lördag 7 november 2009

Tove var storslagen


I senaste Idolomgången fick Tove snåla ord från juryn för sin tolkning av Elvislåten In the ghetto. Jag begriper inte varför. Hennes version var originell, innerlig och väldigt gripande. Den var helt enkelt bättre än juryn har vett att fatta.

Här är den:


Märk hur hon griper sången med tilltagande kontroll och kraft, för att klämma ur den allt som bara går. De första takterna är hon lite svävande och tveksam, vilket också sångens allvarliga tema kräver, men från “Are we too blind to see?” har hon gjort den till sin. Varje ord, varje ton därefter sitter precis där de ska – som om hon med oförminskad kärlek till låten hade sjungit den i åratal på de allra största scenerna.

När hon plötsligt vrålar “and his hunger burns” blir det så starkt att Elvis själv hade tappat hakan, och när hon avslutar med ett ljust och oändligt sprött “and his mama cries” skulle hon få vilken publik som helst att falla i tårar. Det är ljuvligt. Och fullständigt obegripligt att en så ung och otränad artist ska kunna vara så mogen och ge en så överväldigande tolkning av en låt som både till melodi och text är svårtacklad, för att den är så för mycket.

När juryn var avig mot henne blev Tove förbryllad och sorgsen, vilket nog berodde på att hennes instinkt sa till henne att hon gjort något stort, och därför blev det besynnerligt att juryn klagade – som om de vore konstens motståndare. Så var det nog i detta fall.

Det händer då och då i Idol, där nuvarande jury mestadels är flera resor bättre än den förra – men inför verklig talang, inför de överväldigande prestationerna, står de frågande. De är för inriktade på normalskval och poplistornas vardagsmat. Det som sticker ut skrämmer eller bara förvirrar dem.

Därför hittar de artister som passar för Finlandsfärjor och Melodifestivalen, men knappast de världsartister de ideligen påstår att de ser glimtar av i Idolprogrammets deltagare. De artister som skriver musikhistoria är aldrig som man ska, utan helt egna. Det missar Idoljuryn varje gång.
Toves talang har de anat, men när hon verkligen ståtar med den, då ryggar de tillbaka och blir besvikna. Heliga enfald!

Expressen skriver om Toves insats här och här, Aftonbladet här och här, Svenskan här och här. DN fortsätter tydligen att anse att Idol inte är fint nog att skriva om.
Läs även andra bloggares åsikter om , , , . Intressant?

13 kommentarer:

  1. Det vi får hoppas på är att någon som har möjligheterna, kan ge hennes karriär en skjuts senare efter Idol.

    ...om hon inte redan är låst med ett helveteskontrakt, som vinnaren blir.

    // Peter Wilhelmsson

    SvaraRadera
  2. Peter, jag tycker att pressen borde rota i vad det är för kontrakt de hårt utnyttjade deltagarna måste skriva på. De får bara 200:- om dagen, vilket redan det är kriminellt.

    Dessutom har jag för mig att det är ett skivbolag som har "option" på dem, så de kan inte göra mycket annat innan skivbolaget släpper dem - eller gör en popskiva med andras låtar, vilket kan bli värre än ingen skiva alls.

    SvaraRadera
  3. Tack för dessa fina ord. Tove har en innerlighet som få har. Hon träffar rakt in i själen. Hon reagerade starkt i fredags, hon avvek från Idolmönstret genom att inte sitta kvar i soffan. Ibland lyder inte alla "måsten" när känslorna tar över. Med all rätt.

    SvaraRadera
  4. Jag håller med, hon var riktigt bra och juryns kritik var märklig. Å andra sidan så tror jag inte någon som kombinerar hennes talang och utseende kommer ha något större problem med karriär om hon bara lyckas få tag i bra rådgivare.

    SvaraRadera
  5. Johan Y, bra rådgivare är just vad det är ont om i den branschen. Däremot dräller den av "förståsigpåare".

    SvaraRadera
  6. Tack Stefan för din förmåga att sätta ord på det som är så svårt att fånga. (du har gjort det med Johan P och nu med Tove)Tove har det där egna som gör att det blir intressant. Det är oväntat och överaskande och det är oerhört fascinerande att detta kommer från en så ung person. Jag tyckte också att kritiken från juryn blev besynnerlig speciellt efter det att jag suttit med gåshud under hela hennes framträdande. Ibland undrar jag om de vill hitta en "konstnär" eller om de är för fast i "topplistetänk".

