Priser blir det bara fler och fler av, så det är tuff konkurrens om uppmärksamheten. Därför plägar nya priser att delas ut till stora berömdheter för att dessa ska bidra till prisets status och uppmärksamheten runt det.
Det är alltså inte i första hand J K Rowling som ska hedras, utan hennes namn som ska skänka dignitet och mediabelysning åt priset. Det torde vara uppenbart för henne, så hon ställer nog blott upp för att hon gillar sagoberättande i allmänhet och H C Andersens i synnerhet.
Till en engelsk tidning säger hon: ”Hans Christian Andersen is a writer I revere, because his work was of that rare order that seems to transcend authorship.”
Lustigt nog finns även en HC Andersens medalj som delas ut till barnboksförfattare. En annan författare, David Almond, fick det tidigare i år. Kanske de två priserna går i fejd.
Det är inte bara danskarna som slår på trumman genom att prisa kändisar. ABBA-managern Stickan Andersson instiftade Polarpriset, som första gången 1992 delades ut till Paul McCartney. Sedan dröjde det i och för sig tre år innan en annan popikon prisades, Elton John. Bruce Springsteen fick det 1997, Stevie Wonder 1999 och först år 2000 var det dags för Bob Dylan. Märklig ordning. Pink Floyd fick det 2008, vilket nästan är att betrakta som postumt.
Augustpriset, de svenska storförlagens egen lekstuga, startade 1989 med pris till Cecilia Lindkvist för Tecknens rike, en ganska ytlig bok om den kinesiska skrivkonstens underbart djupa mysterier. Hon var väldigt i ropet då, och priset kunde ju bara delas ut till svenskar så riktiga giganter var svårfunna. Jan Guillou har aldrig fått priset och lär inte vara aktuell, för priset genomsyras av intellektuell högtidlighet. Ej heller Jonas Gardell har fått det.
Någon begränsning till svenskar råder inte för Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne, ALMA, som blott går till barnboksförfattare. Det började 2003 med Christine Nöstlinger och Maurice Sendak, knappast lika allom bekanta som Harry Potters skapare. Det är ont om världskändisar inom barnlitteraturen, men nog är det märkligt att Rowling ännu inte fått detta pris? Kanske siktar dess jury på att bli lika svårmodigt udda som Svenska Akademien med Nobelpriset.
Priset har lyckats dåligt med genomslagskraften. Ska de kanske komma krypande till Rowling med tiden?
Svenska media har varit ganska kallsinnig vad gäller HC Andersenpriset, trots Harry Potter. Här skriver DN, Svenskan, GP och Expressen om priset. Aftonbladet verkar inte ha brytt sig alls.
Läs även andra bloggares åsikter om Harry Potter, JK Rowling, HC Andersen, priser, litteraturpriser, Polarpriset, Augustpriset, ALMA. Intressant?
På tal om Polarpriset tycker jag att det är synnerligen märkligt att David Bowie inte har fått det. Få, om någon, har betytt så mycket för populärmusiken som han under de senaste 40 åren. Kanske är det så att han har tackat nej, för inte har väl juryn glömt bort honom?
SvaraRaderaJonas, jag håller med dig helt om Bowies betydelse för såväl musiken som musikernas övriga uttrycksformer. En genomläsning av Polarpriser genom åren visar att juryn varit ute och cyklat åt diverse håll, som om de saknat djupare musikkunskaper.
SvaraRaderaHär är en lista på kommittén som utser pristagarna (under styrelsen):
Award committee
En ganska enahanda och sömnig samling.
Men exempelvis Philip Pullman har fått ALMA-priset. Det tyckte jag var bra. ALMA-priset har f ö också gått till organisationer som exempelvis främjar läsning bland barn, och även om det är lovvärt är jag tveksam: det känns bättre om priset går till en person, ett ansikte, någon som skrivit något.
SvaraRadera--Ahrvid
Christine Nöstlinger var i ropet i slutet av 70-talet, även om hon inte var ett lanseringsfenomen som Rowling. Minns inte ens att man lanserade någon barn/ungdomslitteratur på det viset eller så globalt. Jag läste henne som barn och tyckte hon var helt fantastisk. En författare som skriver i sann rebellisk Astrid-anda, så jag tycker nog inte det är så konstigt att hon fick just det priset.
SvaraRaderaRowling har jag läst som vuxen o hon ansluter ju till den traditionella sagoberättande traditionen på ett helt annat sätt, precis som H C Andersen. Hon nyttjar ju skickligt den sagoskatt som redan finns inom oss alla på ett nyskapande sätt. Det är genialiskt att kunna skriva samma saga om igen fast på ett sätt som ändå verkar nytt. Jag har läst o lyssnat på Harry Potter på engelska, nederländska, franska o spanska, men inte på svenska för jag är rädd att översättningen inte håller måttet. Originaltexten innehåller "lager" som jag tror är svåra att få med i en översättning. Nederländska, franska o spanska behärskar jag inte så att jag skulle kunna uppfatta detta helt om det saknades, utan jag har läst o lyssnat för språkträningens skull och för att det är så roligt att jämföra Stephen Frys mästerliga och så typiskt brittiskt svala inläsning med den något hetsigare nederländska versionen och den smattrande spanska. Samtidigt får man ett riktigt opraktiskt ordförråd :-)
Martin Gore från Depeche Mode borde få Polarpriset. Han har med sina texter och musik inspererat många.
SvaraRadera