torsdag 29 maj 2008
Xbong på Gozzip
Amerikaner brukar ange tre villkor för en bra fastighetsaffär: "location, location, location". Läget är A och O även när det gäller restauranger, och Gozzip har ett guldläge på Skomakaregatan 10 i Malmö, precis i periferin till Lilla Torg.
Ibland har det känts som att läget är allt de har. Därför var det en positiv överraskning att deras lunchmat visade sig både prisvärd och ganska aptitlig. Redan champinjonsoppan, som ingick i lunchpaketet, var trevligt mustig och elegant. Även salladen var föredömlig, med en yster blandning av finare bladgrönt.
Jag valde lammkotletterna för 99 kronor, som serverades med ädelostcreme och klyftpotatis. Tallriken smyckades också av en gul körsbärstomat, som pricken över i:et. Kotletterna var fina och lagom grillade, klyftpotatisen ganska fräsch – vilket alltför sällan är fallet.
Det var inte fråga om någon kulinarisk sensation, men ett rejält mål mat tillagat med respekt för en hungrande. Denna belamrade tallrik med ogenerade proportioner fett och kolhydrater är en folklig form av gourmanderi, i motsats till “fint” folks städade små portioner i mödosamma upplägg. Dessa skillnader är exempel på hur vårt klassamhälle visar sig på krogen.
Det borde man skriva en hel bok om: klassamhället i matvanor och restaurangkultur. Det kanske redan är gjort? Klassamhället visar sig överallt i vår vardag. Det är alltid fråga om gränsdragningar och skillnader som upplevs som näst intill heliga – och alltid förklaras med andra ord än som uttryck för våra samhällsklasser.
Apropå samhällspyramiden bemöttes jag i början som någon från dess botten, när servitrisen bad mig flytta till ett mindre bord för att det var så många gäster.
- Är det? frågade jag retoriskt och såg mig omkring bland idel tomma bord. Se bilden.
Stämningen blev bättre när jag väl hade beställt, men så särdeles på hugget var knappast den här betjäningen.
Här kan du läsa mer om min svunna tid som Sydsvenskans krogrecensent Bong.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Typiskt Malmö att inte låta folk få sitta där de vill som om man var något störande och inte en gäst. Jag har också varit med om det, men då flyttade jag istället till en helt annan restaurang. I Stockholm har däremot har jag delat bord med massa trevliga, okända människor och i Indien placerades jag i högsätet som ensam kvinna så alla servitörer skulle kunna passa upp på mig. Indien äger!!
SvaraRadera