Den kapitalistiska ekonomin bygger inte på stabilitet, utan på ett svajande upp och ner. Det gäller särskilt börsen: om aktiekurserna bara låg kvar på en och samma nivå skulle det inte gå att göra en krona på dem – inte heller om de alla bara sakteliga steg i jämn takt.
Börsen behöver hausse och baisse för att rulla.
Detsamma gäller hela den kapitalistiska ekonomin. Annars har de rikaste svårt att bli ännu rikare. Synd bara att det alltid är de fattigaste som betalar.
Vid den svenska bankkrisen i början på 1990-talet fick bankerna mångmiljardbelopp i stöd – som de skulle betala tillbaka senare, men det tvivlar jag på att de gjorde. Det blir säkert samma sak nu, i såväl USA som resten av världen – bara ännu mer pengar.
Läs även andra bloggares åsikter om finanskrisen
Visst går allt i repris i ekonomin, men även utanför. Hur många totalitära planekonomier har vi sett falla och lämnat nationer i spillror? I det kapitalistiska samhället blir de rika sannerligen rikare, men de fattiga likaså.
SvaraRaderaAlla samhällen har sina negativa sidor, men vilken av dem har relativt minst och lindrigast? Jämför de fattiga i västvärlden med de fattiga i forna sovietunionen, vilka är relativt fattigast? Vilka har kapitalismen att tacka för sitt relativa materiella välstånd och den trygghet som en välfärdsstat ger, som inte andra samhällsekonomiska ideologier kunnat ge dem? Skillnaden stavas kapitalism.
Planekonomi och kommunism är sannerligen ingen lösning heller. Ren kapitalism tror jag inte på, utan blandekonomi - alltså ett samhälle där kapitalismens värsta avigsidor och orättvisor motverkas.
SvaraRaderaDet är egentligen den sorts samhälle vi har, och en levande debatt kan hjälpa till att rätta till återtående eller nyuppkomna svagheter.