onsdag 15 oktober 2008

Vilket klimat, egentligen?


"Glöm inte klimatet", uppmanar Sydsvenskans ledare med anledning av finanskrisen. Texten presenterar den globala uppvärmningen som om den vore en oomtvistlig sanning – men så är långt ifrån fallet.

Bland forskarna finns många som helt ifrågasätter teorierna om en förödande uppvärmning orsakad av våra koldioxidutsläpp. Framför allt syns det vara geologerna som med sina långsiktiga perspektiv ser det hela annorlunda. Det verkar också vara så att det ännu inte finns några säkra belägg för den uppvärmningstakt som politiker och meteorologer har enats om.

I så fall står vi kanske inför ett förfärligt resursslöseri, en felriktad satsning i en värld som verkligen behöver repareras på många andra punkter.
Det bör förstås pressen granska noga, men i stället är det så gott som uteslutande i bloggosfären en sådan diskussion förs, och den hånas blott av pressen – när den alls nämns.

Pressen och annan etablerad media upprepar skräckpropagandan utan att ifrågasätta den – och när de någon enstaka gång berör den pågående diskussionen inom vetenskapen sker det bara genom att citera båda parterna. Ingen muckraking, ingen uppföljning, ingen eftertanke. Det är odugligt.

Sydsvenskans ledare är blott en repris på samma dumhet. Den vilseleder läsarna genom att inte med ett enda andetag nämna att klimatfrågan har mer än ett svar. Det är desinformation. Bedrövlig brist på pressetik.

9 kommentarer:

  1. Hmm... Kanske är det så att den vetenskapliga oenigheten är större än vad tidningarna ger uttryck för, jag vet inte... Men å andra sidan finns det anledning att beakta försiktighetsprincipen: OM växthuseffekten är så allvarlig som mycket tycks tyda på och OM vi isåfall inte gör något i tid - ja då sitter vi rejält i klistret. Att överhetta klotet till obrukbarhet - det om något vore väl resursslöseri? För övrigt kommer en hel del övrigt miljögott med på köpet, om vi anpassar oss till ett energisnålare leverne.

    SvaraRadera
  2. Felriktad satsning? Våra miljöproblem kan indelas i tre huvudområden: (brist på) hållbar utveckling, minskande biodiversitet och global uppvärmning. De två första hamnar ofta i skymundan av klimathotet men alla tre är tätt sammanknutna och insatser på ett område kan därför hjälpa de andra också. Minskad avverkning av skog räddar exempelvis både habitat åt hotade arter och naturliga koldioxidsänkor.

    När du tar upp resursslöseri, se det i ett större perspektiv. Vare sig man accepterar klimathotet eller inte så kan man inte blunda för att naturliga resurser förbrukas i långt större omfattning än de nybildas. Vi kommer inte kunna förlita oss på fossila bränslen i evighet, både pga de eskalerande miljöproblem de orsakar och för att de helt enkelt kommer att ta slut småningom. Insatserna mot global uppvärmning ingår i denna nödvändiga omställning och ju tidigare de görs, desto lindrigare kommer övergången till en hållbar global utveckling bli. Om vi snålar i nuläget så blir betalningen mångdubbelt större på längre sikt (då pratar vi kraftigt sänkt levnadsstandard och i värsta fall en global populationskrasch... tänk miljarder).

    SvaraRadera
  3. Egentligen är du nog en rätt klok karl, Karol...
    *s
    Tänk att vi skulle bli överens i en fråga!
    Nu pucklar vi på Stefan ihop, OK?

    SvaraRadera
  4. För övrigt undrar jag om inte du skapar en konstgjord konflikt, Stefan. Vilka världsförbättraråtgärder hamnar i skymundan till fördel för klimatarbetet? Minskad kol- och oljeanvändning leder till minskad försurning; el- och tryckluftsdrivna bilar, och än mer spårbunden trafik, förbättrar stadsluften och minskar dödligheten i lungsjukdomar och cancer; minskad flygtrafik leder till minskat buller och minskad skada på ozonskiktet, decentraliseringen av energiproduktionen (solkraft t ex) skapar mindre spänningar i världen - läs mindre krig och konflikter, och gör energin mer tillgänglig för de fattigaste. Att avstå från att bygga ut vattenkraft med hänsyn till den metangasalstring som det leder till, leder även till bibehållen biodiversitet. Energisnålare teknik, står det i vägen för fattigdomsbekämpning? Jag kan inte inse det; tvärtom bör energisnålare vardagsteknik innebära en stor förbättring på sikt för de fattigaste. Etc...
    Därför undrar jag, Stefan: vilka områden blir lidande genom att klimatarbetet prioriteras?

