Internet och encyklopedisterna

Internet är revolutionerande genom att mestadels ocensurerat ge plats för information och åsikter från alla som har lust att bidraga. Tanken är dock inte ny – den föddes hos encyklopedisterna i 1700-talets upplysning, som ville nedteckna all mänsklig kunskap och sprida den så att alla kunde ta del av den. Makten slog tillbaka med lagar och repressalier. Känns det igen?

På 1700-talet föddes upplysningen, idén att klokhet och kunskap skulle släppas fritt, att alla skulle få säga sin mening och att vetenskapen skulle slippa religionens ok, för att kunna utforska verkligheten utan hinder.
Voltaire och Rousseau hörde dit, nationen USA bildades på dessa ideal, och vår tids demokrati, yttrandefrihet och tryckfrihet har fötts ur dessa idéer.

Ett gigantiskt projekt som iscensattes av de stora tänkarna under upplysningen – med sin början i Frankrike – var encyklopedismen, som gick ut på att all kunskap skulle samlas i ett gigantiskt bokverk, en encyklopedi, som skulle göras tillgänglig för alla människor. En lång rad författare satte igång att skriva, under ledning av Denis Diderot (1713-1784). En lista på de illustra medarbetarna finns på Wikipedia.

Men makten slog tillbaka. Överheten fruktade tanken att allmänheten skulle få kunskap, för att detta förmodligen skulle leda till att den blev svårare att styra. Folk som lärde sig mer om världen skulle kunna börja ställa krav på den.
Encyklopedierna blev olagliga och dess bidragsgivare riskerade i fängelse. Förläggaren blev skrämd och började censurera innehållet, och så vidare. Känns det igen?

Internet är den nya encyklopedien, som fötts och växer i datorernas nätverk, där alla kommer åt den och alla kan bidraga. Wikipedia är bara ett exempel på dess väldiga rikedom och mångfald. På internet finns encyklopedien och dess grundtanke representerad överallt.
Man kan förstås även hitta det franska originalet från 1700-talet i sin helhet på internet.

Och makten slår tillbaka. Den skyller på fildelning, rasism, terrorism, grooming och alla möjliga andra faror med internet, när den strävar att censurera, kontrollera, stympa och strypa internets fria flöde. Men makten ljuger. Precis som på 1700-talet är dess egentliga strävan enbart att hindra folket från att ta makten över sina egna tankar.