samhälle som tycker olika. ""
SvaraRaderaHär gäller Svea rikes lag och skollagen, klockrent. Följ lagen, eller flytta.
Stefan, du helt rätt!!
SvaraRaderamed Tänk tanken en snygg ung blondin som i grundskolans flerfaldiga miljö träffar en arabisk bomb från Tensta. kärlekens ugn slår gnistor som heter duga.
en helt misslyckad invandringspolitik läks i ljuset av fri härlig kärlek. det bästa hos dom båda får rum - utan skolverkets tolkande mening.
Friskolor låter för många frihet för mig låter det som dumhet inslagen i svensk gladpack med bästa sista datum/Thomas
Bara namnet är dumt. Friskola. Som om kommunal grundskola vore motsatsen. Vems frihet, i så fall? Snarare föräldrarnas än elevernas.
SvaraRaderaDu missade helt min poäng Robsten. Det jag talar om är i vilken mån föräldrar har rätt att undanta sina barn från de rådande värderingarna i ett samhälle. Det kan lika gärna röra sig om föräldrar med progressiva och humanistiska värderingar som inte vill utsätta sina barn för de religiösa ideal som råder i många samhällssystem. Vilken princip är den rätta, det är vad jag diskuterar, inte svensk lag i inskränkt bemärkelse.
SvaraRaderaJag kanske ska förtydliga mig: jag bor i Chile, ett land där pedagogiken inte innefattar ett begrepp som kritiskt tänkande och där självständighet inte precis är ett honnörsord. Det är långa skoldagar med lite lek och mycket korvstoppning - rena barnmisshandeln, enligt mig. Min äldsta dotter har jag inte vårdnaden om, och kan därför inget göra mycket för. Men när mina yngre barn kommer upp i skolåldern är jag beredd att gå emot ett i mitt tycke alltför adultocentriskt och alltför enfaldigt skolsystem, om jag märker att det ligger i barnens intresse. Samhället lär då svara som du gör Robsten: "Här gäller lagen, punkt slut." Gör jag då rätt? Det är frågan.
SvaraRadera(Sorglustigt nog är den chilenska statens valspråk: "Med rätt eller med styrka." Nog är det väl bättre att HA rätt, Robsten, än att alla gånger HÄVDA sin rätt?)
Intressant, jag förstod ju din vinkel från början men valde att bortse från den för att inta en rent nationell ståndpunkt, som ju för oss ändå är mest adekvat.
SvaraRadera""Det kan lika gärna röra sig om föräldrar med progressiva och humanistiska värderingar som inte vill utsätta sina barn för de religiösa ideal som råder i många samhällssystem. ""
Alltså, man är ju skyldig att följa lagen oavsett. Det är ju därför jag förordar demokrati. Dessa humaister "ett felanvänt och svårt missbrukat ord i dessa dagar" måste försöka påverka lagen med demokratiska medel, så att den bättre avspeglar dessa lite mer progressiva individer. Råder ingen demokrati så är enda återstående medlet en väpnad kupp, typ, vad jag förstår.
""Det är långa skoldagar med lite lek och mycket korvstoppning - rena barnmisshandeln, enligt mig. Min äldsta dotter har jag inte vårdnaden om, och kan därför inget göra mycket för. Men när mina yngre barn kommer upp i skolåldern är jag beredd att gå emot ett i mitt tycke alltför adultocentriskt och alltför enfaldigt skolsystem, om jag märker att det ligger i barnens intresse. Samhället lär då svara som du gör Robsten: "Här gäller lagen, punkt slut." Gör jag då rätt? Det är frågan.""
SvaraRaderaGör vad då? Du kan knappast förändra Chiles skolpolitik? Ja finns det privatskolor med en annan pedagogik så gör du rätt om du sätter din dotter där, du bryter inte ens mot lagen. Tar du din dotter hit till Sverige med ett , ja kanske alltför flummigt skolsystem bryter du inte heller mot lagen. Helt rätt.
Sorry Mattias, det råder vad jag kan förstå, demokrati i Chile, du har ingen rätt att ändra det skolsystemet, förutom med demokratiska metoder. Andra föräldrar kanske vill ha mer "ordung", vad vet jag? Här har vi demokratins avigsidor. Det tas en massa dumma beslut i demokratier, det är svåruthärdligt, jag vet. I vårt land har t.ex. riksdagspartierna gått ihop om frågor, och tycker annorlunda en folkmajoriteten. T.ex. i emu-frågan, som folket ändå fick avgöra främst genom ett misstag i en debatt mellan Persson och Bildt. Dessutom har vi media som hela tiden talar om vad vi får tycka och inte. Demokratin är icke perfekt, lååångt därifrån, snarare är det det minst dåliga styrelseskicket, än det bästa.
Mitt svar, sorry, du får bita i det sura äpplet. Eller göra en personlig avvikelse just med ditt barn.
Precis, det är den knepiga frågan. Vilken plats har civil olydnad i en demokrati. En avvägning, förstås.
SvaraRaderaFriskolor finns i många olika skepnader,dumt namn kan tyckas. Det finns väldigt många bra friskolor och då även religösa sådana. Våra barn gick en tid i en kristen friskola...det var helt enkelt den närmaste skolan. Där var det en "salig" (?) blandning av olika kulturer och religioner bland barnen. Ingen indoktrinerades - men alla respekterades. Det är främst av den anledningen som jag tror att många söker sig till friskolor. friskolor har ögonen på sig och det är mycket bra tycker jag, men den kommunala skolan borde ses med samma glasögon. Jag kan tycka att den kommunala skolans sätt att undervisa om tex evolutionsteorin gör sig skyldig till lika mycket indoktrinering som man beskyller friskolan för. Det är trots allt endast en teori och inte fakta. Att vara förälder är det största ansvaret - och den största smärtan. Det ansvaret kan sammanfattas i när ett barn lär sig cykla- du måste släppa pakethållaren även om du vet att barnet kanske trillar. Nu går våra barn i en kommunal skola...för att den är närmast. Senast igår ringde vi klassföreståndaren eftersom vi inte tycker det ör okej att barnen lär sig sånger med svordomar i när skolans policy är -"inga svärord i skolan eller på skolgården"...är jag då en omsorgsfull moder som värnar om det svenska språket...eller en jobbig indoktrinerande pingstvänsmorsa?
SvaraRaderaSofia, jag blir mest förbryllad över att du kallar evolutionen teori och inte fakta. Den har väldigt många fakta på sin sida.
SvaraRadera