Nånting-Bunnies

Regnbågsfestivalen i Malmö avslutades på lördagen med ett tåg från Stortorget till Folkets Park, där diverse tal och underhållning tog vid. Jag hade träning, så jag missade allt utom sista artisterna. De hette visst Nånting-Bunnies. Eller kanske Nånting-Rabbits? Någon som vet?

Jag försökte hitta dem på RFSL:s hemsida och informationen om festivalen, men fick tji.

De var i alla fall en fröjd att beskåda. Sprakigt utklädda, hejdlöst uppträdande, skickligt kakofoniska låtar med skojsamma texter. Underhållning i ordets bästa bemärkelse. Det märks nog på bilderna.

Jag kom att tänka på Frank Zappa, som också hade vansinnigt roliga och musikaliskt idérika framträdanden.
Och mitt i all busigheterna visade tjejerna upp en tonsäkerhet på både röster och instrument, dessutom ett väldigt stöddigt driv.

På kvällen tog jag mig runt på Gallerinattens konstutställningar, men de var inte alls lika inspirerande. Konsten har svårt att frigöra sig från pretentionen, som verkar vara hur den definierar sig. Är något tillräckligt pretentiöst så är det säkert konst...