onsdag 24 augusti 2011

Vi är dåliga på att föröka oss


Jag snubblade förbi SCB:s hemsida och fastnade på en tabell över den svenska befolkningsökningen sedan 1700-talet. Den går sakta numera. Annat var det förr – före preventivmedlen.

SCB:s tabell visar vid vilka årtal Sverige nådde nästa miljon invånare, från 1767 då vi var två miljoner fram till 2004 då vi blev nio miljoner. De har även en prognos som pekar mot tio miljoner år 2021.

Det tog naturligtvis ett antal år för Sverige att gå från två till tre miljoner, eftersom det innebar en ökning med hela 50%. Så det skedde inte förrän 1835, 68 år senare. Men det innebar ändå den höga ökningstakten om 6% per år. Nästa miljon tog bara 28 år, för då var ökningen så stor som 10,3% per år – ett rekord i vår historia som ännu inte är slaget och inte torde bli det.

I själva verket minskade takten betydligt under 1900-talet, så den miljon (efter den tredje) som tog längst tid var den senaste. Det dröjde 35 år innan vi gick från åtta miljoner invånare (1969) till nio miljoner (2004), för under den perioden var takten blott 3,4%, vilket är den lägsta i tabellen.

SCB:s prognos för nästa miljon, den tionde, är att den tar 17 år, vilket är halva tiden men ändå bara innebär en liten ökning av takten – till 4,6%. Det ska ske år 2021.

Här är hela tabellen:



Nödvändig invandring

Man kan förstå varför både regeringen och näringslivet under 1960-talet var så angelägna om en skyndsam arbetskraftsinvandring. Den låga tillväxten på bara 3,4% räckte inte alls till när Sverige som industrination svällde och gjorde stora affärer över hela världen.

Denna risk hade uppmärksammats redan på 1930-talet, framför allt genom Gunnar och Alva Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan 1934.

Kapitalistisk ekonomi är fullständigt beroende av tillväxt, ökad BNP varje år. Annars kraschar det, eftersom både stat och näringsliv tenderar att så att säga skuldsätta sig mot framtiden. På 1960-talet var det särdeles akut, då välfärden svingade sig uppåt och näringslivets alla hjul snurrade allt fortare.

Detta behov av invandring kvarstår säkert även framöver, eftersom befolkningstillväxten fortfar att vara måttlig, med blott en dryg procentenhets ökning från tidigare decennier. I synnerhet som vi får en allt större andel pensionärer, som den övriga befolkningen i arbetsför ålder ska försörja. Det blir svårt med mindre än 4,6% – som dessutom säkert är beräknade på en ansenlig andel fortsatt invandring.

Förr i tiden

Wikipedia har en tabell över Sveriges folkmängd sedan år 4000 f.Kr., då vi var cirka 10.000 (de historiska siffrorna är förstås uppskattningar). Vid tiden för Kristi födelse var vi 100.000, sedan dröjde det tusen år innan befolkningen hade fördubblats. Den första miljonen nådde vi en tid före år 1300, men sedan sjönk det drastiskt på grund av digerdöden. Inte förrän 1641 kom vi åter över en miljon.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , . Intressant?

2 kommentarer:

  1. "Kapitalistisk" ekonomi, dvs marknadsekonomi (begreppet jag föredrar då marknad är ett mycket centralare begrepp än kapital), är inte alls beroende av tillväxt. Kommer indikationer på att tillväxten haltar läser marknaden av det och anpassar pris, tillgång, efterfrågan efter det.
    Det är själva definitionen på marknadsekonomi att förändrad ekonomisk miljö också ändrar strömningarna och viktningarna på marknaden, automatiskt via matchning mellan tillgång och efterfrågan. Marknadsekonomi kräver blott att det *finns* en ekonomi där tillgång och efterfrågan kan viktas. Även vid ekonomisk nedgång har marknadsekonomin en viktig roll - att väga ekonomiska faktorer effektivt.

    Svensk befolkningstillväxt hr förvisso blivit långsammare. Saker som barnbidrag, lagstadgade föräldraledigheter, fler daghem, osv har ju tillkommit för att stimulera barnanskaffande.
    Men vi kommer att behöva fortsatt invandring! Det är ett skäl till att SD har så in i helskotta fel. Deras politik riskerar att välta ålderspyramiden och göra det sämre för alla.
    Men ett kanske viktigare principiellt argument är att invandring - inblandning av nya människor, impulser, tankar osv - blir en stark utvecklingsstimulans. Historien visar att när något nytt kommer in och blandas med det gamla kommer en kick, nya ideer blommar, nya initiativ får plats, osv.
    Det finns skäl att påpeka att världens i modern historia framgångsrikaste nation (USA) också samtidigt varit den största invandrarnationen!

    --Ahrvid

    SvaraRadera
  2. Ahrvid, jag håller med dig om invandringen, men jag är inte säker på att kapitalistisk ekonomi är synonym med marknadsekonomi. Kanske är det därför vi kommer till delvis olika slutsatser.

    Jag tror att de flesta ekonomer skulle hålla med mig om att vår ekonomiska modell, vad vi än kallar den, är beroende av tillväxt.

    SvaraRadera