    SvaraRadera
  7. Jag håller fullständigt med dig, Stefan. När Tove sjunger In the Ghetto är det så mycket på spel, inget är likgiltigt som det mesta annars är i pop. Jag önskar och spår att hennas karriär blir lysande – hoppas faktiskt att vi ser henna båda som sångerska och… skådespelare.

    SvaraRadera
  8. Instämmer till fullo, Toves version av kungens gamla slagdänga, fick mig att gå in på nätet och ladda ner den till mobilen. Första gången någonsin jag gått från tanke till handling.

    Har i min blogg gjort ett liknande utspel som ditt angående finladsfärjepotentialen. Tyvärr vinner aldrig de största. Som älskare av konspirationsteorier, kanske det är så enkelt att produktionsbolaget inte vill ha fram de största som vinnare eftersom de då tvingas snabbproducera en skiva till julförsäljningen. Starkaste beviset för det är väl säsong 4 då Amanda Jensen var storfavorit, fram till Idollåten skulle spelas. Perfekt för Marie, mycket dåligt låtval för Amanda... och Marie vann och Amanda blev artist...

    // Anders

    SvaraRadera
  9. Anders, det är nog framför allt så att de popdängor som skivbolaget insisterar på att vinnaren ska göra knappast passar en artist med egen karaktär - vilket en varaktig artist måste ha.
    Förlorare får mer tid på sig och lite större frihet med låtvalet. Det lönar sig att inte ha bråttom.

    SvaraRadera
  10. Herregud vilken lycka att hitta till en plats där man vet vad VERKLIGEN vet vad musik är!!!!! Jag är såå glad att jag fick se Tove framföra en av världens bästa låt på ett sätt som fick mig att häpna och fälla någon tår..fattade ingenting när juryn gav kritik..Taaaaack för att du sätter ord precis på det jag kände!!!!!! Snacka om att jag ska titta in hit igen!!!!!

    SvaraRadera
  11. Har precis tittat på Idol från 13 nov. Först en liten (onödig) notis om förra avsnittet, om Toves insats. Det var exakt raden "and his hunger burns", som etsade sig fast i mitt musikhjärta. Från Toves hjärta till mitt - och ditt och alla andras här i kommentarerna! Av gårdagens insatser bandade och sparade jag Toves fantastiska a capella/slagverksversion av I wish I was a punkrocker, vågat och suveränt framfört. Har också sparat Calles och Mariettes duett, de borde ge ut den på skiva, kvällens bästa samarbete. Slutligen sparades även Eriks och Toves duett för framtiden. Men där lyste, till min stora överraskning, Erik mest. Ja, jag vet att de flesta håller Erik som säsongens bästa, men jag är några decennier äldre än fjortis och faller inte längre för enbart "söt". OK, han sjunger jättebra, men så "perfekt" att det i mina öron blivit ganska tråkigt hittills. Jag vill häpna, höra något oväntat, udda, originellt, jag skäms inte ens för att gilla några skorrande dissonanta toner emellanåt som pikant krydda. Därav intet från Erik, men däremot kom en oväntat sexig Erik fram igår kväll, när han fick sjunga mot Tove, som tydligen inspirerade honom att osa ur sig en sensualism som hittills legat och snarkat i dvala.
    Jag älskar coola Calle, som också han gjorde mer än bra ifrån sig igår och börjar titta upp under sin osynliga huva.

    Hälsar AnneMarie

    SvaraRadera
  12. AnneMarie, jag har varit i Holland och därför missat senaste avsnittet av Idol, men din kommentar gör mig nyfiken, så jag får ta och titta till det på TV4.se.

    SvaraRadera
  13. Det är fascinerande hur hon berättar texten med hela sin person, det blir så mycket mer än att bara sjunga orden och koncentrera sig på att tonen blir rätt. Hon förmedlar. Till skillnad från så många andra "TV-artister" i diverse lek- och allsångsprogram.

    Underbart när leendet stelnar i hopbitna tänder, och hon ser ut att ge onda ögat till kvällspressen i textraden "and media couldn't by your soul", efter förra veckans drev om en "ölfest" vilket antagligen bara var en pilsner i bastun. Hur vaket är inte det?

    SvaraRadera