    SvaraRadera
  5. Media älskar ju att frossa i sensationsnyheter av olika slag och stora delar av folket rycks med som vanligt av all skräckpropaganda. Har också fått uppfattningen att alla dessa teorier om den globala uppvärmningen och koldioxidutsläpp är överdrivna. Om man ser tillbaka i tiden så har ju den globala temperaturen fluktuerat rätt kraftigt om jag har förstått rätt. Så ökande temperaturskillnader är inget nytt och inte jordens undergång. Däremot är förgiftningen av grundvatten och mark något som är mer förödande i sammanhanget. Kemiska medel, oljerester mm. Finns det inte t.ex. teorier om att konstgödsel som användes på 70-talet har haft en försvagande effekt människors skelett. Kan undra vilka kemiska preparat som används idag som i framtiden kommer visa sig ha varit helt katastrofala för miljön?

    SvaraRadera
  6. Josefin, skillnaden är att tidigare temperaturväxlingar har skett över mycket längre tidsperioder, vilket har gett djurlivet möjlighet till acklimatisering. Klimatologiska rön indikerar en ökning av den globala medeltemperaturen med 0,7 C de senaste 100 åren, vilket saknar motsvarighet i mänsklighetens historia. Detta, i samband med människans övriga storskaliga naturpåverkan, tros vara orsakerna till det pågående massutdöendet av djur- och växtliv (s.k. "Holocene extinction event").

    SvaraRadera
  7. Du har rätt Karol, visst har det varit en gradvis höjning av den globala temperaturen under 1900-talet men medeltemperaturen kan tidigare ha svängt så mycket som två grader på tio år enligt andra rön. Dessutom har vi inte haft någon temperaturökning alls nu under 2000-talet. Visst måste klimathotet tas på allvar. Efterfrågar bara lite sunt förnuft av de mest radikala klimathypokondrikerna. Sådana som Al Gore. Gärna fokus på våra miljöproblem men gärna då en mer nyanserad debatt. Det känns viktigt för trovärdigheten i det som sägs. Den är verkligen en djungel annars- klimatdebatten.

    SvaraRadera
  8. Tack för de många kloka synpunkterna!
    Till Mattias: Det som offras i och med satsningen på minskat koldioxidutsläpp är så gott som alla andra globala satsningar - t.ex. uhjälp, efterskänkning av uländers skulder, osv. Världens regeringar har begränsade resurser, så om stora pengar läggs på minskat koldioxidutsläpp blir andra satsningar lidande.
    Se t.ex. nyheterna om att finanskrisen minskar satsningen på miljön. Kassan är begränsad, så det måste hela tiden göras prioriteringar.

    Jag är helt säker på att vi behöver bekämpa miljöförstöringen, men jag är inte alls lika säker på att minskning av koldioxidutsläppen är angelägnast.
    I min text ovan kritiserar jag massmedia, som inte låtsas om att forskningen inte är enig. Media bara upprepar katastrofscenariot för att det är mest sensation, och för att de inte orkar rota i krångliga vetenskaper för att vaska fram en sannare bild.
    Min text handlar alltså om det pressetiska perspektivet, inte själva miljöfrågan.

    Jag tycker att det aldrig finns någon ursäkt för att föra allmänheten bakom ljuset. Demokratin är beroende av att vi får veta hur det verkligen är, och det har pressen ett väldigt stort ansvar för.

    SvaraRadera
  9. fråga till stenudd, vilken tid på Dygnet är Ni född. Får ej svar via mail så jag provar här-.tack,

    Peter

    SvaraRadera